Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin FIBROMYALGI

Av Anneli Gustavsson - Söndag 18 okt 16:56


Jag förstår inte vart tiden tar vägen ?? Det går så fort, helgen är snart slut igen... Jag vet inte vad jag har gjort den här helgen,, jo jag har dammsugit lite o fixat men inget annat vad jag kan komma på ...

 


Lille Jack,, älskade Jack jag ville så krama om dom. Liam försvann snabbt upp på sitt rum för han hade kompisen där..

 

 

Receptet på chokladbollarna finns HÄR.  

 

Idag har jag varit nere hos barnen o lämnat lite chokladbollar som dom fick, dom tyckte att dom var goda. Jag stod utanför så jag gick inte in,, jag ville så gärna krama om barnen men det gjorde jag inte. Stannade till på Konsum innan jag åkte till dom o köpte lite kvarg + rosor till svärdottern som fyller år om ett par dagar..

 

   

 

I morse när jag vaknade så hade jag ett riktigt stort blåmärke på min underarm,, jag har ingen aning om hur det har kommit dit ?? Jag har inte slagit i mig på något ,, men jag såg innan oxo att jag hade 2 blåmärken på mitt högra lår.. Sista tiden har jag fått blåmärke jättelätt,, ja utan att jag vet att jag har slagit i mig på något.. Blåmärket på armen gör ganska ont men inte dom på benet..

 

Nu ska jag ställa mig i en riktigt varm dusch o försöka mjuka upp musklerna lite. Har haft ganska ont sista dagarna igen, men det brukar kännas gott efter en varm dusch.

 

Hoppas att ni har haft en bra helg där ute. Var rädda om er o varandra. 

 

BE SAFE ♥

 

 

Puss I Pannan ♥

 

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Måndag 21 sept 14:59


Jag fick ett minne på fb innan med den här texten som jag skrev för många år sen o det gjorde mig så ledsen att läsa,, att gå igenom mina egna tankar på det sättet. 
Det värsta är att det är precis likadant idag. Det går inte en dag utan att jag har smärtor i hela kroppen. Sover dåligt mm. Ska jag göra nåt så får jag tänka efter om det är värt det för jag vet att jag får betala det med smärtor sen. Ja,, många gånger är det värt det så då får jag ta smällen. Dom gångerna gäller oftast att ha barnbarnen. Jag har väl lärt mig att leva lite bättre med värken. Jag försöker att inte visa det utåt utan tar det när jag kommer hem igen i min ensamhet. Visst kan jag visa det utåt men jag försöker alltid att vara trevlig o glad.. Ja det hoppas jag i alla fall. 
Det är så svårt att leva med kronisk värk o att ha det dygnet runt är hemskt. Musklerna jobbar hela tiden, dom tar aldrig semester.
 
 
------------------------------------------------------------------------------------------
 
