I förrgår o idag gick jag lite runt hembygdsgården. Jag älskar att strosa runt där bland dom gamla husen. 

På sommaren när barnen har gympa så låter lärarna barnen härja fritt, dom säger inte till när barnen är på takena o förstör eller när dom slår med stora grenar på husen, dom är ju jättegamla, nä det är dålig stil faktiskt.. Dom kan gärna ha barnen att leka runt omkring där utan att förstöra o sen kan lärarna vara lite mer uppmärksamma på vad dom hittar på.

En gång var det en liten flicka som stod ensam o  bara grät men ingen brydde sig om henne, jag frågade vad det var men  hon sa att det inte var nåt, då ville jag inte tränga mig på, jag sa till henne att hon skulle gå bort till lärarna.

I många år har jag tagit med mig syrrans barn för att titta på tomtens hus o där han tillverkar alla leksaker till barnen. Lilla Tilda var ganska gammal när hon slutade tro på att Fammoos Tomte fanns där, det var så roligt o mysigt.. När dom sen växte upp så kom ju mina egna barnbarn så nu har jag gått med dom där oxo, så dom vill titta in i fönstret för att se om dom kan se Tomten.

Det är lummigt o mysigt att gå här. Tyvärr så har dom tagit sönder det fina staketet så nu finns detta istället..

I den här gropen samlas barnen från Tabergsskolan för sin avslutning. Det är så fint o mysigt att se detta, men nu har jag inga barn att följa mer här för nu är det mina egna barnbarns avslutningar som gäller.

Här finns Tomtens renar o släden som han har när han delar ut alla julklapparna..

Här har jag alltid sagt att det är Tomtens utedass för dom har ingen riktig toa o det har dom gått på.

Lilla boden jämte utedasset är en liten verkstad där nissarna håller till.

I farstun brukar det stå ett par skor o det tycker barnan är spännande för då vet dom att Tomten är hemma, men att dom sover på dagen så det är därför som vi måste smyga o vara tysta så vi inte väcker dom. Eller så kanske dom är o handlar så det är därför som vi inte ser dom =)

Här brukar vi titta in. Jag säger att dom har sina sovrum där uppe så vi ser dom inte. 

Här är en till verkstad där alla leksaker tillverkas,, så Tomten har att göra.

Här bor några av dom större Nissarna,, dom fick ett eget litet hus.

Självklart bor ju Tomten här i Smålands Taberg =)

Jag älskar den här skorstenen.

Detta lilla hus är underbart. Här håller Tomten oxo till med lite pyssel.

Tomtens lilla gård.

Det är så rogivande att gå här. Synd bara att det är så många hundägare som låter sina hundar skita o sen inte plocka upp efter sig, än så länge är det ganska lugnt men högarna kommer snart.

Det här staketet har fått vara kvar, synd att det inte finns på andra sidan.

Det är fint med tusenstjärnor,, många tycker att det är ogräs men det gör inte jag.

Det här trädet är så fint.. Det står på gården där jag bor.

Ny dag, nya skott.

Idag gick jag 2 rundor i hembygdsgården o det kändes sen, det är fortfarande jobbigt med orken men det ska bli bättre det oxo. Nu går det verkligen åt rätt håll o det är jag så tacksam för.. 

I morgon kommer bröderna bus till mig,, äntligen.. Jag har inte haft dom på så länge men jag har inte haft orken sista tiden.. Jag tänkte i början av veckan att jag skulle ringt till dom, men jag har haft några jobbiga dagar så jag gjorde inte det så jag är glad att Liam ringde till mig, mina älskade barn ♥

Ni får ha en fin kväll där ute. Var rädda om er o varandra. 

Puss I Pannan ♥

Jag förstår inte hur du orkar hålla på som du gör hela tiden ? Jag får så dåligt samvete när du gör saker åt mig/för mig. Jag vill ju kunna göra dom själv,, ja du det,, kan själv. Men det går inte så bra alltid o särskilt nu sen jag blev så sjuk så har du funnits där hela tiden.

