Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin LEDSEN

Av Anneli Gustavsson - Fredag 16 okt 17:15


Jag är så otroligt lycklig nu.. Jag har äntligen landat o Paco hämtar mig o kör mig hem till  lägenheten. Mamma har lagat till något gott att äta för hon vet att jag är trött o har värk efter flygresan..

 

Jag sitter på den stora balkongen o njuter,, tittar ut på havet,, ser alla människor som går fram o tillbaka,, folk som badar o har det riktigt gott.

 

 

Solen som värmer upp min hud,, ser hur dom står o fiskar men får inget napp.

 

    

Den vackra kyrkan på torget..

 

 

Blickar ut över havet o drömmer mig bort.

 

 

Soluppgångarna som är magiska,, det känns som det pirrar i hela kroppen när man ser solen går upp.

 

Månen som lyser upp havet,, det glittrar, undra om det finns nån skatt där ?

 

   

Att bara gå o se vad som finns ute på stan, njuta av allt.. Människorna, restaurangerna, maten,, ja allt.

 

Jag älskar "mitt" berg.. Jag ser en gravid kvinna som ligger med utsläppt hår,, jag ser hur hon njuter.

 

 

Ännu en magisk soluppgång, jag vill inget hellre än att stanna tiden o bara njuta.

 

   

Att få träffa min älskade Grus,, att få hans underbara kramar som ger så mycket energi så det känns i hela kroppen,, det är ju det jag ser fram emot ända från det jag har tvingats att åka hem..

 

"Mina" 2 goingar ♥ ♥ ♥

 

   

Underbara Göran o hans mjuka kärleksfulla kramar.. Som jag saknar dom,, dom ger så mycket energi så det går inte att förklara ♥ Här är vi hemma hos dom i deras jättefina hem. Dom bjöd på en fantastisk middag med massor av smaker.

 

 

Vad tänker du på min vän ?

 

 

Ska jag vara allvarlig ?? Näää det går ju inte.

 

   

Måste ju hälsa på dom på kontoret oxo så dom inte glömmer bort mig.

 

  

 

Ja ni ser ju själva vilken tur jag har som får uppleva detta. Sol, bad, god mat o underbara vänner..

 

MEN nu är det ju så att jag inte kommer att få dessa underbar kramar, inget badande o ingen god mat.. Inte besöka några marknader eller handla på mig saker för att sen ha ett helsike med att försöka att inte få resväskan att väga för mycket.. 

 

Nää,, jag sitter i min lägenhet o är så ledsen.. Jag är så satans ledsen över att jag inte sitter på balkongen i Fuengirola ... 

 

Jag vågar INTE åka, jag vågar inte sitta på ett plan med massa människor nu när det är corona.. Värre kommer det att bli igen så det är ju ingen som vet om man skulle komma hem ?

 

Jag får väl låtsas att jag är där o beställer mina älskade räkor som Lynn vet precis hur jag vill ha det,, jag behöver ingen meny för hon vet så fort jag kommer dit o det är det som är så mysigt att man har lärt känna lite folk. Vi har våra favoritrestauranger som vi går till,, men så blir det inte nu.. 

 

Nej,, dom fick flyga med ett tomt säte o jag har förlorat dom pengarna o dom får jag inte tillbaka ,, men jag är tacksam att jag inte hann att beställa en hemresa oxo för då hade jag förlorat även dom.

 

Ja,, vad ska jag hitta på nu ?? Jag får ta dagen som den kommer för här finns inte deras marknader ... 

 

Ja,, jag hoppas o håller tummarna att jag kommer tillbaka dit nån mer gång i mitt liv. Jag älskar verkligen Fuengirola... 

 

BE SAFE ♥

 

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Måndag 5 okt 10:15


Igår började jag ju sticka åt Rohde,, hon vill ha handledsvärmare. Ja det blir inga tjusiga saker utan det blir bara rät o avig så det är inte svårare än så.. Men jag hann inte sticka många varv förrns mitt finger gick sönder.