Jag kommer inte ihåg den dagen jag var fri från värk.
Jag kommer inte ihåg den morgonen jag fick vakna utsövd, och utan värk.
Eller den kvällen jag kunde lägga mig och sova utan värk, sova för att
sova hela natten.
Vad jag kommer ihåg är att i början av min värk så blev man ”kastad” hit och dit för undersökningar. Jag hade turen som fick en sjukgymnast vid namn Mikael. Han var underbar, trygg och lugn.(det gjorde ju inte alls ont att han var lång och väldigt snygg) Det kändes lite läskigt för det var precis som att han såg rak genom mig. Det var som att han öppnade en dörr och där fanns allt.
Jag hade aldrig sagt till någon att jag gick och va rädd att det kunde vara cancer jag kanske hade ?!.
Vad skulle jag tro ??
Vid ett besök hos honom sa han till mig en dag.
- Anneli, du behöver inte vara orolig, det är inte cancer du har. Jag började gråta. Jag grät av lättnad.
Han sa att han förstod att jag gick och funderade i dom tankarna.
Mikael förklarade för mig att han trodde att det var Fibromyalgi jag hade, men att läkarna inte ville sätta det på papper.
Av hans förklaring så var det en stor lättnad.
Vad jag inte visste va att det skulle bli så jävligt som det är i dag.
Lite värk, ja det va det jag trodde.
När jag hade läst lite om det, så insåg jag att det var inget man sa, Fibromyalgi är bara inbillning. Det är en kärringsjuka.
Jag inbillnings och kärringsjuk ??
Skulle inte tro de.
Nu i dag vet jag bättre. Vi är många som har Fibro, vissa mår ganska bra, så dom klarar av vardagen och kan jobba. Andra har fått sjukbidrag/pension.
Jag tillhör den sista kategorin.
Detta var inte vad jag hade planerat med mitt liv. Att jag skulle ha pension vid min ålder (född – 66 ).
Det var också något jag skämdes för att säga till andra. Men det är ju så min vardag är.
Jag har sjuk pension. Det var inte svårt att säga.
Det finns så mycket annat som är svårt, svårare.
Omgivningen.
Hur ska man få omgivningen att förstå ?
Ens nära och kära. Hur kan dom förstå att jag mår apa ?
Hur ska man kunna förklara för sin son/sina barn att man inte orkar, man har ont, man måste lägga sig, man måste äta en massa tabletter för att få lindrig om bara för ett par timmar.
Hur ?
Många gånger jag har frågat mig själv om min son har ”tagit skada” av att se mig sjuk ?
Vad tänker han innerst inne ?
Någonstans måste det ju finnas ett hat, kanske inte riktat till mig utan till situationen och min sjukdom.
När han var liten så gjort jag allt med honom. Hans fritid var också min. Fotboll, Hockey, köra hit och dit.
I dag orkar jag knappt med mig själv. Hur ska andra orka med mig då ?
Om jag vill göra något roligt, så får jag betala det sen. Man får prioritera vad man tycker är värt att betalas.
Förr älskade jag att bugga, jag buggade så fort jag kom åt.
I dag skulle jag kunna bugga men jag skulle gråta mig igenom en låt. Sen skulle jag få betala säkerligen i två veckor.
Är det värt det ?
Ja det kan det vara.
Jag tycker att man får betala ett högt pris för allt man ska göra. Och det är inte lätt.
Det blir att man drar sig undan, man orkar helt enkelt inte. Till slut så finns inte viljan kvar.
Eller så kanske jag inte ska säga, viljan finns men,,,,,
Bestämmer du att du ska träffa din allra bästa vän, så slår det aldrig fel.
Men längtar å planerar, vad händer ?
Joo, man blir liggandes.
Ska min älskade son komma hem, så blir man liggandes.
Fan vilket liv.
Tänk om jag bara hade haft värken. Och inte allt man för på köpet.
Tänk om jag kunde få ha normal värk, kunna somna på kvällen (många gånger gråter man sig till sömns), sova utan att vakna 10 ggr/natt, vakna utvilad. Men framför allt, att kunna komma ur sängen utan att behöva få tårar i ögonen av smärta.
Få på sig kläderna utan problem.
Jag glömmer aldrig en gång när min mamma berättade för mig att hon hade kommit in till mig, min lägenhet, vi bor grannar. Hon hörde och såg mig liggandes i sängen å gråta av smärta. Jag hörde inte henne.
Hon visste inte vad hon skulle göra, hon gick in till sig å var lessen på sitt håll. Detta berättade hon efter en lång tid. Hon ville inte att jag skulle veta att hon sett mig så lessen.
Hur hemskt är inte det att se sitt barn vara sån ? *lessen*
Jag vet inte om jag kan sätta mig in i det, men jag försöker så gott jag kan. Och jag lovar att det är inte alltid lätt.
Det är inte lätt för dom som inte har värk att kunna förstå. Man kan inte heller begära att någon ska förstå hur man har det.
Vad man kan begära är att andra kan försöka förstå, det är stor skillnad.
Om andra kunde försöka lyssna , kanske se,, inte titta utan se hur den andra mår.
Man kan tyda mycket mer än man tror.
Och man kan vara ett stort stöd åt varandra utan att behöva anstränga sig.
Men som sagt, det är inte lätt.
Jag förstår själv inte vad Fibron gör, vad den ställer till med.
Något har tagit över min kropp. Jag vet inte om jag klarar att ta tillbaka den.
Inte som det är i dag i alla fall. Jag har inga krafter att slåss.
Hur ska man kunna hitta krafter till att slåss när man knappt har krafter till att sova när man är trött och har ont ?
Varför finns det ingen bot ?
Lindring, vad är det ?
Smärta, är något som äter upp en inne ifrån, som man inte kan slå bort.
Fibromyalgi är Jävulen själv.
Misstankarna mot sjukdomen som ibland kan få en att känna sig som en hypokondriker.
Ångest som smyger sig på.
Rädslan att det ska vara så här för alltid.
Många verkar tro att man har valt själv att leva sitt liv på detta sättet.
Men tro mig,,, dom vet inte vad dom pratar om.
Det är ingen dröm att gå hemma och vara sjuk. Vi har inte någon semester.
Det är skrämmande, fruktansvärt skrämmande.
Tack och lov att det finns andra människor som är i samma situation som jag är. Det finns människor som förstår hur man mår.
Det finns alltid någon att gråta ut hos.
Jag vill också säga att man ska försöka att inte döma andra, utan tänk efter först.
Du kanske mår precis som jag gör. Utan att någon annan vet om det.
Det är viktigt att säga hur man mår. Låta andra få veta.
Hur ska dom annars kunna sätta sig in i vad som händer i ens liv.
Det går inte.
Stöt inte bort familjen, vänner.
Är du rädd för det okända, så fråga istället för att undra eller dra dig undan.
Det gäller även mig själv.
 
