Direktlänk till inlägg 8 juli 2012
Jag har precis sett KoKvinnorna . Dokumentären är mycket bra gjord men jag tycker att den va fruktansvärt snuskig.
Jag tycker att de va riktiga krutkärringar som verkligen kämpade, jag hade aldrig klarat av att hålla på så, jag hade inte velat hålla på så heller för den delen. Jag förstår att Britt inte vill skiljas från sina älskade vänner o korna har verkligen tur som får så mycket kärlek.. Men dom behöver mycket annat än kärleken för att må bra. Kossorna o katterna va misskötta på alla sätt o vis. De såg för jävligt ut i stallet. Har man djur så måste man sköta om precis allt o de klarade dom inte av.
Britt är helt beroende på att andra ska ställa upp o hjälpa henne annars funkar de inte, ja de gjorde de inte heller.
Jag blev illa berörd när dom bara kom till gården för att hämta tjuren o satte ett skott i pannan på den helt utan förvarning. Britt borde ha blivit varnad.
Jag satt o åt ett päron o drack mitt kaffe när jag såg den här dokumentären o jag mådde illa. Tanten va så smutsig o hennes hem va fruktansvärt skitigt, fullt med flugor som hon fick vifta bort hela tiden. Hennes lillasyster Inger fick hjälpa till även med hennes hem o försöka hålla de i någorlunda skick, men herregud människan har ju sitt egna liv att sköta o ska inte behöva ställa upp som hon gjorde på sin syster. Jag tycker att hon offrade sig väldigt mycket för sin kära syster, o kanske hade man gjort de. Jag vet inte ?
Jag höll på att kräkas när jag såg henne "mocka" skiten till rännan med sina bara händer. Hon gjorde likadant från skottkärran ute..
När hon i slutet av filmen tvättade håret så va vatten så smutsigt så jag rös..
Nä, jag hade sett till att djuren blev omhändertagna . Hur kunde dom låta de gå så långt ? Hur kunde myndigheterna tillåta att de va på det sättet ?
Som sagt, jag hade aldrig klarat av att jobba som dom gjorde o absolut inte med den ryggen. Jag fick ont i hela kroppen bara av att se henne kämpa som hon gjorde. Men jag gillade inte hur de såg ut hos henne o djuren.
Dokumentären va mycket sevärd, men den va för magstark för min smak. Snusktigt värre...
Kokvinnorna är en film om två egensinniga och ständigt trätande systrar. Britt är närmare 80 år och handmjölkar fortfarande sina älskade kor trots en gammal ryggskada. För att klara av det ber hon sin syster Inger om hjälp. Men Inger hatar mjölkningen och vill hellre träffa sina barnbarn.
Nära 50 000 biobesökare har sett filmen under 2011, mer än någon svensk dokumentärfilm på mer än 30 år. Filmen är en blandning av ilska, humor, ömhet, konflikt och försoning. Huvudpersoner är de två systrar på väg mot åttio. Födda på en bondgård i Halland med vitt skilda livsöden, men ändå för evigt bundna till varandra, sitt föräldrahem och ett dussin kor.
Britt är äldst, ogift, bor kvar på gården och älskar kor. Hon vägrar att ge upp dem, trots ett svårt fysiskt handikapp. Inger bor i villa i närheten, änka sen tio år, med en dotter och två barnbarn i Helsingborg. Hon åker hellre till dem än mjölkar Britts kor. Helst av allt vill hon att systern ska sälja eller slakta korna.
Båda systrarna har vacklande hälsa och kornas vara eller icke vara ställs på sin spets när först Inger kollapsar och sedan Britt råkar ut för en olycka. Men ett yttre hot, från myndigheternas sida, ger berättelsen en oväntad vändning. Viljornas kamp mellan de två systrarna ersätts av en enad front och lite sunt bondförnuft.
Filmen är gjord av Peter Gerdehag och Tell Aulin. Gerdehag har tidigare bland annat gjort filmerna "Bondens tid på jorden" (2002) , "Hästmannen" (2007) och "En liten kofilm" (2009).
Det är så mycket att hålla reda på när man är hemma o är sjuk. Inte nog med att jag har min fibro o allt annat.. Jag går ju o bryter tån,, ja för ca 2 år sen.. Sen halkade jag ju 22a dec 23 o slog i rejält. Men nu så har jag pratat med Fol...
I dag har det varit skönt väder, härligt att klä sig lite lättare. I dag skulle jag även gå hem till Rohde o plocka med mig lite kläder o lite annat smått o gott. Det är så att hon har kommit till ett korttidsboende för hon har varit sjuk. ...
Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.
anneliprivat@hotmail.com
❤❤❤
Så här färgrann var min mage efter min GBP
Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.
Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår.
Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter.
Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|