Du ställer alltid upp på mig o alla som behöver. Du är en stark kvinna o jag blir lite avundsjuk på dig för att du orkar hålla på så men jag är så glad o TACKSAM för att du får vara frisk.

Du måste se om dig själv oxo så du inte blir sjuk. Du ska leva för evigt, jag klarar mig inte utan DIG,, du får inte försvinna för då vet jag inte hur det ska gå ?

Jag är så tacksam för att du finns här. Jag älskar dig, jag önskar dig en fin Mors Dag ♥

I torsdags var det dags igen för ett nytt ingrepp o sövning. I vanlig ordning var jag skitnervös, jag hade gått o varit nervös sen jag fick brevet med posten veckan innan. Jag är ju så rädd för masken som dom sätter över näsan o munnen som man måste andas i, jag får P A N I K !...

Jag gick först till provtagningscentralen där dom tog lite prover, det gick på första försöket så det var bra. Sen gick jag upp till avdelningen o där tog dom hand om mig o jag fick min säng i sal 6,, det rummet som jag låg i i mina 6 veckor, plus nån av dom andra gångerna. Det är bara 2 sängar där inne plus en tv o nu hade dom fått en massa kanaler så det fanns lite att titta på.

Det var lite roligt när jag kom in i rummet, då känner jag igen hon som oxo låg där, hon kommer från Taberg o hade ont av gallbsevär, hon hade opererat bort sin galla för många år sen men dom trodde att hon hade fått stenar som satt sig.

Hur som helst så skulle dom sätta en nål på mig men det gick inte. Jag tänkte ta kort på mina händer dan innan för då var mina ådror väldigt synliga men så fort jag kommer in där så försvinner dom. Det gick på 3;e försöket o då hade jag ont... Invänta att få åka ner kl 10, jag var på provtagningscentralen redan kl 8 men tiden gick fort ändå. Alldeles för fort, jag ville bara sticka hem.

Jag pratade med Cornelia o Sylle o det var Sylle o en till som körde ner mig, han pratade med personalen där o förklarade att jag var rädd för masken så dom skulle ta det lugnt, sen gick dom o den andra personalen tog över.

Dom pratade lugnande med mig, förklarade hela tiden vad dom gjorde även när dom la slangarna hit o dit, så dom var jättegulliga. Det tog tid att koppla upp allt ekg mm. Sen var det dags för masken ,,,,,, nä jag fick en slang som blåste luft på mig så jag blev lite gladare men jag skakade visst lika mycket ändå. Jag höll en sska i handen hela tiden o blev hon upptagen så tog nästa över =) Ja dom var så måna om mig o det kändes bra på det sättet.

Sen kommer LÄKAREN in o jag trodde att mitt hjärta skulle rymma iväg men han pratade lugnande o sa att han ville ta en rtg med kontrast innan dom sövde mig o han sa att det kunde kännas lite obehagligt så jag fick lite lugnande så det susade till i huvudet på mig. Sen blev han tyst en stund, sen frågade han mig vilken läkare jag hade o då blev jag orolig för nu trodde jag att dom hade hittat nåt galet. Varför skulle han prata med min läkare för ?

Han kom tillbaka o sa att allt såg bra ut o att dom skulle ta bort dränaget, jag svarade bara med ok för jag låg o tänkte på masken så jag förstod inte först vad han sa men när jag gjorde det blev jag så vansinnigt glad.. Sskan som höll i min hand sa att jag slutade skaka direkt så då kunde jag slappna av. Gud så skönt, jag skulle bli F R I ...... 

Nu fick dom plocka bort allt igen o jag fick lägga mig i min andra säng o vänta på att KA;s personal skulle hämta "hem" mig igen. 

Innan jag åkte upp till avd så fick jag den här masken att ta med mig hem så jag kunde "öva" ifall jag skulle få åka in igen =) Nää jag vill inte in nåt mer nu ,, nu får det vara bra.

Jag är väldigt svårstucken o när dom vill ha lite blod så är jag oftast väldigt snål, men när dom drog ur nålen så flödade blodet, då var jag givmild.. Men jag slappnade väl av då =)

Lite konst på väggarna på Ryhov..