Anneli 2005–07-25
 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Söndag 30 aug 19:45


 


Ibland är det jobbigt med allt som bara går emot mig hela tiden. Det är inte många stunder jag kan njuta o göra som jag vill.

 

Självklart njuter jag av min son, svärdotter o mina barnbarn. Jag har min familj, sonens, mamma, syrran m familj o dom mår bra o det är jag så glad o tacksam för.

 

Jag är så tacksam för att dom inte har det som jag har det,, jag önskar ingen mitt liv då tar jag det hellre själv.

 

Jag känner av förra årets sjukdom. Har fortfarande ont i magen, har ett stort bråck som ställer till det o gör ont. Det är sammanväxningar i magen som gör att jag har svårt att sträcka ut mig när jag ligger i sängen, ja annars oxo. Jag känner att jag fortfarande blir lite matt o skakig mellan varven men jag vet att det tar tid o det får det göra.

 

Det är så mycket annat som jag har oxo som ställer till det. Min fibro är hemsk. Jag har kramper o jag känner mig matt. Musklerna jobbar hela tiden, dom vilar aldrig inte ens på natten. Jag kan sova ganska bra, men jag har ju hjälp av medicin. Det finns så mycket som jag vill göra, men inte kan. 

 

I början av sommaren var jag ute på mina promenader o jag älskade det. Jag gick o gick o jag fick upp flåset, men tro inte att värken blev bättre, nej då det blev den inte. Dom jag mötte sa det att nu har du väl ändå ingen värk ?? Men det hade jag,, o det har jag. Ingen såg hur jag mådde när jag kom innanför dörren. Visst kändes det underbart att kunnat så så långt som jag gjorde o även att det gjorde ont i musklerna så gjorde det ontskönt.. Det går inte att förklara,, men det kändes så bra i själen. 

