Då ny forskning tillkommer löpande hänvisar vi till Folkhälsomyndigheten för de senaste uppdateringarna om covid-19.

Det är mindre än ett år sedan covid-19 nådde Sverige och fram tills ganska nyligen visste vi relativt lite om det nya coronaviruset – förutom att det är potentiellt livsfarligt och har sitt ursprung i Wuhan i Kina. Idag vet vi mer, även om det finns många obesvarade frågor kring viruset.

Annette Alaeus är läkare och specialist i infektionsmedicin på Kry, och hon konstaterar att vi har gjort stora framsteg och lärt oss mycket mer om vad covid-19 innebär.
– Vi har framför allt bättre diagnostiska metoder nu och vet mer hur vi ska behandla symptom, vilka varningssignaler hos en smittad patient vi ska vara vaksamma på och hur vi ska behandla dessa.

Så sprids viruset

I början av pandemin fokuserade rekommendationerna på att tvätta händerna och sanera ytor. En av fördelarna med den förbättrade hygienen var dramatiskt minskade fall av vinterkräksjukan och liknande tillstånd som orsakas av virus.

Nu vet vi att covid-19 i första hand smittar mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det vill säga att smitta överförs till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person till exempel hostar eller nyser. Hosta är det vanligaste sättet som de här små dropparna sprids på, men covid-19 kan också spridas genom att man pratar med hög röst, “flåsar” i samband med ett träningspass eller sjunger.

Tidigt under infektionen kan det finnas stora mängder virus i de övre luftvägarna och det innebär att det är lätt att sprida covid-19 utan att veta om det. Tänk på att inkubationstiden, perioden från att du blivit smittad tills du får symptom, kan variera mellan 2–14 dagar. Många insjuknar ungefär fem dagar efter att ha blivit smittad men det kan variera. Därför är smittspårning och isolering väldigt viktigt om man visar symptom, har tagit ett test som visar på smittsamhet eller om man umgåtts med en smittad person.

Nya symptom

Numera är det känt att covid-19 visar sig på många olika sätt, och några av de vanligaste symtomen är:

• Feber eller frossa.
• Hosta.
• Andfåddhet eller svårigheter att andas.
• Trötthet.
• Ont i musklerna eller i kroppen.
• Huvudvärk.
• Tappat smak- eller luktsinne.
• Ont i halsen.
• Täppt i näsan eller rinnande näsa.
• Illamående eller kräkningar.
• Diarré.
• Olika typer av hudutslag – till exempel nässelutslag.

Under vintern ökar risken för influensa och vanlig förkylning. Det innebär att det blir svårt att skilja mellan dessa infektioner och ett milt fall av covid-19 om man inte utför tester. Nysningar, något som är vanligt när man är förkyld, verkar inte vara vanliga symtom på covid-19.

– De vanligaste symptomen på covid-19 är feber och hosta, säger Annette. Det finns också rapporter som tyder på att man först får hosta och sedan feber om man drabbats av influensa, men har man blivit smittad av covid-19 får man feber först. Om detta stämmer eller inte återstår att se.

Antikroppar och T-celler

Många som har smittats av covid-19 utvecklar antikroppar efter att ha tillfrisknat. Antikroppar innebär att du har ett framtida skydd mot det nya coronaviruset. Forskning visar att antikroppar kan skydda dig i minst sex månader och eventuellt upp till ett år – men det är inte helt fastställt. Du kan troligen insjukna igen trots att du har antikroppar, men symptomen blir ofta lindrigare.

Alla som insjuknar i covid-19 utvecklar inte antikroppar – vissa utvecklar en så kallad T-cellsimmunitet. T-celler är vita blodkroppar som finns i kroppens immunförsvar. När T-cellerna utsätts för ett nytt virus lär de sig hur viruset fungerar och kan på så sätt attackera viruset om det påträffas i kroppen igen.

Långvariga symptom

De flesta som drabbas av covid-19 återhämtar sig helt men vissa utvecklar långvariga och ihållande symtom som kronisk trötthet, återkommande feber och kognitiva problem som ibland beskrivs som ”hjärndimma”. Har man varit sjuk i längre än tre månader räknas man som långtidssjuk i covid-19. En del studier tyder på att även personer som är vältränade och hälsosamma kan bli långtidssjuka i covid-19, trots att de bara hade milda symptom från början.

Annette säger att covid-19 inte bara är en sjukdom som drabbar luftvägarna, utan att det är en systemisk sjukdom som tar sig in i kroppen och kan påverka fler organ än luftvägarna – som till exempel nervsystemet.

Skillnader mellan könen

Den tidiga rapporteringen om att fler män än kvinnor avlider till följd av covid-19 trodde man berodde på att fler män var rökare. Vi vet nu att män och kvinnor löper samma risk att smittas av det nya coronaviruset, men risken att drabbas av allvarliga och akuta symptom, som leder till sjukhusvård och eventuellt behov av intensivvård, är högre för män. Varför det är så vet man inte än. Det får vidare forskning och uppföljning visa.

Kvinnor löper däremot dubbelt så stor risk att drabbas av långvarig covid-19 enligt nuvarande data. Annette säger att det kan bero på att män och kvinnor har olikheter i sina immunsystem. Vi vet att fler kvinnor än män drabbas av så kallade autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatiska sjukdomar. Detta är ett exempel på hur immunsystemet blir överaktivt och agerar emot “sig själv”.

Coronavaccin

Det finns flera potentiella vacciner som utvecklas just nu och en rad vaccinkandidater är inne i fas 3 – vilket innebär att vaccinet testas på tiotusentals individer i de aktuella målgrupperna. I fas 3 kan man även avgöra vilka biverkningar vaccinet har och hur effektivt det är. Mer data från studierna kommer i slutet av året.

Annette tror dock inte att något vaccin kommer vara tillgängligt förrän tidigast 2021, och de kommer förmodligen inte att ge ett 100-procentigt skydd. Ett första vaccin kommer troligtvis även behöva tas flera gånger för att uppnå en långvarig skyddseffekt mot sjukdomen. Det är viktigt att riskgrupper prioriteras i första hand.

Fram tills dess bör personer i riskgrupper vaccineras mot säsongsinfluensa. Läs mer om riskgrupper och hur du bokar tid för influensavaccin här.