Vilken stollig kvinna den där Maria Montazami är. Att jag måste åka runt halva jordklotet för att träffa henne gjorde jag gärna..  Men jag har ingen aning om var jag befann mig. Jag bara fanns där.

Hon skulle  "uppträda" med lite afrikans dans o jädrans i min låda så vig hon va. Hon va sig inte lik ett dugg, visst är dom väldigt sminkade när dom är på tv osv men detta stämde inte alls in på henne.

Hela hon va rynkig som ett russin, ja de va så munnen blev ihop dragen o liknade en dragkedja. Håret bara hängde på henne o man såg att hon hade tagit på sig värsta fula peruken.. 

Alla va som galna i henne, dom drog o slet o jag stod lugnt vid sidan om o försökte ta lite kort. Men så fort jag fick in skärpan så dök de upp nån jädrans figur o ställde sig i vägen. Jag vet inte hur många gånger jag flyttade mig för att få ett ynka litet foto på henne där hon stod själv. 

Till slut armbågade jag mig fram till henne o frågade om jag kunde få en bild på henne o mig, jag bad en annan att ta några kort o de såg ut att funka bra.

Jag gjorde ett stort misstag men de märkte jag inte förrns jag kom hem senare. Hur som helst så började vi prata o vi kom in på Lena Alderö o Thomas Engström, vi sa båda två att dom är så goa.. Hon tyckte att de va lite roligt att jag "kände" till dom oxo.. 

De va dags för Fru M att dra sig hemåt o jag måste ju oxo hem till mitt. De va inte de lättaste att hitta vart jag skulle gå för att kunna ta mig hem när jag inte visste vart jag va nånstans... Jag hade ju ingen aning om vilket land jag va i. Men jag lyckades fråga mig fram o hamnade rätt. 

Jag åkte ett skrangligt tåg hem, de va fullproppat så jag fick nästan panik..  Jag skyndade mig hem för jag ville se bilderna , men jag ville även skriva till Lena A att jag hade träffat Fru M + att jag ville visa henne bilderna.

Jag sitter o laddar över mina bilder till datorn o ser inte vad bilderna föreställer. Jag fattar inget. Jag tittar o tittar men kan inte för allt i världen begripa vad de är på bilderna. Då hade den här människan som "hjälpte" mig att ta bilderna tagit på något helt annat bara för att vara elak..........

Gissa om jag blev arg ???

Förbannade drömmar =))

Ja, de blev ingen riktig träff med Fru Montazami,, bara i drömmen. Men de va helt ok de oxo =)

Nu ska Teddy ut på en liten runda o sen blir de kaffe..

Puss I Pannan ♥

Min tomte ringde till mig innan ikväll så vi pratade en bra stund. De va roligt att höra din sexiga röst igen. Låt de inte dröja så länge tills nästa gång =))

Har ju inte vågat ha på datorn idag, men jag klarade inte av att vänta tills i morgon, då är de riktigt illa.. Snacka om att vara beroede av nätet.. 

Nu ska jag strax hoppa in i duschen.. 

Puss I Pannan ♥

Jag har precis sett KoKvinnorna . Dokumentären är mycket bra gjord men jag tycker att den va fruktansvärt snuskig. 

Jag tycker att de va riktiga krutkärringar som verkligen kämpade, jag hade aldrig klarat av att hålla på så, jag hade inte velat hålla på så heller för den delen. Jag förstår att Britt inte vill skiljas från sina älskade vänner o korna har verkligen tur som får så mycket kärlek.. Men dom behöver mycket annat än kärleken för att må bra. Kossorna o katterna va misskötta  på alla sätt o vis. De såg för jävligt ut i stallet. Har man djur så måste man sköta om precis allt o de klarade dom inte av. 

Britt är helt beroende på att andra ska ställa upp o hjälpa henne annars funkar de inte, ja de gjorde de inte heller.

Jag blev illa berörd när dom bara kom till gården för att hämta tjuren o satte ett skott i pannan på den helt utan förvarning. Britt borde ha blivit varnad. 

Jag satt o åt ett päron o drack mitt kaffe när jag såg den här dokumentären o jag mådde illa. Tanten va så smutsig o hennes hem va fruktansvärt skitigt, fullt med flugor som hon fick vifta bort hela tiden. Hennes lillasyster  Inger fick hjälpa till även med hennes hem o försöka hålla de i någorlunda skick, men herregud människan har ju sitt egna liv att sköta o ska inte behöva ställa upp som hon gjorde på sin syster. Jag tycker att hon offrade sig väldigt mycket för sin kära syster, o kanske hade man gjort de. Jag vet inte ?

Jag höll på att kräkas när jag såg henne "mocka" skiten till rännan med sina bara händer. Hon gjorde likadant från skottkärran ute.. 

När hon i slutet av filmen tvättade håret så va vatten så smutsigt så jag rös.. 

Nä, jag hade sett till att djuren blev omhändertagna . Hur kunde dom låta de gå så långt ?  Hur kunde myndigheterna tillåta att de va på det sättet ?

Som sagt, jag hade aldrig klarat av att jobba som dom gjorde o absolut inte med den ryggen. Jag fick ont i hela kroppen bara av att se henne kämpa som hon gjorde. Men jag gillade inte hur de såg ut hos henne o djuren.

Dokumentären va mycket sevärd, men den va för magstark för min smak. Snusktigt värre...

Kokvinnorna är en film om två egensinniga och ständigt trätande systrar. Britt är närmare 80 år och handmjölkar fortfarande sina älskade kor trots en gammal ryggskada. För att klara av det ber hon sin syster Inger om hjälp. Men Inger hatar mjölkningen och vill hellre träffa sina barnbarn.

Nära 50 000 biobesökare har sett filmen under 2011, mer än någon svensk dokumentärfilm på mer än 30 år. Filmen är en blandning av ilska, humor, ömhet, konflikt och försoning. Huvudpersoner är de två systrar på väg mot åttio. Födda på en bondgård i Halland med vitt skilda livsöden, men ändå för evigt bundna till varandra, sitt föräldrahem och ett dussin kor.

Britt är äldst, ogift, bor kvar på gården och älskar kor. Hon vägrar att ge upp dem, trots ett svårt fysiskt handikapp. Inger bor i villa i närheten, änka sen tio år, med en dotter och två barnbarn i Helsingborg. Hon åker hellre till dem än mjölkar Britts kor. Helst av allt vill hon att systern ska sälja eller slakta korna.

Båda systrarna har vacklande hälsa och kornas vara eller icke vara ställs på sin spets när först Inger kollapsar och sedan Britt råkar ut för en olycka. Men ett yttre hot, från myndigheternas sida, ger berättelsen en oväntad vändning. Viljornas kamp mellan de två systrarna ersätts av en enad front och lite sunt bondförnuft.

Filmen är gjord av Peter Gerdehag och Tell Aulin. Gerdehag har tidigare bland annat gjort filmerna "Bondens tid på jorden" (2002) , "Hästmannen" (2007) och "En liten kofilm" (2009).