Direktlänk till inlägg 9 februari 2020
Den 6;e februari förra året fick jag åka in akut med smärtor i magen. Hade ju haft smärtorna i ca 3 år då dom sa att det var min fibro, hem o ta medicin o vila..
Men onsdagen var hemsk o mamma sa att jag var tvungen att åka in.. Då måste man ju ringa 1177 innan o där fick jag sitta i telefonkö i 55 min innan det var min tur. In till närakuten o där såg dom direkt att jag var riktigt dålig så jag fick åka ner till akuten.. Där konstaterade dom att jag hade en kraftigt inflammerad gallblåsa, förstorad, hård o ganska många stenar. Jag kommer ihåg att dom sa att det var på håret, hade jag väntat längre så hade det brusit.
Jag kommer inte ihåg så mycket men jag vet att dom sa att jag var mycket sjuk, hög feber o kraftiga smärtor. Mådde illa men kunde inte kräkas, tror att det hade underlättat mycket.
Vad som hände på torsdagen vet jag inte, kommer inte heller ihåg fredagen men det var då jag opererades... Efter det kom jag upp på Kir A, där var dom trevliga.. Dom är ju så snabba med att man alltid ska gå upp direkt även om man har op o har ont o jag kommer ihåg för det kändes som tusen knivar i magen på mig. Jag kom inte upp själv utan dom fick hjälpa mig.
Nån av dagarna sa läkaren till mig att jag hade fått blodförgiftning en sänka på 561 ( ska ligga under 5 ) o 40,6 i feber. Jag frågade läkaren om jag skulle dö ?? Men jag kommer inte ihåg svaret eller nåt mer. Jag höll på att inte klara mig, så 2 gånger låg jag risigt till, det hade kunnat sluta riktigt illa.
Jag är så glad att jag inte kommer ihåg så mycket. Jag vet bara att jag hade dränage i buken o det läckte hela tiden så nåt stod inte rätt till. Jag fick ju efter 3 veckor åka till Linköping för ett andra dränage, in i levern, gallgången o ut i tarmen.
Mitt sår på magen vätskade sig så dom fick öppna upp det på 2 ställen o där stoppade dom ner gasbinda så det skulle dra ur vätskan..
Jag låg inne 3 veckor första omgången, fick komma hem o hade hemsjukvård o vilken underbar personal.. Ja det var dom på Kir A oxo, jag hade sån tur o jag kände mig trygg.
Det var många vändor in o ut.
Jag var så dålig så kroppen slogs ut, jag tappade mer än hälften av mitt hår. Det lossnade i stora tussar o jag var förtvivlad.. Men det har kommit tillbaka tack o lov.
När jag var hemma så försökte jag komma igång, jag orkade knappt gå runt mitt hus. Jag höll på att skaka ihjäl mig, benen bar mig knappt. Jag hade ingen ork alls o jag funderade på hur jag skulle kunna gå vidare ?
Det har sanneligen tagit tid o jag känner av det än idag men inte alls på samma sätt. Läkarna säger att det kommer att ta tid innan jag är helt återställd, men jag är tacksam att jag har kommit så här långt. Jag är så glad att den tiden är förbi. Men jag måste erkänna att jag är rädd att något ska hända för nu vet jag hur snabbt det kan gå.. Jag kommer ihåg vad min läkare på VC sa när jag var där första gången efter det som hände.. " Det var väldigt nära" o då blir man ju rädd o tankarna kommer tillbaka.
Men nu tänker jag inte på det så ofta som innan. Jag kan känna lite rädsla ibland o bli rädd, men jag försöker slå bort det, jag vill inte att rädslan ska ta över.
Jag hade sån tur att ha mamma som ställde upp hela tiden. Jag kommer ju inte ens ihåg att hon satt hos mig när jag var så sjuk. Det var personalen som sa det, ja mamma sa det oxo o jag kan tänka mig hur mamma måste ha känt det.. Rädd att något ska hända hennes dotter. Jag vet hur det känns, har varit där med min son en gång i tiden o det var det värsta jag har varit med om.
Hur som helst,, så mår jag bra från allt som hände, har kvar mina stenar i skåpet här hemma =)
Jag är tacksam för den hjälp jag fick när jag var sjuk.. Tacksam för att ha min familj o mina vänner på nätet..
Tack för ert stöd. Älskar ER ♥
Häromdagen när jag satt vid köksbordet och drack mitt morgonkaffe började jag tänka på hur mycket vi egentligen slänger. Det hela började när jag skulle rensa mitt förråd och hittade gamla saker som jag inte använder längre. En trasig lampa, en g...
Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.
anneliprivat@hotmail.com
❤❤❤
Så här färgrann var min mage efter min GBP
Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.
Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår.
Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter.
Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | ||||
|