Dom har en del fina blommor oxo.

Jag gick ner o köpte lite godis, det var så gott med salt lakrits o den var riktigt salt.

Mamma kom o hämtade mig efter lunch, sen lämnade jag av henne o åkte o handlade lite. Det var ett hav av fina rosor så jag köpte till mamma o till mig.

När jag tog det lugnt sen så kände jag hur jag började skaka o bli matt så jag la mig, sen sov jag till o från. Sov gott på natten o har sovit till o från idag oxo.. Jag är helt slut, men det är väl all nervositet som släppte som gjorde så att det blev så, sen är jag inte bra än även att dränaget är borta.

Kan ni tänka er att jag är fri från slangarna. Jag kan duscha när jag vill utan att behöva bestämma med hemsjukvården så dom ska byta bandagen. Dom var här idag o hämtade sina lådor så nu är jag ensam, ingen sjukvård alls.

O vet ni vad ? Min sänka låg igår på 6, den ska ligga på under 5....... 

Jag ska ta prover om 1 månad o om jag mår dåligt ska jag höra av mig direkt annars är det bara att ta en dag i taget o ta det lugnt , jag ska känna mig för vad jag klarar...

Jag måste ju även berätta att min läkare sa att det fanns en till på avd som hade råkat ut för samma som mig o han skulle fråga personen om han eller hon ville att jag skulle prata med henne eller honom =)  Så han kom tillbaka lite senare o sa att hon ville det men jag hade missuppfattat det så jag gick inte dit den dan. Det var min rumskompis som sa att hon ville det så då gick jag bort o prata med henne. Hon var inne på sin 3;e vecka med dränage oxo, nu hade hon 2 st men skulle ev få ett likadant som jag hade via levern, gallgången o ut i tarmen om några veckor OM det inte slutade läcka för henne. Jag önskar verkligen att det slutar så hon slipper åka till Linköping, jag hoppas att hon blir pigg nu. Det var så roligt att prata med henne. Jag håller tummarna att det ska gå bra för dig ♥

Jag är så glad.. Jag är så tacksam för all hjälp jag har fått.

Önskar er en trevlig kväll. Var rädda om er o varandra. 

Puss I Pannan ♥

Igår ringde Liam till mig o frågade om dom kunde få komma o fika lite.. Jag låg i sängen o mådde inte så värst bra men jag kände att det skulle verkligen pigga upp mig o jag kunde vila efteråt... 

Jag fick många goa kramar när dom kom av dom alla 3,, Liam, Jack o Nina ♥

Dom hade satt sig vid bordet o när jag skulle sätta mig så reser sig Jack upp o drar ut min stol så att jag kan sätta mig. Gissa om tårarna började bränna i ögonen av kärlek. 

Vi hade så trevligt o vi busringde oxo ,,, från min mobil med skyddat nummer =) 

Barnen tyckte att det var roligt att jag var med på noterna,, en vuxen som ville busringa,, självklart är fammoo med o busar lite, det måste man göra. Livet blir så trist annars.

Men jag sa till dom att när dom busringer så måste dom alltid vara snälla o trevliga, annars är det inte ok o det höll dom med om.

När dom åkte hem så fick jag både pussar o kramar så jag hade så mycket kärlek i kroppen sen. Tänk att det kan kännas så bra med kramar, jag älskar att kramas, då mår jag som bäst.

Jag älskar oxo att säga - Jag älskar dig, det måste man få veta o det har jag alltid sagt..

Jag är så otroligt tacksam för hela min familj, alla i min familj ♥

Tack för att ni finns ♥

Lite senare så gjorde jag mig en baconkebab, jag hade lite bacon som jag stekte till. Hade även isbergssallad, rödlök o gurka. Sen tog jag lite vitlöksdressing på o det blev helt ok. Jag hade den i ett milittafilter som man har när man brygger kaffe då slipper allt trilla ner , det hamnar i filtret =)

Ha en fin dag där ute ♥

Idag är det exakt 3 månader sen jag fick åka in akut med smärtor i magen, sidan o ut i ryggen. Ingen läkare hade tagit mig på allvar när det gällde den här smärtan utan skyllt på min fibromylgi, så hade jag det i över 2 år.... Hade jag fått gå till MIN läkare så hade han lyssnat på mig o jag hade kanske kunnat undgå att må som jag gör nu.

