Mitt Nya Liv

Alla inlägg under oktober 2017

Av Anneli Gustavsson - 31 oktober 2017 20:58


Jag har väldigt torr o tråkig humor o jag skrattar åt så gott som allt o jag har skrattat en hel del idag när jag har sett på denna länken som jag lägger ut nu..

 

Om ni är känsliga ska ni inte titta =)


Om ni vill få er ett gott skratt så måste ni titta på detta.. Klicka Här.

 

 

 

 

Av Anneli Gustavsson - 31 oktober 2017 20:46


För några dagar sen när jag var ute o gick med Rohde så tog jag lite kort,,, igen =)

Ja jag älskar ju att fota, jag måste försöka ta med mig min canon ut oxo så jag kan få till lite bättre bilder. Nu har jag bara tagit med min mobil, #samsunggalaxys7

 

Har precis kommit hem från Rohde, vi har pratat bort ett par timmar o nu sitter jag här vid datorn,,, o fryser. 

 

Min kropp tycker inte om när det är blåsigt o kallt,, o det är det nu. Värken blir hårdare på nåt sätt, ja de kanske säger sig själv. Jag blir stel o klumpig i kroppen/med värken.. 

 

Det skulle kanske bli lite bättre väder på torsdag så jag får se om jag hinner ta en runda då.. Jag ska först till läkaren på morgonen o det tar lite tid för jag skulle först få träffa lärlingar som skulle filma mitt besök för utbildningssyfte,,, stackars dom hahaha..


 

Rohde med mobilen i högsta hugg =)

 


 

Ser ni solstrålarna som tränger fram ut molnet ?


     

Berget i Taberg


         

Jag blir så yr när jag står o tittar på vattnet.


Ja, snart är det dags för Svenska Hollywood fruar.. Får se vad Gunilla Persson hittar på det här avsnittet ? Hon är ta mig tusan inte frisk nånstans ...  Hon är skrämmande,, undra om hon har knackat dörr idag oxo,,, trick or treat   

 

Hoppas att ni har haft en bra dag. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan   

 


Av Anneli Gustavsson - 31 oktober 2017 00:43


Blev så kall innan när jag var ute på min promenad så jag kröp under täcket o hoppades på att jag skulle somna, men det har jag inte gjort,,,, än.. 

 

Ska göra ett nytt försök nu, ta mina värktabletter så kanske det blir bättre.

 

Det är så vackert på mina promenader o ännu vackrare är det när solen skiner. Jag har mitt headset i ena örat o lyssnar på mix megapol o med andra örat lyssnar jag efter fåglarna, det är så mysigt.

 

Ja nu har det ju blivit lite kallare så då blir värken inte rolig att tas med.. Pratade med VC innan idag o fick en tid till min läkare på torsdag 11;15 så får jag se vad han säger, men det är väl "bara" min fibromyalgi..

 

Det känns som värken blir sämre o sämre ju mer jag tränar o rör på mig. Jag vet ju att fibron är sån på mig att den blir värre men det känns på nåt annorlunda sätt.

Ja vi får se vad han säger.

 

Hoppas att ni sover gott nu, jag ska göra ett nytt försök. 

 

Var rädda om er o varandra. Love Yaaa.

 

Puss I Pannan   



                     

Av Anneli Gustavsson - 30 oktober 2017 18:13


 



Solen gick precis ner när jag gick ut o det blåste ganska mycket så jag hade lite svårt att bestämma om jag skulle gå, men jag gjorde det i alla fall.


Det var så kallt o blåsigt i början, vattenpölarna hade frusit till is o jag halkade ett par gånger på alla löven.

 

Det var så tungt med benen, det kändes som jag hade elefantben, men jag klarade att hålla en ganska bra tid ändå.


I början låg jag bra till men sen ringde det ett par gånger o jag har lite svårare att prata o gå samtidigt för jag får knappt någon luft..

 

Jag brukar ringa upp Rohde o prata med henne sista biten , hon brukar peppa mig o det känns bra.

 

 

Idag höll jag på att ge upp 2 ggr men jag gjorde inte det o det är jag så glad för,,, nu är det gjort....