 

 

Jag kände hur det började svida men tittade inte först.. Men sen såg jag att jag hade fått en spricka så jag fick sluta sticka.. Men idag tog jag på mig plåster o fortsatte att sticka lite till.

 

 

 

Men snart ska den här vara klar sen är det bara att sy ihop den.

 

 

 

I går var det ju även varit kanelbullens dag så det fick bli en kanelbulle,, det var såååå gott. Jag skulle kunna äta hur många som helst men det gör jag inte.

 

Helgen har varit lugn förutom att jag bakade bullarna till mamma. Nu ska jag lägga mig o jag kommer nog att somna snart.

 

Hoppas att ni har haft en bra helg där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Tisdag 22 sept 14:20


Förra året så fick jag ju åka in akut pga min gallblåsa höll på att "spricka". Hur som helst så blev jag jättesjuk efter operationen o det har jag skrivit om innan men vad min läkare sa då att jag kunde få ett bråck efter operationen, men det skulle inte komma inom 6 månader. 

 

Men det kom nästan direkt o jag sa detta till dom på avdelningen o även till den läkaren. Men han sa att det inte var nåt för det var inte så stort o det var det inte då.. 

 

Men nu har det gått 1 år o 7 månader o det blir ju bara större o större.. Jag visade min vän det o han sa att jag absolut skulle ringa så dom skulle se över det, han jobbar i vården .. Ja även mamma o Rohde har sagt till mig att jag ska kolla upp det men jag har bara ryckt på axlarna o velat glömma det för jag är såååå otroligt rädd för vad dom ska säga.. 

 

Jag är så otroligt rädd att det ska bli en operation,, att få gå igenom det jag gjorde förra året med blodförgiftning mm... Att behöva sövas,, för jag är så RÄDD för den där masken så jag får panik o det blir bara värre o värre..

 

 

Så här ser bråcket ut, jag försökte få till ett bra kort men det är inte lätt. Det sitter precis under revbenen men när jag ligger ner o ska resa mig upp så skjuter det i höjden o trycker även på revbenen o lite annat där under.

 

Så i dag har jag gått o förberett mig o jag ringde tillslut, så hon ringde upp mig för en stund sen. Jag sa att jag gärna ville träffa min läkare A på kirurgen men hon sa att hon skulle prata med det teamet för det var inte säkert att det var A jag skulle till utan jag kanske skulle direkt till Eksjö eller Värnamo för det är dom som utför såna operationer. 

 

Mitt hjärta slår riktigt hårt nu för bara att få höra operation blev jag nervös även om det nu inte blir nån.. Men jag är orolig ändå... Men det är lika bra att få det gjort så nu ska jag avvakta på svar från dom på något sätt o det kan ta tid.. 

 

Ja ,,, alltid är det något.. Jag blir så ledsen. Tänk om jag en gång,, en dag kunde få ha en "normal" dag.. Fast jag tror inte att jag skulle vilja ha det för då blir jag ju påmind om hur det "normalt" "ska" vara.. Nej, jag avstår nog o låter det vara som det är fast helst utan operationer.

 

Ha en fin dag..

 

BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Söndag 20 sept 14:49


Ibland får man välja mellan pest eller kolera.. Vad skulle du valt ?? Ja det spelar ju ingen roll för det är skit med vilket som.

 

Jag äter ju en medicin för mitt eksem o med dem medicinen så är det en vanlig biverkning att tappa håret o självklart ska jag ju göra det.

 

Det gjorde jag även första "perioden" jag åt den. Men sen fick jag sluta för man måste göra uppehåll men det blev inte så långt uppehåll ,, det var ca 2 månader men sen kom mitt eksem tillbaka så jag har fått börja med den igen.

 

Jag är tacksam för att det finns mediciner som hjälper o jag hoppas att det kommer att hjälpa även den här gången.. 

 

     

 

Men nu så känner jag av biverkningarna även håret men även huvudvärk. Vet inte om det är nåt mer för jag har så mycket ändå som håller på i kroppen på mig.