Jag har hela tiden haft bra personal som har hjälpt mig på KA o även här hemma med hemsjukvården, dom är underbara o jag är så TACKSAM för all  hjälp jag får.. Vänner på nätet är jag oxo så tacksam för.

Mest tacksam är jag för mamma som ställer upp o hjälper mig hela tiden. Ja, nu har hon fått hjälpa mig att städa längst ner på toastolen för jag har svårt att böja mig så, det klämmer i magen,, dränaget klämmer på insidan...

Jag höll på att inte klara mig. Hade jag kommit några dagar senare så hade jag inte suttit här nu. Hade inte blodförgiftningen gått över så hade jag inte suttit här, så ja,, jag är tacksam för allt hjälp jag har fått på KA.

Jag själv tycker inte att jag har kommit så långt på 3 månader, eller jo det kanske jag tycker men jag är otålig o vill kunna göra mer än jag kan ..... Jag vill inte bli helt slut när jag har duschat, eller fixat håret. Att ta på mascara efter att jag har fixat håret går inte för jag skakar som ett asplöv så jag måste vänta. Allt tar på krafterna. Sen har jag haft en svacka med mycket fibrovärk som har tagit ner mig ännu mer.

Jag är orolig över nästa ingrepp som ska hända. Dom ska vidga gallgången igen med en ballong, sen verkade det som att det skulle bli nåt mer efter det ?

Jag har sån ångest över masken som dom sätter i ansiktet ,, jag får ingen luft, jag får panik o det ligger o gnager i bakhuvudet på mig redan. Det förstör så mycket för mig att behöva gå o vara rädd för masken. Jag ska ringa o prata med Cornelia,, sskan,, hon är underbar. Hon kanske kan ta upp detta med läkaren så dom kan söva mig genom nålen i handen ? Det kan göra så satans ont, det känns som handen brinner upp o spricker, som att den exploderar. Sist dom sövde mig på det sättet så skrek jag högt o sen tuppade jag av. Men jag somnar heller på det sättet än masken.

Det är jobbigt nu, jag gråter o känner mig nere. Det är svårt att ta sig upp när det är så här.

Idag fick jag burkarna som jag beställde, hoppas nu att jag ska få lite bättre naglar o att jag inte tappar så mycket hår.. Man tar 1 kapsel / dag o jag hoppas att dom ska gå bra till mina mediciner.

Ja ni ska få se hur mycket jag tappar.. 

Så här mycket har jag tappat på FEM dagar.. Ja det är sant, det försvinner mer o mer o snart är jag väl skallig. Jag tappade ju jättemycket hår när jag hade gjort min magsäcksoperation, när jag gick ner så mycket i vikt o fort då tappade jag mer än hälften av håret. Men när det växte ut så fick jag jättefina krullor, som tyvärr inte finns kvar längre. Kan skymta några nån gång =)

Innan i kväll så ringde mobilen, det var Gunnel som jag delade rum med på KA.. Hon ville  bjuda ut mig o mamma på lite fika så vi ska åka till henne på fredag eftermiddag, det ska bli så roligt att träffa henne. Hon gjorde oxo samma operation som mig o hon mår jättebra, som tur är.

Skönt att det snart är läggdags, det har varit en uschig dag. Trist väder, regn o hagel, kallt o blahaigt. Jag vill ha varmt o soligt, håller tummarna att solen tittar fram snart.