 

MEN,,, så var jag tvungen att sluta med min medicin för mitt eksem.. Jag har ju eksem under mina händer o fötter. Jag får hemska sprickor o dom gör så satans ont. Det känns som nån står o skär med rakblad hela tiden.. Nu har jag det inte lika hemskt som när det var som värst,,, än.. Men jag har fått börja med min medicin igen så nu hoppas jag att det ska bli bättre så att jag hinner gå lite innan vintern kommer o värken slår till ordentligt.

 

Det är inte roligt att behöva kämpa jämt. Jag hade hellre kämpat med ett jobb för det kan jag lämna när jag går hem.. När jag går utanför dörren så följer herr fibro med mig,, vart jag än går. Den ständige följeslagaren,, min skugga,, min hemska sambo,, min vidrige partner ??

 

Ja,, det är jag o värken... 

 

Det är så fruktansvärt ensamt nu när jag inte har Teddy längre. Jag längtar fortfarande efter honom, det gör ont i mitt hjärta att jag inte kunde hjälpa honom mer.. Han var min bästa vän, mitt stöd i allt.. Han var min tröst o han gav mig kärlek.

 

Varför måste liven tar slut ??

Det är som med livets träd.. Vi föds,, vi blir äldre, skaffar familj, vi blir gamla, någon av oss dör,, tills den siste oxo måste lämna livet. Varför är det så ? Vem har bestämt att det ska vara på detta sättet ??

 

Ibland kan jag tänka att jag måste ha varit hemsk i ett tidigare liv eftersom jag har fått detta livet nu..

Men det är väl som dom säger,, man får inte mer än man orkar bära,,, men nu får det snart vara nog för jag orkar inte mer.

 

Men mitt i allt detta så har jag det ändå bra. Jag har en fin lägenhet, fina möbler, mat på bordet,, jag har det jag behöver,, många har inte det.

 

Ibland när jag har värsta värken o det är oväder ute så brukar jag vara så tacksam för att jag har ett hem,, en mjuk säng att lägga mig i,, jag behöver inte ligga ute i en gränd.

 

Men,, det hjälper inte ibland. För när värken tar över så är det svårt att tänka på att man har allt detta.. Det känns som någon klubbar ner mig helt,, någon står o slår på mig tills det vänder o börjar kännas lite bättre igen.

 

Många gånger förstår jag inte varifrån jag får orken att härda ut ??

 

Men, jag är tacksam för jag har ändå fått vara med o har fått 1 underbar son o 2 underbara barnbarn,, o sen är jättefin svärdotter..

Jag måste även säga att jag har en bra mamma o vi ställer upp för varandra.

 

I morgon ska jag o mamma åka in till Asecs för jag ska kolla på en mobil,, jag vill inte beställa en utan att ha sett o känt på den.. Så jag ska ta med mig munskydd ifall det skulle behövas.

 

Hoppas att ni har haft en bra helg där ute. Var rädda om er o varandra. 

Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Lördag 11 juli 23:45


Mamma har varit o hälsat på sin kusin så dom passade på att åka till Öland över dagen.. Självklart skickar jag bud med henne,,, jag älskar ju kroppkakor..


 

Jag köpte 6 stycken,,, men jag åt bara 3 idag.. 


 

Jag delar dom på mitten o sen steker jag dom,,,,


 

,,, så dom blir knapriga o goda.. Ja det är så jäkelens gott.


 


Många har smör på oxo men det har inte jag. Jag har bara lingon o det ska vara ganska mycket...

 

Idag har det varit en långtråkig dag.. Det har regnat o varit riktigt skitväder.. Det känns som att det stormar i kroppen på mig, värken är jobbig.