 

Så här mycket hår har jag tappat på 2 veckor.. Det kanske inte ser så mycket ut på fotona men det är jättemycket o jag vet inte hur det blir.. Om jag kommer att fortsätta att tappa det eller om det kommer att stanna av ? Läkaren vet inte heller... Vem vet ??

 

Jag hoppas att det kommer att stanna av så jag får behålla håret. Sist tappade jag så mycket så man såg hårbotten på vissa ställen. Tänk att håret betyder så otroligt mycket. 

 

Ja det är bara att hålla tummarna o hoppas att eksemet försvinner o håret stannar kvar.

 

Ha en fin söndag..

 

BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Tisdag 15 sept 13:24


I morse ringde min läkare från hudmottagningen ang mitt eksem.. Han ville stämma av hur jag hade det.. Men nu kom jag ju på att jag glömde fråga hur mina prover såg ut ? Men det borde han ha sagt nåt om ifall dom inte var bra för jag har ju fått telefonsamtal om det innan när dom har visat lite högre så jag har fått ta om dom igen,, så det var nog bra.. Har alltid legat något litet högre med triglycerider o det är en av biverkningen på min medicin.. 

 

Han tycke att vi skulle köra på som vanligt. Jag frågade även om en annan medicin,, ja det är samma medicin men med ett annat namn o den behövs ingen licens på för den här är godkänd i Sverige o den går på högkostnadskortet, som tur är.. På den här andra medicinen så är det mycket mer biverkningar som är skrivet så jag blev lite rädd o sa det till honom, men han sa att jag inte behövde vara det för jag äter ju redan medicinen,, den kommer bara att heta nåt annat o vara godkänd här. Mina händer är finare nu tack o lov o mina fötter är som dom är men jag smörjer oxo som jag ska.. Köper vit vaselin som är mjukt o gott o det tar jag till natten,, ibland på morgonen.

 

Jag frågade även hur länge detta kunde hålla på o han sa att det är så olika. Det kan försvinna lika fort som det kom. Det kan hålla på några år, men det kan även vara för alltid... Så med min otur så kommer jag att få dras med detta resten av livet. 

 

Det är faktiskt lite jobbigt med allt som kommer till hela tiden. Det räcker med det jag har. Allt tar så på krafterna o det är så motigt. 

 

Jag vill kunna få medgång oxo inte bara motgång.. Jo jag vet att jag har mycket mycket som är så bra när det gäller min familj o att dom är friska o det är jag så tacksam för.. Men när det hela tiden tar på krafterna så blir det jobbigt.

 

Tänk att det finns dom som inte ens har haft ont i huvudet. Dom skulle aldrig kunna sätta sig in i hur det är att leva med värk.. Man kan inte begära att dom ska veta hur man har det,, men man kan försöka få dom att förstå, lyssna på o ta sig till det man säger o förklarar.. Men det är inte lätt det heller. 

 

Hade gärna tagit mina promenader under hela sommaren men det har inte gått. O när en spricka läker så kommer det en ny så då vill jag inte öka belastningen.. 

 

Men, det kommer en ny vår, ny sommar o då hoppas jag att det ska vara bättre. Jag får se om jag kan ta promenader nu till hösten, vintern om fötterna är bättre men om det är blåsigt, o dåligt väder så klarar inte fibron det.. Ja,,, det som gäller att välja mellan är pest eller kolera... Vilket skulle du ta ??

 

Ha en fin dag där ute. BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Fredag 11 sept 19:15


Jag har gått nu ett bra tag med tryck över bröstet, svårt att andas ibland. Hjärtklappningar, stickningar ut i vänstra armen, tryck i huvudet o yr. Jag glömde ju säga till läkaren att jag ofta får hjärtklappningar när jag har ätit o det fick jag jämt förra året när jag var så sjuk.

 

Jag har väl sagt ett tag nu att jag ska ringa o rådfråga men har tyckt som så att det är alltid nåt med mig o jag orkar inte med mer nu..

