Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin VÄNNER

Av Anneli Gustavsson - 31 maj 2016 01:19




Hipp Hipp

 

Hurra Hurra Hurra

 

  

 

 

   Stort Grattis Tant Glad på din

 

födelsedag.

 


Hoppas att Din dag blir fantastisk.

 

 

♥ Puss I Pannan ♥

 

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - 13 juli 2014 20:50


Detta är min älskade vän Susanne som behöver en benmärgstransplantation akut. Jag försökte bli donator men då jag själv inte är frisk fick jag det tyvärr inte, jag får heller inte ge blod. Det enda jag kan göra är att dela detta vidare så att så många som möjligt kan dela vidare i sin tur + att NI kan anmäla er till Tobiasregistret. Jag önskar att jag kunde vara en av dom som kunde rädda någons liv eller i alla fall förlänga livet på min vän <3

Snälla Dela Vidare.


------------------------------------------------------------------------------------


Susanne Nilsson fick cancer i ryggmärgen för sex år sedan. Nu hänger hennes liv på en skör tråd, men genom ett inlägg på Facebook som delats av tusentals har hennes chanser att hitta en donator som passar ökat avsevärt.
- Det är helt otroligt, säger hon.


Susanne Nilsson är fyrabarnsmamman från Jönköping som kämpat mot cancer sedan 2007. Hennes liv hänger nu på att rätt person anmäler sig till Tobiasregistret - ett register där alla genom en stamcellstransplantation har möjlighet att ge sjuka människor en chans till ett friskt liv.

 

 

 

Läs vidare på JNytt.


JNytt

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - 15 januari 2014 15:36


♥ ♥ ♥

 

Idag fyller en mycket god vän till mig år.

 

Hipp Hipp Hurra Hurra Hurra


 

Av Anneli Gustavsson - 11 januari 2014 18:01


Ända sen i somras har jag tittat upp mot dina fönster för att se om jag kunde se dig. Det var längesen lamporna lyste hos dig o jag träffade dig.  Du finns inte längre hos oss på jorden, men jag tror att du är här omkring ändå.

Innan när jag var ute med Teddy så lyste det i dina fönster, men det berodde inte på att du var hemma.

Det var din familj som städade ut dina saker, ditt liv från oss här på gården. Du finns ju inte kvar här längre.


Jag var rädd att jag skulle möta någon av din familj för jag ville inte börja gråta. Jag blir alltid så rädd när det gäller döden o tomheten, så jag vet inte hur jag ska vara.

Men när jag gick förbi så stannade jag till o såg att det var tomt i dina fönster. Jag såg en lampa i köksfönstret o en taklampa i ditt sovrum, resten var helt tomt. Det finns snart inget kvar här som tillhör dig. Det finns inget kvar som gör att du kan komma ut till våren med alla andra grannar. 


DU hör ju till oss här på gården, DU är ju en av mina "vårlökar", så här kan det ju bara inte sluta ?!....


Det var bra att det regnade innan för kunde se att mina tårar rann på mina kinder när jag såg dina fönster o tänkte på dig. 


Jag är så glad att jag har varit o hälsat på dig flera gånger, men jag är så ledsen att jag inte hann med en sista gång för jag hade inte sagt allt jag ville säga. 


Men jag vet,,, att DU vet att jag saknar dig.


Ja, jag saknar dig ♥


Livet är orättvist, så fruktansvärt orättvist...


 

Av Anneli Gustavsson - 7 juni 2013 23:00


Jag sitter o tittar på Vid din sida som jag har sett så många gånger. Jag älskar den filmen. Den påminner mig om en vän som fick cancer. Hon har 4 underbara barn men hon hann aldrig se sina fina barnbarn. 

Vi lärde känna varandra när hon o barnen oxo bodde här där jag bor. Jag träffade henne ute en dag då berättade hon att hon skulle till läkaren för att hon hade ont i sidan/ryggen så jag önskade henne lycka till o sa att om det var något fick hon gärna höra av sig.

 

En dag ringde hon o jag blev lite förvånad för jag hade väl inte väntat mig att hon skulle ringa så utan att vi mer skulle träffas ute på gården. Hon var ledsen o berättade att hon hade fått cancer. Den cancern hon fick var ärftlig o hon berättade lite om sin familj. Jag lyssnade på henne o jag började gråta tillslut för jag tyckte det var hemskt att en sån ung o levnadsglad människa hade fått den diagnosen. Jag sa till henne att hon fick förlåta mig o mina frågor men jag visste ju inget om just den cancern hon hade fått så jag ville ju veta o hon svarade på mina frågor. 

