Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin TÄNKVÄRT

Av Anneli Gustavsson - Måndag 29 juni 10:30


En välkänd talare startade en av sina seminarier med att hålla upp en 100-lapp. Med 200 åhörare i salen frågade han:
”Vem vill ha den här sedeln”?


Flera räckte upp handen. Han fortsatte. ”Jag vill ge den här sedeln till någon, men först vill jag göra något med den”. Han skrynklade ihop sedeln till en boll.


Så frågade han: ” Är det fortfarande någon som vill ha den”?


Flera räckte upp handen igen.


Så tog han 100-kronors sedeln, lade den på golvet och trampade ned den i det smutsiga golvet. Sedeln var nu både skrynklig och smutsig.


”Är det fortfarande någon som vill ha den”?  frågade han och flera händer i salen åkte upp.


”Mina vänner”, sa talaren, ”i dag har ni lärt er en värdefull läxa. Oavsett vad jag gör med den här sedeln, så är det någon som vill ha den. Det är för att ni vet att värdet av den är oförändrat även om den är både smutsig och skrynklig.


Många gånger i våra liv, blir vi ”hopskrynklade” eller nedtrampade i smutsen, på grund av beslut som tas och omständigheter som dyker upp. Vi känner oss kanske värdelösa.


Men oavsett vad som händer så kommer du aldrig att förlora ditt värde. Du är speciell! Glöm aldrig det.


Låt aldrig gårdagens besvikelser överskugga morgondagens drömmar”.

 

 

 

 

 

Alla har vi lika värde, vi är alla värda lika mycket. Vi måste stanna till o ta till oss dom som kanske inte mår så bra. Att finnas där för dom, för gör vi det,, ger vi av oss själva så kommer det alltid tillbaka på något sätt. 

 

 



ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Lördag 27 juni 18:00


En dag bad en lärare sina elever att skriva ner namnen på sina klasskompisar på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn. Sen bad hon eleverna tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet. Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren.
 
På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.
 
Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det. Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon, och att dom gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna. Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat. Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.
 
Många år senare blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren deltog i begravningen. Hon hade aldrig sett en militär död i en kista. Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång. Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.
 
När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?' Hon nickade 'ja.' Sen sa han:
'Mark pratade mycket om dig'
 
Efter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst. Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata med hans tidigare lärare. 'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medans han tog plånboken ur sin ficka. 'De hittade det här på Mark, då han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'.
 
Han vek försiktigt ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit hoptejpat, pga. slitage alla de gånger det hade vikts ihop. Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.
 
'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.' Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.
 
' Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum...' 'Jag har också kvar mitt, den ligger i min dagbok' sa Marilyn.
 
Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade sin lista för gruppen, och sa stolt.
'Jag har den alltid med mig, jag tror att vi alla har våra listor kvar.'
 
Då satte sig läraren sig ner och grät.
 
Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom igen. Men log inom sig, stolt över sin gärning. De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut.
 
Ingen av oss vet när den dagen kommer.
 
Så var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att dom är speciella, värdefulla och viktiga.
 
Gör det ofta innan det är försent.
 
 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - 21 januari 2018 02:18


Din mamma är en få som kommer älska dig villkorslöst. Det minsta vi kan göra är att ta oss tiden att visa att vi älskar dem tillbaka. Och när de är gamla och ensamma ge dem vår tid, precis som de gav sin till oss.



Lyssna på det han säger för det kan hända att man inte tar tillvara på tiden/livet o särskilt inte när man är ung..

 

Jag har alltid även som ung hört av mig till mamma när jag har varit ute med kompisar o det gör jag än idag. Jag är den av mig o mamma som håller reda på var den andra är nånstans.

Jag pratar med min mamma flera gånger varje dag + att vi kan ses då vi bor så nära varandra. Men bara för att vi bor vägg i vägg så ses vi inte varje dag utan kan istället ta till telefonen.

 

Jag tycker att det är så viktigt att höra av sig för att veta hur hon mår. Det är ju hon som har gett mig livet o det är jag tacksam för. Jag har alltid tid för henne, det spelar ingen roll vad det gäller. 

 

Man ska finnas till för sin familj, stötta o hjälpa så gott man kan. Att höra av sig, prata i telefonen för att få höra rösten på den man älskar gör gott för både själ o hjärta.