 

Men jag ringde i alla fall o hon sa att jag absolut måste komma o kolla upp detta. Så nu har jag varit hos läkaren. Först tog dom EKG på mig o det visade lite avvikande på hjärtat. Dom tog blodtrycket o undertrycket var ganska högt 155/97 o pulsen låg på 79 så det var lite högt oxo.

 

Jag tog upp med sköldkörteln om det kunde vara nåt med den, men hon såg att jag hade tagit prov på den för ca 2 veckor sen o det såg jättebra ut plus att hon kände på halsen men kände den inte så det var oxo bra. 

 

Hon lyssnade även på hjärta o lungorna o det lät fint. Men efter som jag hade lite höga värden så skulle hon prata med min läkare på VC o min läkare på Hudmott om att ev börja med en blodtrycksmedicin ,, men den måste gå ihop med mitt Toctino.. 

 

Jag sa även att jag fortfarande känner av lite efter förra årets bravader med min gallblåsa, så när jag skulle börja berätta om det säger hon att den historien kommer hon ihåg.. Så jag blev lite förvånad o frågade hur hon kände till den ? Då var det hon som hade tagit emot mig på Närakuten o såg hur sjuk jag var så hon skickade ner mig direkt till Akuten. Så det kom hon ihåg att jag var så sjuk. Vi båda sa vi tyckte att vi kände igen varandra. Men jag sa oxo att jag kommer bara ihåg när jag var där hos henne o inget när jag kom ner till Akuten o det förstod hon mycket väl.

 

Ja så nu får jag se vad som säger nästa vecka. Skulle jag känna av något så ska jag åka in direkt.

 

Hon funderade på om hon skulle skicka mig till Ryhov för ytterligare undersökningar men sen såg hon på mitt senaste EKG att det såg ungefär likadant ut med avvikelsen då sa hon att jag inte behövde åka in,,,,än.. Så jag känner mig lugn. Hon hade ett lugn, var riktigt bra o det gör mycket.. 

 

 

När jag satt i väntrummet så kom det in en mamma med sitt lilla barn, en flicka som bara hade en t-shirt o kortbyxor,, det var ju inte det varmaste idag precis men när dottern skulle sätta sig vid leksakerna så sa flickan nåt om corona om det kunde smittas ,, då börjar mamman göra narr av barnet. Nä de är farligt, där kan du inte sitta, det är farligt mm. Jag fick bita ihop för att inte säga nåt,, hurdan är en del ?

 

Efter läkaren gick jag till apoteket, sen till Konsum o handlade lite godis till mina små barnbarn o åkte dit till dom, men det blev inget kramkalas utan dom höll avståndet. Det känns så hårt för jag vill ju så gärna kramas o pussa lite på dom. Det är jobbigt med corona, hoppas att det vänder snart.

 

 

 

Idag fick jag även min lilla Ängel som jag har skickat efter,, hon var så söt så henne ska jag ha med mig överallt. Det är en Naturlig rosa kvarts ängel kristall hand utskuren skalle reiki läkning från wish.

 

Nu ska jag ta det lugnt o se om det är nåt bra på tv;n..

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Söndag 30 aug 19:45


 


Ibland är det jobbigt med allt som bara går emot mig hela tiden. Det är inte många stunder jag kan njuta o göra som jag vill.

 

Självklart njuter jag av min son, svärdotter o mina barnbarn. Jag har min familj, sonens, mamma, syrran m familj o dom mår bra o det är jag så glad o tacksam för.

 

Jag är så tacksam för att dom inte har det som jag har det,, jag önskar ingen mitt liv då tar jag det hellre själv.

 

Jag känner av förra årets sjukdom. Har fortfarande ont i magen, har ett stort bråck som ställer till det o gör ont. Det är sammanväxningar i magen som gör att jag har svårt att sträcka ut mig när jag ligger i sängen, ja annars oxo. Jag känner att jag fortfarande blir lite matt o skakig mellan varven men jag vet att det tar tid o det får det göra.

