Direktlänk till inlägg 8 januari 2012
Tänk vilken chans jag hade men valde att inte ta den.
Jag hade genomgått alla tänkbara tester man måste gå igenom. Klarat dom galant. Hade förberett mig mentalt o allt som du bara kan tänka dig.
Vad jag skulle "packa" med mig för kläder o mat mm... Jag skulle få smussla med mig de för man fick inte ta med sig något personligt.
Tiden va inne, jag hade pratat med min familj , lugnat dom o sagt att jag snart är hemma igen. De skulle bli världens upplevelse för mig o jag intalade att de även skulle bli de för min familj...
Jag hade skaffat hundvakt till Teddy, han skulle vara hos min mamma den här veckan jag skulle vara borta. Jag hade pussat på Liam o sagt att fammoo kommer snart hem igen. Sagt till min son att jag älskar honom över allt.
Ja, mamma hade fått en hel lista med regler som gällde Teddy.. Den här listan va väldigt viktig att hon följde.
De va dags att ge sig av. Jag började få ont i magen, jag såg mig omkring men såg ingen av min familj som ville vinka av mig.
Fy så hemskt de kändes, ingen brydde sig. Jo de gjorde dom för jag hade sagt till dom att dom inte fick komma o vinka av mig, men jag saknade dom ändå där..
Dags att kliva i min utrustning o dags att kliva in i rollen som astronaut för nu skulle jag till månen.
Jag gick sakta in i farkosten, satte mig tillrätta o dom "bältade" på mig allt ..
Precis när dom gick ut därifrån o skulle stänga fick jag panik. Jag ville Inte åka, jag kunde inte åka. Hur skulle jag klara mig en hel vecka utan att få höra nåt från min familj.
Marcus , Liam o Teddy... Jag skrek o sparkade tills dom kom o lossade på mig.. Jag hade sån panik så jag kunde inte stå still utan stod o hoppade. Jag visste inte vilket ben jag skulle stå på.
Jag fick till slut som jag ville, jag behövde inte följa med. Jag tog mig till platsen för att se farkosten fara iväg. Hela marken började skaka otroligt mycket. De blev fruktansvärt varmt då "motorerna" slog på. Ja vi stod ganska nära..
När den for iväg så gick nåt galet. Den vände om o sköts iväg som ett vanligt plan istället o va farligt nära marken. Efter ett par sekunder så släppte den "stora kroppen" alldeles för tidigt så de blev en stor explosion mitt framför alla människor. De blev en stor våg av livsfara så de va bara att springa för sitt liv.
Jag kom undan tack o lov, men många miste livet.
Jag tog mig hem, men ingen fanns ju där för alla trodde att jag hade farit iväg så ingen saknade mig. Vilken hemsk känsla,,, Ingen saknade mig...
Ja de va ju tur att jag vaknade o slapp uppleva allt detta. Men de va rätt roligt ändå att få vara astronaut för en stund.
Ha en bra kväll go vänner. Nu ska Teddy o jag ut.
Puss I Pannan ♥
Det är så mycket att hålla reda på när man är hemma o är sjuk. Inte nog med att jag har min fibro o allt annat.. Jag går ju o bryter tån,, ja för ca 2 år sen.. Sen halkade jag ju 22a dec 23 o slog i rejält. Men nu så har jag pratat med Fol...
I dag har det varit skönt väder, härligt att klä sig lite lättare. I dag skulle jag även gå hem till Rohde o plocka med mig lite kläder o lite annat smått o gott. Det är så att hon har kommit till ett korttidsboende för hon har varit sjuk. ...
Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.
anneliprivat@hotmail.com
❤❤❤
Så här färgrann var min mage efter min GBP
Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.
Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår.
Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter.
Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|