Har du någonsin pratat högt för dig själv och plötsligt slagits av tanken: ”Vad tusan håller jag på med! Är det här verkligen normalt?”

Du är inte ensam.

Att barn pratar med sig själva ses sällan som något konstigt. Så kallad ”autokommunikation”, där orden inte har en tydlig mottagare, är exempelvis en viktig del i inlärning av språk.

Och att fortsätta prata med sig själv, även som vuxen, är helt normalt. Det är inte ett tecken på psykisk störning och kan till och med vara något positivt!

Fortsätt prata, det är helt normalt

Sanningen är att alla pratar med sig själva – på ett eller annat sätt. Det kanske uppfattas som mer udda om du gör det ute bland folk, men alla har mer eller mindre komplexa konversationer inuti sitt eget huvud. Det kan handla om något så enkelt som vilka ingredienser du ska köpa till kvällens middag.

– Det är inte bara normalt att prata med sig själv, det är nödvändigt. Att bli medveten om kvaliteten av dessa inre samtal är en väg mot lycka och uppfyllelse, säger Vironika Tugaleva, författare av boken ”The Art of Talking to Yourself”, till Huffington Post.

Det som letar sig utanför huvudet och ut genom munnen kan också vara positivt. Paloma Mari-Beffa, föreläsare inom neuropsykologi, ligger bakom en studie som visar att personer som pratar högt för sig själv inför en uppgift också lyckas bättre med uppgiften.

”Det förklarar antagligen varför så många idrottare pratar med sig själva under avgörande skeden av tävlingar”, skriver hon på sajten The Conversation.

Därför är det positivt att prata med sig själv

Fördelarna med att prata för sig själv, vare sig det är inuti huvudet eller rakt ut, är faktiskt många.

Det kan vara ett sätt att lugna dig själv under en stressig eller känslomässigt laddad period. Eller en metod för att peppa dig själv med positiva mantran.

Det kan också hjälpa oss att reda ut saker som tynger oss. Om du exempelvis är nervös inför en stor presentation kan det vara till stor hjälp att gå igenom vad som skrämmer dig och vad det finns för konstruktiva lösningar på problemet.

En metod är att distansera dig själv från situationen och se på dig själv i tredje person.

I stället för att säga ”varför är jag så nervös?”, säg ”Varför är DU så nervös?”. Det kan ge dig ett mer objektivt perspektiv rent känslomässigt.

Kan det vara farligt?

Det finns förstås situationer när du bör vara uppmärksam på beteendet. Att prata med dig själv på ett negativt, icke-konstruktivt sätt, är inte hälsosamt. 

Att prata för sig själv KAN också vara ett tecken på emotionella eller psykiska problem. Personer med hörselhallucinationer kan exempelvis före samtal med inre röster. Skillnaden är att personen i fråga upplever rösten som extern och inser kanske inte att de talar med sig själva.

Pratar du med dig själv ? Hemma eller när du är ute ? Jag pratar med mig själv hela tiden men inte på nåt negativt sätt. Jag kan som dom säger tänka högt på vad jag ska handla, vad det är i ett recept eller om jag är på Ica o ska ta nåt från hyllan. Anna-lena brukar fråga om jag får några bra svar där jag står o pratar,, ensam =)

Det är inte bara det att jag pratar för högt eller för mig själv, jag sjungar o nynnar oxo. Jag kan även ta några danssteg om jag står i köket o har radion på, det är skönt att bara släppa loss för när jag vet att jag har bakat klart eller lagat maten klar så får jag värk o då måste jag ta det lugnt.

Innan i dag gick jag ute o svor högt på att det var så mycket slask på gatorna, mycket snö som började slaksa så det var halt o jag bara gled undan med fötterna, jag väntade bara på att jag skulle halka omkull. 

Vissa tycker nog att jag är lite knasig som pratar för mig själv men det bryr jag mig inte om. Jag får ju dom bästa svaren, det kan väl inte bli bättre =) 

Dröm Sött