 

Ska lägga mig i sängen nu o titta på filmen antingen på 6;an eller 7;an.. Ja det är fler filmer att välja på. Jag fattar inte varför dom lägger alla filmer samtidigt. Först är det absolut inget att titta på under hela dan o sen kommer alla filmer samtidigt. Jaja, det är som det är.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag o inte regnat bort. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar. BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Onsdag 8 juli 20:30


Fy tusan vilken dag det har varit. Jag har frusit hela dan o haft sån värk.. Har även börjat få ont i mina fötter nu,, dom är känsliga o jag har fått en spricka... Det är ca 3 veckor sen jag fick sluta med min medicin för mitt eksem så jag måste hålla upp ett tag. Men när jag pratade med min läkare i går så sa han att jag skulle börja med ovixan salvan men jag tror inte att det kommer att bli bättre,, men jag har smort mig så jag får se..

 

Gick till Rohde innan så hon fick morotskaka o det tyckte hon var gott så det var roligt. 

 

Sen gick jag förbi Åsaplan för att se hur det blev när dom var där o jämnade marken från hoppen som var nära vägen o det blev jättebra... Nu har barnen fått mer jord så dom kan bygga nya hopp med sina nya spadar =)

 

   

Har varit orolig för barnen har tagit fart ute på vägen o ibland känns det som att dom inte har nån koll utan bara cyklar rakt över så därför ville jag få bort dom  hoppen,,, ja det var ett gemansamt belsut med Martin på kommunen. 

 

Här är några av killarna o bygger..

 

       

Det var riktigt mörka moln, ja det har det varit länge nu. Regn, blåst, mörka tunga moln,, inget roligt alls. Hoppas på lite bättre väder snart, lite varmare.

 

 

Har varit så sugen på räkmacka länge nu, så nu gjorde jag mig en i dag o det var så gott. Jag njöt för fullt.. Skivade upp lite extra tomater o gurka som jag kan skiva ner med lite ägg.. 

 

 

Gott med räkmacka o en kall öl..

 

 

Ja det är även gott med räksallad, räkor, kräftor ja havets läckerheter är så gott. 

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar. 

 

Puss I Pannan ♥

 

 

 

 

Av Anneli Gustavsson - Söndag 5 juli 10:15


Det har varit skitväder ett tag nu, regnat, varit grått o trist för att inte tala om mörkt. Kallare har det varit oxo så värken är inte rolig just nu,, skov eller inte ?

 

Igår tvättade jag så det var så skönt att lägga mig i rena underbart doftande lakan, det är nåt av det bästa jag vet .... 

 

 

Vi har en riktigt fin liten tvättstuga med 2 tvättmaskiner, 1 torktumlare ,,,,,

 

 

,,, ett torkskåp,,,,

 

 

 

,,,, en mangel. Så det är perfekt. Jag bor på samma plan som tvättstugan så det är inte många steg jag måste ta ut dit, ja det kan inte vara bättre. När jag först flyttade hit så hade jag en egen tvättmaskin men det var bara onödigt så jag sålde den o det har jag inte ångrat..

 

Det är lite drygt 2 veckor sen som jag var tvungen att sluta med min medicin som är till för mitt eksem i händerna o under fötterna. Jag har känt ett par dagar nu att det börjar klia i händerna plus att jag känner att dom är mer känsliga nu.. Jag såg oxo att jag har fått min första spricka i hälen så jag är så ledsen. Ska mitt liv verkligen vara så här ?? Trasiga händer o fötter ??

 

Jag ska ringa till min läkare, hoppas att han inte har semester o hoppas att jag kan få börja med medicinen igen. Jag har ju även börjat tappa lite hår o det är pga den. Ja jag får helt enkelt se vad som händer nu.. Jag är inte glad åt detta.. Men jag har ändå något roligt som jag ska berätta för er,, nån dag nu snart. 

 

Snälla,, håll tummarna att jag inte blir så dålig av mitt eksem igen så det blir sårigt. Jag vet inte vad jag gör då ?

 

Ni får ha en fin dag där ute. Var rädda om er o varandra. BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 


Av Anneli Gustavsson - Lördag 27 juni 20:05


Ja, jag förstår inte var alla kommer ifrån ? Mamma har inte lika mycket som jag har. Grannarna har jag inte frågat hur dom har det.. 