Det är skönt att gå samma runda för då vet man hur långt det är kvar eller att nu är jag snart klar med den här rundan.

 

Jag stannade o pratade med en som hade en golden retriver,, Teddys lilla kärlek, han var så förälskad i henne så han visste knappt till sig. Hon finns tyvärr inte heller längre, det var en underbar hund på många sätt. Dom har två andra hundar, jag har träffat den första innan men så fick jag träffa den här lilla nya sötnosen. Jisses vilka goa pussar jag fick,, henne skulle Teddy älska.. 

 

Nu blir det en varm dusch o sen lite varm soppa, mums..

 

Ha en fin kväll.. Puss I Pannan   

 

Av Anneli Gustavsson - 29 oktober 2017 19:15


Satt o tittade lite på min andra blogg som jag har ,, som jag har gjort lite bakgrunder till. Jag har ju även gjort ganska många bakgrunder till en hemsida som heter Vilda Webben, det är lite roligt att dom använder dom..


Nu hade jag inte gjort några på många år så jag fixade till några.. Om ni vill se dom finns dom HÄR . Hade tänk göra lite mer men jag kan inte sitta vid datorn nu,, det  blåser i hela kroppen nu, värk värk..


Idag har det inte blivit nån promenad för det har blåst ganska rejält ... Har haft det jobbigt med värken + att jag har sovit så dåligt i flera nätter nu.. 

 

Jag brukar sova dåligt men jag brukar även somna om ganska snabbt när jag lägger mig o det har jag inte gjort nu, så det känns både i kroppen o huvudet. Det skulle vara skönt att få vakna utvilad nån gång. 

 

Hoppas att ni har haft en bra helg.. Puss I Pannan     

 

 

Av Anneli Gustavsson - 28 oktober 2017 18:02


 


Solen sken men det var ganska blåsigt, men rätt skönt ändå.
Jag får bara mer o mer ont, jag tycker att det borde bli bättre o bättre när jag försöker hålla mig igång.
Höll ett ganska bra tempo ändå, så det var helt ok.


Fryser inombords så nu försöker jag tina upp med lite kaffe =)

23685 steg

 

Av Anneli Gustavsson - 27 oktober 2017 17:30



   

Klicka upp bilderna så ser ni vad det står.


Det är mycket snack o liten verkstad när det gäller fibromyalgi. Jag har suttit o läst lite på min blogg nu o fastnade vid det jag skrev en gång för många år sen.

Jag började faktiskt gråta för jag kom ihåg hur det var även då med alla som pratade bakom ryggen på en o sa att jag inte ville jobba utan ville vara hemma o dra. 

 

Man ser ju kanske inte på personen i fråga hurdan värk man har. Man kanske ser att en person mår dåligt, javisst men på en skala från 1-10 finns inte en chans att man kan avgöra.

 

Idag har många fibromyalgi o många säger som jag gjorde då jag fick min diagnos,, tack o lov att jag har det på papper.. MEN, det är verkligen inte en dans på rosor att ha fibro.. 

 

Vi vet ju att det är kronisk värk man får o det får man dras med dygnet runt. Det finns dom som har det lindrigare än vad jag har o som kan jobba. Det har jag inte kunnat göra sen 93 o ni ska bara veta hur mycket jag vill kunna gå till ett jobb för att tjäna mina egna pengar. Att kunna bestämma att jag kanske vill jobba lite extra för att få lite mer pengar som så många andra gör,, men det kan jag inte. 

 

Jag får istället gå o vänta på att forskarna ska komma på nåt botemedel så att jag kan få en "normal" vardag..

 

Nu är det så att det inte "bara" är smärtan man får med den här diagnosen utan så mycket annat. Sömnlösa nätter, minnet funkar inte, du hittar inte orden, det känns som du  har salva i ögonen o ser dimmigt, kramper, problem med magen, ångest, orkeslös, ja listan kan göras lång. 

 

Bryter du benet så går du gipsad i ca 6 veckor o sen är det förmodligen bra igen, men så är det inte med fibro, utan det får du dras med.. Jag tror inte att det är någon som har blivit frisk utan nån läkare sa att hos vissa har symptomen försvunnit men dom har ändå diagnosen. Ja jag såg detta på tv;n nån dag men kommer som sagt va inte ihåg vad dom sa riktigt, jag tror det var på efter 10 med Malou..

