Det kan vara tungt att känna sig ensam och det kan dessutom vara skadligt för hälsan. Under jul- och nyårshelgen är det många som känner sig ensamma. Inte minst nu, under rådande pandemi, då vi ska undvika att umgås med människor utanför den närmsta kretsen.

Men det är inte bara restriktionerna under coronapandemin som kan leda till ofrivillig ensamhet. Vissa har ingen att fira jul med, andra känner sig utanför även om de firar tillsammans med någon och en del vill inte fira jul alls. Det faktum att det inte pratas om ofrivillig ensamhet är en del av problemet.

Skillnad mellan att vara själv och att vara ensam

Det är stor skillnad mellan att vara själv och att känna sig ensam, på samma sätt som att umgås och att känna gemenskap inte är samma sak.

Vad gäller ensamhet brukar det talas om två olika typer:

• Social ensamhet innebär att du saknar en känsla av samhörighet med andra människor, såsom familj, vänner och bekanta.
• Emotionell ensamhet innebär att du saknar någon att anförtro dig åt, någon som verkligen bryr sig, såsom en kärlekspartner.

Riskerna med ofrivillig ensamhet

Studier visar att ofrivillig ensamhet kan skapa ett lidande som i värsta fall kan leda till hälsobesvär, depression samt ångest. Kroppen kan reagera på ungefär samma sätt som när du utsätts för fara – nivåerna av stresshormon ökar samtidigt som immunförsvaret blir sämre på att hantera bakterie- och virusinfektioner.

Ensamheten kan innebära en ökad risk för att hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken att drabbas av psykiska problem kan också öka. Om du är ensam under lång tid kan du hamna i en ond cirkel där du får svårare att lita på andra människor, och svårare att se det positiva med socialt umgänge.

Medan samvaro, tvärtemot, har visats sig ha en lugnande effekt på människor.

Så kan du bryta ensamheten

Ensamhet kan alltså leda till både psykiska besvär och fysiska åkommor – men det finns vägar ut ur ofrivillig ensamhet. Nedan rekommendationer kanske inte alla lämpar sig för tillfället, men det är aldrig för tidigt att lära sig bryta mönster av ensamhet.

• Lyft blicken från skärmen
  När du ständigt tittar ner i din mobiltelefon riskerar du att missa mycket. Det oväntade leendet, den vänliga gesten – de små detaljerna som kan bidra till en känsla av att vara en del i ett större sammanhang.

• Utmana rädslan
  Att gå på fest kan kännas övermäktigt, men fundera på om det finns något lättare du skulle kunna börja med. Våga säg hej, sikta på lite småprat – kanske leder till att du hittar ett nytt sammanhang. Det finns sällan en snabb lösning.

• Prata om det
  Ofrivillig ensamhet är förknippat med stigma – det är skambelagt att vara ensam. Men om du vågar öppna dig och berätta hur du känner inser du snabbt att fler känner likadant. På så vis kan du bidra till att minska tabut och ibland kan stressen släppa lite, bara av att du får lätta på hjärtat.

• Be om hjälp
  Att bryta mönster är svårt, och ibland behövs en knuff i rätt riktning. En psykolog kan hjälpa dig att se saker utifrån nya perspektiv, och även ge dig verktyg att förbättra din självkänsla.

Så lättar du på ensamheten under coronapandemin

Eftersom vi lever i en utmanande tid när det inte är lämpligt att fira jul och nyår i ett stort sällskap, får vi försöka hitta andra sätt att stilla ensamheten på.

• Kommunicera digitalt
  I tider av social distansering är det lätt att känna sig ensam, speciellt när vi är rekommenderade att inte träffa människor på nära håll. Försök att hålla kontakten genom telefonsamtal, videosamtal och sms. Det är inte samma sak som att ses fysiskt, men det kan ge någon sorts lindring.