 

Det är så mycket annat som jag har oxo som ställer till det. Min fibro är hemsk. Jag har kramper o jag känner mig matt. Musklerna jobbar hela tiden, dom vilar aldrig inte ens på natten. Jag kan sova ganska bra, men jag har ju hjälp av medicin. Det finns så mycket som jag vill göra, men inte kan. 

 

I början av sommaren var jag ute på mina promenader o jag älskade det. Jag gick o gick o jag fick upp flåset, men tro inte att värken blev bättre, nej då det blev den inte. Dom jag mötte sa det att nu har du väl ändå ingen värk ?? Men det hade jag,, o det har jag. Ingen såg hur jag mådde när jag kom innanför dörren. Visst kändes det underbart att kunnat så så långt som jag gjorde o även att det gjorde ont i musklerna så gjorde det ontskönt.. Det går inte att förklara,, men det kändes så bra i själen. 

 

MEN,,, så var jag tvungen att sluta med min medicin för mitt eksem.. Jag har ju eksem under mina händer o fötter. Jag får hemska sprickor o dom gör så satans ont. Det känns som nån står o skär med rakblad hela tiden.. Nu har jag det inte lika hemskt som när det var som värst,,, än.. Men jag har fått börja med min medicin igen så nu hoppas jag att det ska bli bättre så att jag hinner gå lite innan vintern kommer o värken slår till ordentligt.

 

Det är inte roligt att behöva kämpa jämt. Jag hade hellre kämpat med ett jobb för det kan jag lämna när jag går hem.. När jag går utanför dörren så följer herr fibro med mig,, vart jag än går. Den ständige följeslagaren,, min skugga,, min hemska sambo,, min vidrige partner ??

 

Ja,, det är jag o värken... 

 

Det är så fruktansvärt ensamt nu när jag inte har Teddy längre. Jag längtar fortfarande efter honom, det gör ont i mitt hjärta att jag inte kunde hjälpa honom mer.. Han var min bästa vän, mitt stöd i allt.. Han var min tröst o han gav mig kärlek.

 

Varför måste liven tar slut ??

Det är som med livets träd.. Vi föds,, vi blir äldre, skaffar familj, vi blir gamla, någon av oss dör,, tills den siste oxo måste lämna livet. Varför är det så ? Vem har bestämt att det ska vara på detta sättet ??

 

Ibland kan jag tänka att jag måste ha varit hemsk i ett tidigare liv eftersom jag har fått detta livet nu..

Men det är väl som dom säger,, man får inte mer än man orkar bära,,, men nu får det snart vara nog för jag orkar inte mer.

 

Men mitt i allt detta så har jag det ändå bra. Jag har en fin lägenhet, fina möbler, mat på bordet,, jag har det jag behöver,, många har inte det.

 

Ibland när jag har värsta värken o det är oväder ute så brukar jag vara så tacksam för att jag har ett hem,, en mjuk säng att lägga mig i,, jag behöver inte ligga ute i en gränd.

 

Men,, det hjälper inte ibland. För när värken tar över så är det svårt att tänka på att man har allt detta.. Det känns som någon klubbar ner mig helt,, någon står o slår på mig tills det vänder o börjar kännas lite bättre igen.

 

Många gånger förstår jag inte varifrån jag får orken att härda ut ??

 

Men, jag är tacksam för jag har ändå fått vara med o har fått 1 underbar son o 2 underbara barnbarn,, o sen är jättefin svärdotter..

Jag måste även säga att jag har en bra mamma o vi ställer upp för varandra.

 

I morgon ska jag o mamma åka in till Asecs för jag ska kolla på en mobil,, jag vill inte beställa en utan att ha sett o känt på den.. Så jag ska ta med mig munskydd ifall det skulle behövas.

 

Hoppas att ni har haft en bra helg där ute. Var rädda om er o varandra. 

Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Måndag 3 aug 20:06



 

Jag försökte filma mina blommor som jag hade i min gräsmatta,, dom är fantastiska för dom blommar på dagen o sen frampå eftermiddagen så drar dom ihop sig o somnar,,, tills nästa morgon.

