Nu tycker jag att de går för långt när man redan som barn får byta kön... Man har kanske inte hunnit o tänka igenom de som man har gjort när man är vuxen. Jag kanske säger nåt plumt nu, men jag menar inget elakt.. 

Om de skulle handla om min son då han va i tonåren så skulle han inte få tillåtelse att göra nåt så drastiskt som ett könsbyte. 

Som ungdom/tonåring går man igenom väldigt många känslor o tankar om allt möjligt. Man ska hitta sin identitet , man ska hitta sitt rätta jag som man ska leva med resten av sitt liv.

De kan ta väldigt lång tid att göra de. 

Jag menar att man kan visst känna i väldigt tidig ålder att man är i fel kropp osv.. Men att få hormon behandling så tidigt är inte klokt. När man väl har gjort en behandling/operation så är de Ogjort....

NÄ när de handlar om barn så tycker jag att de är alldeles för tidigt o helt fel... 

När man är vuxen så kan jag bara säga go for it. Jag tycker att de är väldigt starkt gjort att "våga" byta kön i det samhället som vi lever i idag. Den som byter kön är verkligen en stark människa på alla sätt o vis.

Eller vad tycker ni ? Ska ungdomar få ta såna beslut ?

TV 4 00:00 - 01:00 

Brittisk dokumentär från 2009. I Amerika är det lagligt att ge barn under 16 år hormonblockerare för att stoppa den annalkande puberteten. Det görs för att man sedan ska kunna följa upp med hormonbehandlingar så att de kan byta kön. I den här dokumentären möter man tre familjer där barnen känt att de är födda med fel kön och därför vill genomgå ett könsbyte. Åttaåriga Josie föddes som pojke men har levt som flicka sedan två år tillbaka. Kyla är också åtta år och föddes som pojke men har alltid föredragit tjejiga saker. De två har båda fått diagnosen gender dysphoria, transsexualism. Sextonårige Chris föddes som flicka och började sin behandling för att byta kön när han var 14 år.

Nu tycker jag att ni ska göra som jag har gjort... Titta in till Rockande Kocken o tävla om en signerad BOK.

Tävlingen håller på till den 30/11.... November ut... Skynda på nu o kika in där.

Sitter här med skallevärk ,, ja nu kan jag slappna av ,, äntligen =)

Jag skrev ju för ett tag sen att någon hade sett min blogg o kontaktade mig, men jag skrev aldrig vad det rörde sig om. 

Det var en journalist från Jönköpings Posten som hade hittat till min blogg o tyckte att jag hade gjort en livs resa, som jag själv alltid har sagt att jag gör.

Carolina ville göra en intervju med mig om detta o jag funderade på att tacka nej först , jag är ju den som vill stå på rätt sida om allt,,, mao bakom... Inte framför.. Men jag bestämde mig för att gå med på detta för att de är så många som idag behöver hjälp med just sin fetma..

De blev några turer innan vi kom till skott o då va de inte Carolina som kom utan de va Hanna o Andreas.. Två goa människor ..

De va ju givetvis när Andreas frågade mig om de här med drömmar som jag gjorde bort mig o berättade om min mardröm hahaha.. Jaja,, jag har ju sagt att jag gärna bjuder på mig själv. Jag skrattar åt de än.

Jag ringde till Andreas för en stund sen o tackade för de han hade skrivit, han hade "fångat" mig  som den jag är idag , ja min resa helt enkelt.

De va lite synd att inte Nina o Liam stod med för dom ,,, Marcus, Nina o Liam betyder precis allt för mig. 

Ja, så nu lägger jag ut artikeln här så den som vill få läsa =))

Nu ska jag göra mig en sallad till maten sen.. 

Ha en bra dag go vänner. 

Puss I Pannan ♥

(klicka för större bild)