• Träffas utomhus
  Under vintern kanske det inte lockar att ge sig ut i regn eller snö, men om du klär dig varmt och träffar någon du tycker om på avstånd kan en utomhusvistelse faktiskt göra gott. Gå en promenad eller packa ner en termos med glögg i ryggsäcken och fika tillsammans ute i naturen.

• Välj ut en nära vän att umgås med
  Om du lever i ett ensamhushåll kan det vara tufft att inte få träffa andra. Men det är okej att välja ut en vän att umgås lite extra med. Julen blir inte som vanligt i år, men det kan kännas skönt att åtminstone ha sällskap om man vill det.

Det är viktigt att komma ihåg att ensamhet inte alltid är skadligt. En del trivs med att vara ensamma, samlar energi i sin ensamhet, finner det avkopplande och väljer det självmant. Att vara, och känna sig, ensam är också en del av livet.

Om du däremot ofta är ofrivilligt ensam och tycker att det påverkar din vardag negativt kan du självklart få professionell hjälp och verktyg för att ta dig ut ur ensamheten.

Det är verkligen inte lätt med ensamhet o att vara själv.. Jag är en social ensamvarg.. Jag älskar att prata med människor men jag tycker oxo att jag har det så bra som jag har det i min ensamhet.. Fast jag är inte ensam,, jag bor bara ensam. Jag har många runt mig både här o på nätet. Men ibland kan det kännas ensamt o jag vill ju ha det som alla andra "normala" människor har det. Jag skulle gärna ha en man som jag kan hitta på saker med,, men jag vill inte bo tillsammans med någon,, kanske en särbo ? Kulbo ? Ja någon att hitta på kuliga saker med =)

Förr kände jag mig så ensam när jag hade fått min fibromyalgi. Det var ingen i min närhet som förstod hur jag hade det med allt vad jag upplevde då. Det var inte bara värken utan allt annat som man får på köpet.. Jag skämdes för att jag inte kunde jobba pga värken, jag vågade inte tala om att jag hade sjukbidrag o var hemma,, men det förstod ju alla tillslut.

Detta gjorde att jag drog mig undan, jag ville inte belasta någon. Men sen fick jag sån ångest, så jag vågade inte vara ensam o så hade jag det i många år o jag kände mig så ensam o rädd fast jag hade mamma vid min sida. Med allt detta så drog jag mig undan helt men jag blev bra sen med min ångest o jag började gå ut lite mer o jag blev gladare o började ju prata med folk igen. Jag vågade titta folk i ögonen, det gjorde jag inte då.

Men det är så många som är ensamma, dom har inte någon o jag tycker så synd om dom för jag har i alla fall min familj o mina vänner. Jag önskar att alla hade en familj som dom kunde vara tillsammans med. 

Tänk vad ett leende kan göra när man möter någon.. Häromdagen när jag gick förbi en tant så sa jag God Jul till henne o hon blev så glad o det gjorde mig glad.. Jag älskar att göra människor glada,, tänk att bara få ge någon en kram. Men det får man inte idag o det saknar jag som tusan. Jag är en människa som älskar att kramas o det saknar jag.

En dag när allt detta är över då kommer jag att kramas som bara den ♥

Ta kontakt med vården, en kurator eller psykolog som kan hjälpa dig om du känner dig ensam. Det är så viktigt att ha någon att prata med, det är inget skamligt ♥

MYT: Antibiotika hjälper mot viruset.

FAKTA: Antibiotika har ingen effekt på virus utan verkar enbart mot bakterier. Covid-19 orsakas av just ett virus, därför används inte antibiotika för att vare sig förebygga eller behandla smittan.
Om du är inlagd på sjukhus för covid-19 kan du dock få antibiotika eftersom det är möjligt att du har en annan – bakteriell – infektion i kroppen samtidigt.