 

Jag hoppas att jag får sakerna snart som Anticimex ska skicka till mig.. Det var några klibbiga remsor som jag ska lägga ut.. Hjälper det inte så får dom komma o spruta ute som dom har gjort innan, dock inte dom sista åren för då har dom inte gjort nåt.

 

   

 

 

 

Jag blandade till nåt själv innan.. Det var ättika, vitpeppar o vitlökspulver som jag har sprutat på ute,, men jag tror inte att det kommer att hjälpa för det var inte så mycket. Ja, jag får se helt enkelt.

 

   

Det var läckra moln innan, ja dom blev inte så dramatiska som i verkligheten. 

 

 

Det har inte känts riktigt bra med min värk den här sommaren. Jag ÄLSKAR ju sol o värme, men det har inte mina muskler gjort.. Jag har småkramper hela tiden o jag dricker som jag ska så det är inte det. För några år sen var det så oxo,, jag kunde inte vara ute. Jag tog in en trädgårds stol i plast o satte mig i duschen o där satt jag. Det var riktigt skönt o svalkande men jag hade ju hellre velat vara i solen.

 

Sen blev det bra igen.. Jag kunde verkligen sitta i solen o där satt jag många timmar trots att det var 50* i solen där jag satt, men det var så skönt.. Jag satt igår tror jag det var o det var lika varmt då i solen, men den brändes så så att jag gick ut o in lite.. Idag har det inte varit nån rolig dag..

 

Jag har inte kunnat vara i solen som jag vill o jag har inte kunnat promenera som jag har velat heller.. Den stora blåsan som jag fick på hälen är snart borta. Men jag vågar inte riktigt sätta på mina plåster än o gå ut för jag blir så varm o då kanske huden fastnar i plåstret o då kan jag inte dra bort det. F-n,,, det ska bara jävlas.. 

 

       

Man blir lite gladare med fina blommor, jag tog kort på dom ute innan. 

 

 

Jag frågade min mobil innan vad jag skulle göra o fick detta svaret med en skrattande gubbe =)  Jag vet inte vad hon heter i Samsung,, men i iphone heter hon ju Siri...  Ja jag älskar ju att skratta o det gör jag faktiskt ofta.. Jag har lätt för att skratta o mår bra av att göra det oxo.

 

Då har lördagen snart gått,, en dag kvar på helgen sen är det ny vecka igen. Dagarna går fort.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varndra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Fredag 19 juni 21:57


Ja, idag har det varit midsommar. Det har varit skönt väder, varmt o lite kvavt..

 


 

 

Det kom lite regn men det försvann direkt.

 

 

   

Det blev god mat hos mamma. Jag är inte mycket för sill men jag åt faktiskt 2 stycken den här gången,, förra året åt jag 1.. Det var så gott med mat.

 

Jag äter hellre skinka, men jag tar gärna spadet o häller på potatisen för det är så gott.

 

   

Jag hade tänkt gå en promenad idag, jag hade laddat hela dan men jag kände att kroppen inte var helt ok så jag satt ute o pratade med Rohde en stund.. Men jag fick gå hem för jag blev så konstig ,, jag började skaka o känna mig matt så det var himlans tur att jag inte tog nån promenad.. 

 

Jag har ju så förbenat ont i musklerna, nacken, axlarna o nere i ryggslutet i dom musklerna.. Men jag tog värktabletter o la mig så det blev bättre.. 

 

Nu ligger jag i sängen o det finns inget att se på tv;n så jag är så glad att jag har tillgång till Netflix genom sonen..

 

Hoppas att ni har haft en bra midsommar .. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Translation In Your Language

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

44 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

    

RSS

Besöksstatistik

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

Instagram

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2020
>>>

Tidigare år

Arkiv

WEBDESIGN

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se