Den här dagen har vart precis som dom andra. Har inte kunnt gå nåt speciellt utan fått ligga i sängen. Har t.o.m ont när jag sätter ner fötterna i golvet, tur att jag älskar min säng.

Var in till mamma o åt några pannkakor, det var gott det var längesen jag åt det. Barnen ville alltid ha det förr, vet inte varför det inte har blivit några nu ? Dom kanske inte tycker om det längre ?

Tidigare ikväll skrev jag till Tilda (systerdotter) som bor just nu i Baltimore, hon jobbar där som au pair o hon trivs, dom är jättesnälla mot henne så det känns ju skönt att veta.

När hon såg det jag hade skrivit så ringde hon upp mig på messenger o jag blev såååååå glad, att hon ville prata med gamla moster.. Hon var ute o gick med lilla tjejen som är några månader. Hon var så söt, jag fick se henne, hon log lillsnuttan.

Älskade Tilda, tänk så mycket jag har hittat på med henne när hon var liten. 

Jag kommer ihåg en gång när hon skulle sova över hos mig. Hon var så uppe i varv så jag trodde aldrig att hon skulle somna. Men jag körde avslappning på henne o hon somnade direkt hahahaha, då var hon inte så gammal. Jo hon hade nog börjat 1;an ? Ja det var nåt sånt.

Hon ville alltid ha min ljumma sallad, hon åt ta mig tusan lika mycket som mig. Jag förstår inte att all den salladen fick plats i hennes lilla mage. Jag har såna underbara minnen med henne. Det har jag med dom andra barnen oxo.. Barn o barn, dom är ju vuxna nu, jag  hänger inte med. För mig är dom fortfarande små =) Jag älskar mina syskonbarn över allt ♥

Idag, tisdag ska läkaren ringa. Blir det andra gången gillt ? Eller blir det inget som sist ?

Jag har skrivit upp lite frågor så jag inte ska glömma dom. Jag har ju skickat bilder på fötterna, ja dom jag har lagt in här tidigare så jag hoppas att han har sett dom nu o kan hjälpa mig lite mer.

På onsdag ska jag o mamma åka in till stan,,, OM jag kan för mina fötter. Tänk att det är dom som bestämmer mitt liv nu. Hur kunde det bli så här ?

Jag hoppas att jag kan åka in, men det känns som ytterligare en spricka kommer nu på högra hälen... Hoppas att jag har fel.

Jag hatar mitt liv nu. Det är sällan jag använder ordet HATAR,, men det är precis det jag gör. Jag hatar mina sjukdomar, jag känner mig fången. Jag är 52 år o hela mitt vuxna liv har jag haft fibromyalgi, det började med en arbetsskada 90 sen blev det fibro o här sitter jag idag med många fler sjukdomar. Det är inte rättvist på något sätt.

Ja jag känner mig lurad på livet !  Jag vet att jag är negativ men jag kan inte vara på något annat sätt nu. Visst finns det stunder som jag tar till mig som ikväll när Tilda ringde, jag blev varm i hela kroppen o i  hjärtat.. 

Jag kan inte ringa ner o säga att jag vill ha mina älskade pojkar för vad ska dom säga när jag bara kan ligga i sängen o inte göra något ?? Detta gör mig så ledsen o det gör ont i mitt hjärta. Jag som älskar att ha mina små killar hos mig.. Hoppas att det vänder snart så att dom kan komma till mig en o en eller båda två tillsammans ♥

Jag känner mig så besviken på att behöva ha det så här o det gör mig så fruktansvärt ledsen.

Nu ska jag i alla fall försöka sova lite. Dröm Vackra Drömmar.

Puss I Pannan ♥

♥ Älskade Teddy, jag saknar Dig ♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 4e april kl; 12;30 prejade en buss upp mig på en trottoar. Det var 2 bilar efter bussen o jag såg hur bilen precis efter bussen tog sig för huvudet o undrade hur det skulle sluta ? Han tryckte upp mig på trottoaren o det var uppskottat snö ...

  Natten till 6e april blev jag så sjuk. Jag vaknade vid 4-5 tiden av att jag frös så jag skakade, jag trodde att jag hade mitt fönster öppet i sovrummet men det hade jag inte. Jag hade ju precis haft lillknas hos mig o vi hade varit inne i stan o ...

      "Hustrun tittade sig själv i spegeln och frågade sin man:   Älskar du mig fortfarande.? Mannen svarade: Jodå!     Men är inte min kropp densamma som när vi först träffades? Nej, det märkte jag inte, mannen svarade. Hon la...

    En präst, en lärare, en hockeyspelare, en student och den nuvarande statsministern Ulf Kristersson befann sig i ett flygplan som höll på att störta och det fanns bara fyra fallskärmar för dem att dela på.   Läraren slet snabbt åt sig...

  Hur ända in i helsike tänker dom ?    Det är inte polisen som godkänner detta för man har yttrandefrihet så det behövs en lag som gör att detta inte får hända.    Men att inte dom kan gå in ändå o säga NEJ när det är som det är i världe...