 

Det är som  han säger på ett ställe, det är inte det man har i fickan som räknas, utan det man har i sitt hjärta ♥

 

En dag,,, en dag så finns vi inte längre så ta tillvara på dina älskade familjemedlemmar o vänner ♥

 

Jag Älskar Er Min Kära Familj ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - 7 december 2017 16:50



En pappa kommer hem sent från jobbet, trött och irriterad, när hans 5-åriga son väntar på honom vid dörren.


Sonen: Pappa får jag fråga dig en sak? 
Pappan: Ja, vad är det? 
Sonen: Pappa, vad tjänar du i timmen? 
Pappan: Det har du inte med att göra, varför frågar du sånt? Svarade pappan argt. 
Sonen: Jag vill bara veta, berätta vad du tjänar i timmen! 
Pappan: Om du absolut vill veta… de, så tjänar jag 100 kr i timmen. Ohhhh, säger sonen och ser ledsen ut. Han funderar och frågar sedan: Kan jag få 50 kr?


Pappan svarar förbannat: Om den enda anledningen till att du frågar är att du ska få låna pengar för att köpa någon fånig leksak eller något annat skit så kan du gå och lägga dig med detsamma i ditt rum! Tänk på varför du håller på att bli så egoistisk, jag arbetar hårt varje dag för att tjäna pengar och så uppför du dig så barnsligt!!!


Den lilla pojken gick till sitt rum och stängde dörren. Mannen satte sig ner, och blev ännu argare över pojkens fråga. 


Hur vågar han ställa såna frågor för att få pengar?


Efter ca. 1 timme hade pappan fallit till ro och började tänka. Kanske var de något som han verkligen behövde de 50 kronorna till, för pojken bad väldigt sällan om pengar.


Han gick till pojkens rum och öppnade dörren…. 
Sover du, min son? Frågade han. 
Nej pappa, jag är vaken. 
Jag har tänk, kanske var jag lite hård mot dig förut, det har varit en lång dag och jag lät min frustration gå ut över dig. 
Här har du de 50 kronor du frågade om! 
Pojken satte sig upp och log, ”Åååhh, tack pappa!” så lyfte han sin kudde och tog upp några skrynkliga pengar. 


Pappan såg att pojken redan hade pengar och började bli arg igen.
Varför ville du ha mer pengar när du redan har? frågade pappan.
Den lilla pojken började räkna sina pengar och så tittade han upp på sin pappa:
”För jag inte hade tillräckligt, men nu har jag!


Pappa jag har 100 kr så nu kan jag köpa en timme av din tid sa pojken och räckte pengarna till pappan! 
Var snäll och kom hem tidigt i morgon, jag vill gärna äta middag med dig! Pappan blev förkrossad.

Han la sina armar runt sin lilla son och bad honom om att förlåta honom.

 


Detta är bara en påminnelse till alla er som arbetar så hårt i livet, vi bör inte låta tiden glida genom våra fingrar utan att ha tillbringat någon tid med dem som verkligen betyder nåt för oss, de tätt inpå våra hjärtan. Kom ihåg att dela för 100 kr av din tid ihop med en du älskar. Om vi dör imorgon kan firman vi jobbar för lätt ersätta oss inom några få dagar. Men familj och vänner som vi lämnar kommer känna tomheten och förlusten resten av deras liv !!

 

 

Ni missar väl inte min insamling till Barncancerfonden HÄR ...

 

 

Av Anneli Gustavsson - 19 november 2017 15:59


Skyll aldrig på någon annan för att ditt liv ser ut som det gör.

 

Andra kan bara vara med dej på DIN livsresa och du med på deras.

 

Goda människor ger dig lycka.


Dåliga människor ger dig erfarenhet.

 

Smärtsamma människor ger dig erfarenheter och underbara människor ger dej fina minnen. Och hur du tar hand om det du möter, sållar bort de som skadar och tar energi ifrån dej, så ger de dej en helhet i ditt liv.

 

Om du tar DITT ansvar… Så egentligen finns det inte dåliga och bra människor, utan bara människor, sen är det du som väljer om du tillåter dej påverkas negativt eller positivt av alla dessa olika människor..

 

 

Translation In Your Language

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

44 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

    

RSS

Besöksstatistik

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

Instagram

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2020
>>>

Tidigare år

Arkiv

WEBDESIGN

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se