 

Jag har fortfarande väldiga problem om jag vill göra nåt. Jag vet att jag får betala med min värk så fort jag hittar på något. Tex, om jag går mina promenader så har jag så ont både under tiden jag går men även efteråt.. Det har hänt många gånger att tårarna kommer när jag är ute o går. Det är ofta som jag gråter mig till sömns pga min hemska värk.

 

Jag har svårt att klä mig, stå vid diskbänken en längre stund, städa, bära hem matkassar, busa med mina små barnbarn (men det gör jag ändå, det går inte att låta bli) ja det är så mycket, listan kan göras lång. Nu när jag var i Fuengirola så höll vi igång jättemycket o jag blev så dålig när jag kom hem o slappnade av, men det var det värt, jag skulle göra om det igen även att jag vet hur jag kommer att må. 

 

Man får helt enkelt välja sina "strider",, o det gör jag. Men det är inte lätt när man har en kropp som inte vill lyda o göra som jag vill.

 

Jag har känt sista tiden att det har blivit lite värre, jag vet inte om det har att göra med mina promenader/träning eller om det bara har blivit så ändå.. Mina ben är stumma o tunga, får inte med mig dom som innan, har svårt att gå i trappor, jag är rädd för att ramla det har jag gjort flera gånger. Mina armar domnar bort, dom är oxo orkeslösa o det känns som kroppen inte alls hänger med längre. 

 

Jag ska beställa en tid till min läkare o ta upp detta, måste skriva upp lite vad jag vill ta upp.

 

Kom ihåg att om ni är med någon som är sjuk på något sätt, döm dom inte. Ta reda på hur det ligger till, hur dom/vi mår. 

 

Ingen kan förstå det dom inte själva är i närheten av, men man kan försöka sätta sig in i det den sjuke/a säger o förklarar.

 

Var ett stöd, ge en mjuk kram ett tröstande ord. Visa att du finns där ♥



Jag kommer inte ihåg den dagen jag var fri från värk.
Jag kommer inte ihåg den morgonen jag fick vakna utsövd, och utan värk.
Eller den kvällen jag kunde lägga mig och sova utan värk, sova för att
sova hela natten.
 
Vad jag kommer ihåg är att i början av min värk så blev man ”kastad” hit och dit för undersökningar. Jag hade turen som fick en  sjukgymnast vid namn Mikael. Han var underbar, trygg och lugn.(det gjorde ju inte alls ont att han var lång och väldigt snygg) Det kändes lite läskigt för det var precis som att han såg rak genom mig. Det var som att han öppnade en dörr och där fanns allt.
Jag hade aldrig sagt till någon att jag gick och va rädd att det kunde vara cancer jag kanske hade ?!.
 
Vad skulle jag tro ??
 
Vid ett besök hos honom sa han till mig en dag.
- Anneli, du behöver inte vara orolig, det är inte cancer du har. Jag började gråta. Jag grät av lättnad.
Han sa att han förstod att jag gick och funderade i dom tankarna.
Mikael förklarade för mig att han trodde att det var Fibromyalgi jag hade, men att läkarna inte ville sätta det på papper.
 
Av hans förklaring så var det en stor lättnad.
Vad jag inte visste va att det skulle bli så jävligt som det är i dag.
Lite värk, ja det va det jag trodde.
När jag hade läst lite om det, så insåg jag att det var inget man sa, Fibromyalgi är bara inbillning. Det är en kärringsjuka.
Jag inbillnings och kärringsjuk ??
Skulle inte tro de.
 
Nu i dag vet jag bättre. Vi är många som har Fibro, vissa mår ganska bra, så dom klarar av vardagen och kan jobba. Andra har fått sjukbidrag/pension.
Jag tillhör den sista kategorin.
 
Detta var inte vad jag hade planerat med mitt liv. Att jag skulle ha pension vid min ålder (född – 66 ).
Det var också något jag skämdes för att säga till andra. Men det är ju så min vardag är.
Jag har sjukpension. Det var inte svårt att säga.
Det finns så mycket annat som är svårt, svårare.
 