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

Puss I Pannan ♥

Dagen idag har även den varit jobbig. Men den har ändå varit något lite bättre än igår. Läkaren hade skrivit ut medicin så jag fick åka till apoteket. Sen gick jag in till Konsum I NHR o köpte lite godis för jag ville åka upp till bröderna bus o få lite kärlek. Jag stannade en stund o det var så mysigt, dom blev glada när jag kom o då hade dom inte sett godispåsarna än =)

Självklart blev dom så glada för sitt godis.. Ikväll hade Liam disco ,, jag hoppas att han hade roligt o att han kunde köpa nåt gott.. Det är ju så man gör,, man köper godis o nåt att dricka o sen busar man lite,, dansar ? Njaaäääeee, det kanske man inte gör i alla fall inte om man frågar om han har dansat.. Dom är nog lite blyga i den åldern, han ska ju fylla 11 i år. Herregud vad han har blivit stor men lille Liam ♥ Lillknas ska ju fylla 7 år o han har växt till sig o blivit stor oxo ♥

Hur som helst så åkte jag hem till Ica o handlade lite, åkte även ner till Konsun o handlade där innan jag åkte hem. Jag var helt slut när jag kom hem. Mamma hade lagat kycklingfilé med potatisgratäng så det var så gott.. När jag hade ätit så la jag mig på sängen o sen somnade jag..

Jag vaknade av att mobilen ringde o jag hörde barn som fnittrade i andra änden o sen la dom på, det var skyddat nummer. Men efter en stund så ringer Liam o sa att det var han.. Jag sa att det var roligt att han busade så o sa till honom att fortsätta busringa lite till =)

Javisst ja,, innan jag åkte o handlade så var jag inne hos mamma o skulle fixa till hennes mobil,, bank-id men det ville sig inte. När jag pratade med banken så sa hon att jag var tvungen att ladda ner firefox för det gick inte att fixa det annars men det är åt skogen fel, man ska inte behöva ladda ner nåt för man går ut på nätet.. Hennes gamla mobil är fortfarande igång o där funkar bank-id så jag får nog ta bort det först o sen försöka, jaja det blir bra det oxo.

Jag ber om ursäkt att jag inte har svarat på era kommentarer, men jag har inte orkat,  haft kraft att ta tag i det .. Men jag har svarat på några nu o jag ska svara på alla sen vart efter, ha tålamod ♥

Javisst ja,, jag måste ju bara säga att jag har fått en ny spricka under hälen,, kul ? Nää inte alls.. O min fibro är åt skogen ....

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

Puss I Pannan ♥

Jag har haft en hemsk dag. Värk, orkeslös, matt o skakig.. Har legat, varit uppe. Gick ut o slängde lite skräp, gick runt 3 hus men höll på att inte kunna ta mig hem utan att få ringa till mamma för att be henne komma med min rullator.. Men jag stannade upp för jag fick kramp i vaden o jag kunde ta mig hem tillslut. Det brukar ta 5 min att gå runt, men nu tog det 25 min.
När jag kommer hem så går jag in till mamma o hon berömde mig för att jag var ute o gick men jag bröt ihop o började gråta o sa att det var ju för fan bara 3 hus inte 30... Jag känner mig så värdelös som inte orkar något, mamma klappade om mig o sa att hon tyckte att jag var duktig, ja det kanske jag var men jag vill MER !!!

I flera år har jag haft ont i magen vid/under revbenen, ut i högra sida o lite bak i ryggen. Jag har haft flera "krampanfall", ibland har det gått över på ca 20 min, ibland har jag fått kämpa i flera timmar.

Jag har sökt för detta o läkarna skyller på min fibromyalgi, en annan läkare sa att det var min andningsmuskel. Jo tack, jag har ju bara andats i 53 år så varför skulle den göra ont nu ?

Den 6;e februari kom krampanfallet tillbaka men jag fixade o donade, åkte till Ica o handlade men jag hade så satans ont. Orkade inte göra nån mat så jag värmde lite risgrynsgröt men klarade inte av att äta. Jag ringde in till mamma o hon sa att jag måste åka in så jag ringde 1177 o satt i telefonkö i 55 min ,, pratade en liten stund o sen kopplade hon mig till Närakuten så jag fick en tid.. Packade lite ifall jag skulle få stanna kvar. När jag kommer in dit så sitter teamet från Norrahammars VC så det kändes skönt att jag kände igen dom. Dom tog hand om mig ganska direkt om jag minns rätt. Men den läkaren sa att jag måste ner till Akuten. Jag kommer inte ihåg så mycket, vet inte om jag fick vänta ?

