Som ett brev med posten kommer ångesten. Den va väntad så jag förstår inte varför jag blir förvånad för ?

Ångest, varför då ?

Morfar såklart. Jag gick ju inte på hans begravning.. Jag fanns inte där med honom o dom andra. 

Jag svek morfar o min mamma,, de är precis så jag känner o de kan Ingen ta ifrån mig. 

Jag önskar att jag kunde vara lite starkare som människa när det gäller ångesten. Men den tar över mig på ett ögonblick. Den trycker ner mig o stampar riktigt hårt på mig. 

Jag vill inte ha det så. 

När min pappa dog för många år sen - 92 så mådde jag så dåligt. Jag blev lite chockad på hur jag reagerade när han dog. 

Jag vill inte gå in på de, men jag blev jättedålig.

Jag vågade inte sova ensam längre, jag måste ha nån hos mig. Jag kunde inte gå ut själv o jag hade stora problem även när mamma var med mig o handlade mm. 

De satt i väldigt länge. O de vill jag inte gå igenom igen. Jag klarar de inte.

Därför väljer jag att inte gå på begravningar. Men jag tänker väldigt mycket på vad dom anhöriga tycker för jag tycker ändå att det är en sån viktig sak.

Ja,,, hur gör man ? 

Jag hoppas att allt har varit bra för dom idag. O att de har varit lugnt o fint. Jag kan tyvärr inte se det fina med en begravning... 

Jag vill inte ha ångest. Att mota den i dörren är inte det lättaste.

 

Sussie

19 oktober 2011 17:08

Men vännen då :(
Önskar det fanns nåt man kunde göra för dig...förstår att det är jobbigt...men din mamma hade din syster med sig eller hur? Och du har tänt ljus hemma för din morfar...tror du inte din morfar kände dig så väl att han vet varför du inte kom?
Ha inte ångest! Du gjorde det som du kände var bäst för dig och alla förstår nog ditt beslut!

Många styrkekramar till dig! ♥

http://sussisviktblogg.bloggplatsen.se

Anneli Gustavsson

19 oktober 2011 19:16

Jo de blev bäst så för mig. Dom andra vet om hurdan jag är o förstår.
Begravningen hade varit fin o lugn o de är huvudsaken.. Mamma o hennes syskon är nöjda med allt.

Kram kram ♥

 

Mamsi

19 oktober 2011 17:21

Jag förstår dej,vännen.
Ångest styr man inte.Den bara tar för sej...alldeles själv.Det enda man kan göra är att andas djupt och försöka tänka positivt...men det är inte lätt...Jag vet..
Kramar om dej..och ber för dej.
Mamsi.

Anneli Gustavsson

19 oktober 2011 18:59

Tack mamsi.
Ångesten kan äta upp en helt, men så illa ska de inte bli..
Mamma har precis kommit hem o det hade varit så fint o allt hade varit bra.

Hur mår du ? Hoppas att du mår bra. Va rädd om dig. Puss I Pannan o kramen ♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Häromdagen när jag satt vid köksbordet och drack mitt morgonkaffe började jag tänka på hur mycket vi egentligen slänger. Det hela började när jag skulle rensa mitt förråd och hittade gamla saker som jag inte använder längre. En trasig lampa, en g...

    Dessa citronkakor blir som "drömmar" ,, ja kanske inte lika spröda men nästan =) Dom är i alla fall så goda,, farligt goda.     RECEPT; Över o under ugn. 175*  9-11 min i mitten. 18 - 20 gram.   120 g smör/margarin Rumsvarmt 2½...

      Över & under ugn, i mitten på 175* 19 - 21 g ca15-20 min. 15-19 g ca 10 min.   200 g Rumsvarmt/mjukt smör/margarin 4,5 dl mjöl 1 dl socker 1 tsk bakpulver 3 tsk vaniljsocker Hallonsylt     1. Blanda dom torra ingredie...

      Det är 6 år sen vården förstörde min mage på operationen.Jag fick ju åka in akut pga min gallblåsa. Jag hade gått i ca 4 år med smärtor o kramper på hö sida. Operationen blev allvarlig, så dom kunde inte göra med titthål. Andra läkare ti...

      För 9 år sen fick du somna in o bli en fin Ängel.Det var många tuffa år av saknad,, som fortfarande är en stor saknad men inte lika hemsk.     Jag hann inte säga hejdå till dig för det kom som en chock. Vi fick åka in till veterinä...