Omgivningen.
 
Hur ska man få omgivningen att förstå ?
Ens nära och kära. Hur kan dom förstå att jag mår apa ?
Hur ska man kunna förklara för sin son/sina barn att man inte orkar, man har ont, man måste lägga sig, man måste äta en massa tabletter för att få lindrig om bara för ett par timmar.
 
Hur ?
 
Många gånger jag har frågat mig själv om min son har ”tagit skada” av att se mig sjuk ?
Vad tänker han innerst inne ?
Någonstans måste det ju finnas ett hat, kanske inte riktat till mig utan till situationen och min sjukdom.
När han var liten så gjort jag allt med honom. Hans fritid var också min. Fotboll, Hockey, köra hit och dit.
 
 I dag orkar jag knappt med mig själv. Hur ska andra orka med mig då ?
Om jag vill göra något roligt, så får jag betala det sen. Man får prioritera vad man tycker är värt att betalas.
 
Förr älskade jag att bugga, jag buggade så fort jag kom åt.
I dag skulle jag kunna bugga men jag skulle gråta mig igenom en låt. Sen skulle jag få betala säkerligen i två veckor.
 
Är det värt det ?
Ja det kan det vara.
 
Jag tycker att man får betala ett högt pris för allt man ska göra. Och det är inte lätt.
Det blir att man drar sig undan, man orkar helt enkelt inte. Till slut så finns inte viljan kvar.
Eller så kanske jag inte ska säga, viljan finns men,,,,,
Bestämmer du att du ska träffa din allra bästa vän, så slår det aldrig fel.
Men längtar å planerar, vad händer ?
Joo, man blir liggandes.
Ska min älskade son komma hem, så blir man liggandes.
Fan vilket liv.
 
Tänk om jag bara hade haft värken. Och inte allt man för på köpet.
Tänk om jag kunde få ha normal värk, kunna somna på kvällen (många gånger gråter man sig till sömns), sova utan att vakna 10 ggr/natt, vakna utvilad. Men framför allt, att kunna komma ur sängen utan att behöva få tårar i ögonen av smärta.
Få på sig kläderna utan problem.
 
Jag glömmer aldrig en gång när min mamma berättade för mig att hon hade kommit in till mig, min lägenhet, vi bor grannar. Hon hörde och såg mig liggandes i sängen å gråta av smärta. Jag hörde inte henne.
Hon visste inte vad hon skulle göra, hon gick in till sig å var lessen på sitt håll. Detta berättade hon efter en lång tid. Hon ville inte att jag skulle veta att hon sett mig så lessen.
Hur hemskt är inte det att se sitt barn vara sån ? *lessen*
 
Jag vet inte om jag kan sätta mig in i det, men jag försöker så gott jag kan. Och jag lovar att det är inte alltid lätt.
Det är inte lätt för dom som inte har värk att kunna förstå. Man kan inte heller begära att någon ska förstå hur man har det.
Vad man kan begära är att andra kan försöka förstå, det är stor skillnad.
Om andra kunde försöka lyssna , kanske se,, inte titta utan se hur den andra mår.
Man kan tyda mycket mer än man tror.
 
Och man kan vara ett stort stöd åt varandra utan att behöva anstränga sig.
Men som sagt, det är inte lätt.
 
Jag förstår själv inte vad Fibron gör, vad den ställer till med.
Något har tagit över min kropp. Jag vet inte om jag klarar att ta tillbaka den.
Inte som det är i dag i alla fall. Jag har inga krafter att slåss.
Hur ska man kunna hitta krafter till att slåss när man knappt har krafter till att sova när man är trött och har ont ?
 
Varför finns det ingen bot ?
 
Lindring, vad är det ?
 
Smärta, är något som äter upp en inne ifrån, som man inte kan slå bort.
Fibromyalgi är Jävulen själv.
 
Misstankarna mot sjukdomen som ibland kan få en att känna sig som en hypokondriker.
 
Ångest som smyger sig på.
 
Rädslan att det ska vara så här för alltid.
 