Men jag kommer ihåg att dom sa att dom trodde att det var gallan.. Dom tog prover o jag hade feber plus hög sänka. Jag blev inlagd o dom sa att jag skulle på ultraljud nästa dag. Där såg dom att min galla var kraftigt inflammerad, förstorad o att jag hade stenar.. 

Dom planerade operation på fredagen. Dom brukar göra titthål men det kunde dom inte göra för då hade det blivit en riskabel operation då den kunde brista så dom öppnade upp mig i ett ganska stort snitt. En sån operation tar i vanliga fall 1 till 1½ timme,, men min tog 3½ timme.. Det var en ganska jobbig operation. När dom tog bort gallblåsan såg dom att den var väldigt inflammerad, förstorad o hård. Gallgången var ganska kort så den var lite svår att fästa i tarmen. Så nu har jag ingen gallblåsa, det behöver man inte ha.. Gallan "utgår" från levern, det ser ut som grenar i levern av gallgångar men så har vi den större gallgången där gallan har gått till blåsan, men nu så kopplade dom gallgången direkt i tarmen på mig.

Dom satte även ett dränage i buken på mig, så jag hade som en påse på sidan.. Det läckte jättemycket galla så dom tömde över 500 ml varje dag så det var ju läckage nånstans.

Jag fick hög feber, över 40 grader plus blodförgiftning o en sänka på 561 o den ska ligga på under 5... Nu höll det på att sluta riktigt illa. Dom kämpade med mig o gav mig antiobiotika, alvedon för att få ner febern o morfin för att ta bort den fruktansvärda smärtan jag hade i magen.. Jag skrek när jag var tvungen att resa mig från sängen för att ta mig in till toan o sen tillbaka. Jag klarade inte av mig själv o det var så förnedrande att behöva be om hjälp men jag klarade inte att böja mig framåt eller bakåt. Jag fick hjälp med att duscha oxo..

Dom spolade dränaget varje dag o gör så fortfarande. Men i operationssåret så började det att vätska sig så dom fick plocka bort ganska många agraffer för att hålla såret öppet. 

En dag tog en läkare sitt lillfinger o körde det rätt in i såret på mig, jag höll på att ge honom en rak höger, jag vet inte varför han gjorde så. Såret var ju öppet o det behövde inte vara större. Dom la om det o tvättade det varje dag för det läckte så. Jag fick ett förband som funkade som en pump som "sög"  upp vätskan men det blev för mycket så dom tog tillbaka till dom vanliga igen. Jag är sydd i 3 lager, jag vet inte hur det där funkar men jag kommer ihåg att dom sa så.

Jag fick även inflammerad bukspottkörtel o en inflammerad magsäck, så det var allt på en gång. Ni kan inte ens gissa hur satans ont det gjorde i magen på mig. Jag kunde inte äta, jag mådde illa o gick ner 10 kg på 5 veckor. Det gör iofs inget för jag ska gå ner i vikt men det ska man inte göra när man är så sjuk, då måste man ha alla krafter..

Mina fötter blev hemska, men det var inte så konstigt för hela kroppen blev utslagen, så det var tur att jag var liggandes så jag slapp gå på fötterna, jag gick inte mer än jag var tvungen till. 

Det slutade inte läcka så dom sa att jag var tvungen att åka till Linköping för en operation. Jag blev så rädd, nu var det väl kört, nu skulle jag nog inte komma hem mer. Jag har hela tiden varit så otroligt rädd så jag har bett x antal gånger om att få styrka o hjälp..

Jag fick åka sjuktransport till Linköping o när jag kom dit så såg det ut som ett fängelse, det var belamrat med saker i korridoren o jag las i ett rum med 3 karlar o det kändes inte alls bra. Personalen var absolut inte som här hemma så jag längtade hem, låg o grät o var så orolig.