 

Hon hörde av sig till mig flera gånger o vi pratade. Hon sa att när hon försökte prata med vissa av sina vänner så kunde dom inte utan avslutade samtalen fort, så gör man inte utan man lyssnar o låter den som behöver få prata av sig. Det handlar om vännen som är sjuk o inte någon annan. Hon tackade mig flera gånger för att jag lyssnade, jag skulle inte kunna tänka mig något annat...

 

När det gäller filmen o hur den påminde mig om min vän, det var när Isabel hjälpte Jackie att ta kort på den tiden som fanns kvar så att barnen skulle ha minne från deras sista tid.

Min vän Lena frågade mig om inte jag kunde göra det för henne så att hennes barn skulle ha foton från deras sista tid, så jag var hos dom några gånger o fotade. Detta var mellan 2006-2007 om jag inte minns fel. Mitt minne är inte som det ska.

 

Jag kommer ihåg en av gångerna då var det bara den äldsta dottern o Lena hemma o vi var ute i trädgården, jag satt i bakgrunden för jag ville inte störa dom. Dom pratade o var som vanligt o deras sätt att se på varandra gjorde mig rörd. Medans jag satt där sa jag till mig själv att jag hoppas verkligen att bilderna blir fina för det här ögonblicket skulle inte gå i repris.. 

 

Den äldsta dottern la sig i gräset o deras hund låg jämte henne medans Lena satt i en stol en bit ifrån o tittade på sin dotter. Man såg hur stolt hon var över henne,, ja det var hon över Alla sina barn. Precis i det "magiska" ögonblicket där Lena ler mot sin dotter är det ett sånt vackert moln över oss o det molnet kan jag se framför mig än idag. 

Det var jättejobbigt för mig när hon bad mig att ta lite kort för jag var så rädd för vad som skulle kunna hända, men jag ville inget hellre än att ställa upp för dom o det är jag glad för att jag gjorde. Det betydde mycket för mig oxo.

Lena o jag pratade om allt o när det hade gått lite längre med cancern, ja det hade gått så långt så hon o barnen visste hur det skulle sluta,, usch jag kan ju inte ens skriva om det. 

 

Jag satt hemma o jag tänkte väldigt mycket på Lena o hennes barn o vad hon betyder för dom o för sina vänner o vad hon hade kommit att betyda för mig oxo. Mina tankar som jag hade ville jag inte hålla inom mig för det var så jobbigt. Jag skrev o jag skrev, slängde brevet o skrev igen. Sen sparade jag ett o tog med mig det till Lena en dag. Jag ville ge henne det medans hon levde men jag visste inte om jag vågade, hon kanske skulle ta illa upp. Men jag tog in henne till hennes sovrum o sa att jag tänker på dom mycket o att det jag tänker har jag skrivit ner o jag ville att hon skulle få detta medans hon lever. Jag sa oxo att hon inte skulle ta illa upp för jag menade inget illa.

 

Hon satt tyst o läste det jag hade skrivit o tårarna trillade på oss båda o hon var glad att hon fick läsa det. Hon sa att hon skulle ge det till sina barn en dag.. 

 

Jag kommer alltid att tänka på Lena o hennes barn när jag ser den här filmen o jag gråter o kan inte sluta gråta.. 

Ofta när jag ser på molnen så ser jag hur Lena finns där ibland dom o flinar som hon gjorde =)

 

Hur kommer det sig att det oftast är den som är sjuk som är starkast ??

 

Jag var ofta ledsen när vi träffades, men det var ju för att jag visste hur det skulle sluta. Jag bad henne om ursäkt för att jag inte var stark o stöttade henne då sa hon till mig att den dagen hon inte skulle vara stark längre så skulle jag bli det åt henne o det stämde..

Jag sa oxo till henne att jag ville att hon skulle komma o besöka mig o det har hon gjort på olika sätt ♥

 

OM ni inte har sett den här filmen, gör det. Den är underbar..

 

Dröm söta drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

TRANSLATE

    

RSS

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

Instagram

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


GÅ MED I BESÖKSTOPPEN HÄR.

SMSAKÄMPA 1976 till 72900 SÅ SKÄNKER NI 50 kr

COPYRIGHT BY ME !

       

UNICEF

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Besöksstatistik

Besöks Statistik

BLOGG24

Blogg24 - 24 inlägg till jul
Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

IN THE ARMS OF AN ANGEL

Don't Say Goodbye

Fråga mig

27 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Mitt Nya Liv med Blogkeen
Följ Mitt Nya Liv med Bloglovin'

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7
8
9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017
>>>

Tidigare år

Spåra IP-Adresser

Arkiv

WEBDESIGN

Free counters!

Roliga Fotosidor

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar

Besökare


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se