 

Idag fick jag en hemsk klump i magen,, något sa till mig att titta på familjesidan o leta efter ett namn.. Det var så här;

 

Förra året när jag var så sjuk o låg inne så hade jag en rumskompis som jag lärde känna lite. Hon G-m var så snäll på alla sätt o vis. Pratade med mig, lugnade mig o ja hon fanns där.. Vi bytte telefonnummer o vi har pratat ett par gånger. Hon skulle komma hit o vi skulle åka upp till berget o äta en räkmacka o hon skulle komma hit på mat o jag o mamma skulle åka hem till henne.... 

 

Jag har ringt några gånger o pratat in på hennes svarare men hon har inte ringt upp. Jag tänkte att hon har fullt upp för hennes dotter skulle gifta sig. Dom hade varit utomlands oxo så där hade hon även lite att plocka med. Till saken hör att hon har haft cancer innan men blivit bättre... Men förra sommaren så när jag pratade med henne berättade hon att hon hade haft palliativ vård men blivit så mycket bättre,,nästan som ett mirakel.. Hon var så glad för hennes dotter skulle gifta sig så hon kunde vara med där... Vi bestämde att vi skulle höras o det gick några månader... 

 

Jag ringde till henne men inget svar så jag pratade in ett litet meddelande.. Väntade igen o försökte efter ett bra tag men inget... Så idag fick jag den där hemska känslan i magen o kände att hon är död.. Jag bara kände det.. Jag hatar att få såna känslor det är så hemskt.. Det var lika dant när min granne dog... Halv 2 på natten sa jag till Teddy att han skulle vaka över honom o sen fick jag reda på att han hade dött samma natt.

 

Hur som helst så gick jag in på familjesidan o letade reda på hennes namn, hon har ett ovanligt namn så jag VET att det var hennes namn jag läste... Hon hade dött,,, den 4;e januari.. Jag hade väl tänkt tanken på att hon kanske inte levde när hon inte svarade i telefonen men jag trodde mest att hon var upptagen med sitt.

 

Jag är glad att jag fick vara hennes vän en sån kort tid.. Ja det sa hon dom gångerna vi ringade,,, Hej min vän vad roligt att prata med dig. O vi avslutade med massor av kramar... 

 

Ja livet bara tar o tar.. Men jag har väl kommit upp i den åldern då det går utför ..... Jag har levt mer än halva mitt liv. Ingen vet hur länge man får vara kvar på jorden ?

 

Jag har en vän som går igenom nåt svårt nu o jag tänker mycket på henne. Det är så orättvist att en människa ska behöva kämpa så som hon o många andra gör. Det är cancern som hon kämpar med o jag hoppas att hon blir hjälpt den här gången.

 

Jag vet att många andra kämpar.. Jag kämpar dagligen med mitt o det är jobbigt nog,, ja jag vet att det inte kan vara dödligt, men det är jobbigt ändå.

 

Vi kan inte jämföra med andra hur vi har det,, det är ingen tävling. Det vi kan göra är att ställa upp för den som behöver oss o göra så gott vi kan. Det kan räcka med ett telefonsamtal, ett sms eller ett mejl om personen inte orkar prata.. Dom kan läsa när dom känner att dom orkar o dom ska inte känna att dom måste svara på det ... Ställ upp för den som behöver.. Jag försöker göra så gott jag kan, mer kan jag inte göra.

 

Var rädda om er o varandra. Tänk på att vi ALLA kämpar med covid-19.. Vi måste hålla avståndet, för dig själv men även för andra. Tvätta o sprita dina händer.. Stå ut,, många har förlorat sitt liv.. Du kanske tror att du är odödlig,,, men,,, det är du inte. 

 

BE SAFE ♥

 

Dröm Vackra Drömmar. Puss I Pannan ♥

 

Translation In Your Language

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

44 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

    

RSS

Besöksstatistik

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

Instagram

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2020
>>>

Tidigare år

Arkiv

WEBDESIGN

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se