Många verkar tro att man har valt själv att leva sitt liv på detta sättet.
Men tro mig,,, dom vet inte vad dom pratar om.
Det är ingen dröm att gå hemma och vara sjuk. Vi har inte någon semester.
Det är skrämmande, fruktansvärt skrämmande.
 
Tack och lov att det finns andra människor som är i samma situation som jag är. Det finns människor som förstår hur man mår.
Det finns alltid någon att gråta ut hos.
 
Jag vill också säga att man ska försöka att inte döma andra, utan tänk efter först.
Du kanske mår precis som jag gör. Utan att någon annan vet om det.
Det är viktigt att säga hur man mår. Låta andra få veta.
Hur ska dom annars kunna sätta sig in i vad som händer i ens liv.
Det går inte.
Stöt inte bort familjen, vänner.
Är du rädd för det okända, så fråga istället för att undra eller dra dig undan.
Det gäller även mig själv.
 
Anneli 2005–07-25




Hur kommer det sig att man får berätta om 



Till oss som har fibromyalgi 

det röda som jag har fyllt i är det jag känner av, det har kommit till några mer men dom har jag inte fyllt i.

 

Fibromyalgi

 

Fibromyalgi symptom Här har jag fler som jag inte har rödmarkerat.

 

Du som är anhörig Mycket viktigt

 


Det finns nog lite mer under fibromyalgi, jag tog bara nåt nu o la ut.

 

 




 

Av Anneli Gustavsson - 26 oktober 2017 20:27



 




Mössa, vantar, halsduk, raggsockor och långkalsonger.

Ja, framöver kan det vara läge att bunkra upp med både det ena och det andra – för om vi ska tro en färsk studie har vi riktiga vargavintrar att vänta oss de närmaste åren.

 

Det är i Bulletin of the American Meteorological Society som studien alldeldes nyligen har publicerats. Där konstaterar forskare att norra Europa och Ryssland kan komma att drabbas av extremt kalla vintrar framöver.

Vad beror då detta på? Jo, i takt med uppvärmningen av Arktis så driver stora isberg iväg. Detta kan enligt studien försvaga polarvirveln – varpå kalla luftmassor bryter sig ut från den arktiska regionen, rör sig längre och längre bort och når norra Europa, Nordasien och Nordamerika.

Paradoxalt nog kan den globala uppvärmningen, enligt studien, alltså ge sträng kyla framöver!


Och effekten har redan börjat synas. Iltalehti skriver att vintern 2012 var den kallaste i Ryssland på över 70 år, medan Nordamerika slog köldrekord vintern 2014 och Skandinavien vintern 2016.

– Den här studien ger en hel del bevis för att den kyliga utvecklingen över Eurasien åtminstone delvis påverkades av den försvagade polarvirveln, säger forskaren Marlene Kretschmer till The Washington Post.

Klimatet och effekterna av uppvärmningen är ett flitigt debatterat ämne. Vad som händer i framtiden återstår att se – men om vi ska tro den här studien är det med andra ord läge att göra sig redo med långkalsongerna!

 




 


Den här bilden gjorde jag för många år sen o jag har sett så många använda den, det är lite roligt.

 

 

Translation

♥ NEOS BLOGG ♥

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL NEOS BLOGG.  

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

46 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

WEBDESIGN

    

RSS

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ NEO PÅ INSTAGRAM

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM.

 

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

VEM HAR NAMNSDAG ?

 

Klicka på bilden så ser du Vem som har Namnsdag.

 

MINA AVSVALNINGSGALLER.

 

HÄR KAN DU KÖPA AVSVALNINGSGALLERNA SOM JAG ANVÄNDER. KLICKA PÅ BILDEN.

 

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Don't Say Goodbye

 

Klicka på bilden ♥

 

Precious Child - Gone To o Soon.

 

EN UNDERBAR LÅT.

Klicka på bilden.

 

MAMMA.

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

 

A STAR IS BORN.

 

KLICKA PÅ LÄNKEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

MAMA - IL DIVO

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

 

EVA CASSIDY

 

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER NI TILL EN UNDERBAR SÅNGERSKA.

 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18 19
20
21 22
23 24
25
26 27 28 29
30 31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Arkiv

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar

Flaggor

Flag Counter

Skapa flashcards