Dagen efter så var det dags för operation nr 2.. Dom satte in ytterligare ett dränage in i levern, gallgången o till tarmen. När jag låg på uppvaket så var dom inte alls trevliga, mamma ringde o frågade hur det var med mig o dom var inte trevliga mot henne heller. Usch så jag längtade hem till Ryhov.. Men det gick ganska fort för jag fick åka hem med ambulans dagen efter.. Det var så skönt att komma hem igen o till samma rum, där kände jag mig så trygg o personalen på Kirurgen A är underbara. Dom såg på mig hur jag mådde om jag hade ont eller om jag var rädd, dom fanns alltid där.

Jag tror att det är ett par veckor sen som jag fick ta bort mitt första dränage, det som var i buken. Jag trodde att det skulle göra jätteont men det kändes inget. Så nu har jag "bara" ett kvar..

Hemsjukvården kommer till mig varje dag o spolar slangen, ser över mina sår som har vätskat ,, innan hade jag 3 stora hål i magen men nu har jag bara 1 kvar o det läker jättefint. 

Igår kväll så lossnade bandaget så jag fick ringa efter dom extra, dom kommer alltid på morgonen men det hade lossnat så, så att jag kunde kommit åt det under natten när jag hade somnat. Dom kom hit väldigt fort så det var jättebra. Men dom hade aldrig lagt om nåt sånt här så dom frågade mig lite men jag ser ju inte hur dom gör när det är på sidan.. Dom gjorde sitt bästa men dom hade dragit åt så slangen sträckte.. Jag ville inte ringa o störa dom en gång till så jag fick sitta upp o sova inatt för jag hade så ont. Jag sov inte så mycket o när jag somnade rörde jag mig så det gjorde ont.

När dom kom i morse så sa jag detta o hon sa till mig väldigt bestämt att jag skulle ringt till dom igen för det kunde varit nåt annat som jag hade fått söka hjälp för. Men dom bytte det idag o nu känns det bättre,, det känns lite än för det har stramat åt så länge så det har väl blivit lite känsligt just i öppningen där slangen går in.

Jag har haft tur med bra personal både på Ryhov o inom Hemsjukvården. Jag är så tacksam för allt..

Jag är så tacksam för att mamma har ställt upp o suttit hos mig.. Ja jag var så sjuk så att det var nära att jag inte hade kunnat skriva detta inlägg. Min läkare på KA sa ett par gånger att det kunde slutat illa o när jag gick till VC sa min läkare där " det var nära"... 

Jag har varit så matt o skakig, jag har inte orkat något. Jag har fått vila/sova mig frisk.. Idag orkar jag mer för var dag men det är ändå jobbigt för kroppen..

Jag är så tacksam för allt, alla blommor som jag har fått. Allt stöd överallt. Mammas väninnor som frågar om hur jag mår. Mina vänner som har hört av sig här o där. Kort som jag har fått med posten. Mina syskonbarn skickade en sån underbar bukett med tulpaner o en söt liten nalle. En fb-vän skickade blomsterbud oxo med jättefina blommor. Besöken jag har fått o telefonsamtalen...

Tusen TACK för att ni finns, from the bottom of my heart,,, TACK ♥

Nu ska jag fixa lite med en väska, jag ska packa ner lite,, kanske för en övernattning på KA igen.. I morgon ska jag in för en liten operation.. Dom ska blåsa upp en ballong i gallgången, sen vet jag inte om jag ska behålla dränaget eller om dom plockar bort det. Dom kommer att spruta in kontrast för att se så att det rinner som det ska o inte läcker.. Jag ska först o ta lite prover kl 07, sen efter det ska jag direkt till avdelningen för inskrivning. Om allt går bra så kommer jag hem samma dag, så det siktar jag in mig på..

Men jag är så orolig o rädd att det ska hända något. Jag är rädd att dom ska se att det fortfarande läcker eller att jag ska få blodförgiftning igen. Ja så är det.

Jag har inte orkat skriva om detta innan, det har tagit tid att ta det till mig, jag har varit väldigt ledsen o rädd, men det blir bättre o bättre.

TACK för att ni finns ♥