MYT: Vaccin mot lunginflammation skyddar mot smittan.
FAKTA: Vaccinet som skyddar mot lunginflammation orsakad av pneumokocker (som är bakterier) ger inget skydd mot det virus som orsakar covid-19.
Pneumokockvaccination minskar dock risken för att en luftvägsinfektion (som covid-19) övergår i en bakteriell lunginflammation.

MYT: Besprutning av alkohol eller klorin över hela kroppen tar död på det nya coronaviruset.
FAKTA: Vare sig alkohol eller klorin kan ta död på virus som redan tagit sig in i din kropp. Att spreja med sådana typer av ämnen kan dessutom vara skadligt för slemhinnor i ögon, mun, luftvägar etc.
Alkohol och klorin är användbara medel för att desinficera ytor. Tänk på att alltid hantera så starka kemikalier med varsamhet.

MYT: Vitlök förhindrar virusinfektion.
FAKTA: Det finns inga belägg för att vare sig vitlök eller ändrad kost skulle hjälpa mot just covid-19.
Vitlök är dock hälsosam mat som kan ha vissa antimikrobiella egenskaper. En livsstil med sunda matvanor innebär att du ger kroppen förutsättningar att bättre stå emot både virus och bakterier.

MYT: Viruset kan inte spridas i varmt och fuktigt klimat.
FAKTA: Bevisen hittills säger att överföring av det nya viruset kan ske överallt, även i områden med varmt och fuktigt klimat. Så vidta skyddsåtgärder, oavsett var du befinner dig och vare sig det är varmt eller kallt.

MYT: Om jag har haft en infektion av ett tidigare SARS-virus är jag immun mot covid-19.
FAKTA: Det är inte troligt att du skulle vara immun mot covid-19 om du haft en tidigare SARS-infektion. Det finns genetiska skillnader mellan alla coronavirus, vilket innebär att kroppen bildar olika sorters antikroppar för olika sorters virus.

MYT: Om jag bär munskydd kan jag inte smitta någon annan med coronaviruset.
FAKTA: Munskydd måste användas på korrekt sätt för att de ska skydda personer i din omgivning från att bli smittade. Det är givetvis okej att bära munskydd, men du bör vara medveten om att det inte ger ett hundraprocentigt skydd. Avstånd är fortfarande den bästa metoden för att undvika smittspridning.

MYT: De med blodgrupp 0 kan inte smittas av coronaviruset.
FAKTA: Vissa studier i början av pandemin kom fram till att personer med blodgrupp 0 har mindre mottaglighet för det nya coronaviruset, men det har senare inte kunnat verifierats. Som vanligt när biologiska sammanhang studeras är det flera faktorer som spelar in och mer forskning behövs.

MYT: Alla i riskgrupp blir väldigt sjuka av coronaviruset.
FAKTA: Cirka 80 procent av de som smittas av coronaviruset får lindriga besvär som inte kräver någon särskild åtgärd. Covid-19 ger dessutom inte samma symptom för alla som smittas, man kan alltså tillhöra en riskgrupp och få en lindrig sjukdomsbild. Däremot är det fortsatt viktigt att vi skyddar våra äldre och riskgrupper eftersom de löper större risk att insjukna allvarligt.

Allteftersom ny kunskap och information blir tillgänglig uppdaterar vi de råd och rekommendationer som gäller för alla ‒ oavsett om du räknas till en riskgrupp eller inte.

De flesta som blir smittade med coronaviruset får lindriga besvär som går över av sig själva. Men det finns ett antal riskgrupper som anses mer sårbara med förhöjd risk att få mer allvarliga symptom om de insjuknar.

Riskgrupper för coronaviruset

Här följer en genomgång av kända riskfaktorer för en mer allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Finns dessutom en kombination av dessa faktorer, så är risken högre.

Hög ålder

Hög ålder är den enskilt största riskfaktorn, och personer över 70 år utgör den främsta riskgruppen, och risken ökar gradvis med stigande ålder.

Även om du är pigg och känner dig frisk så försämras immunsystemets funktion med stigande ålder, vilket innebär en ökad risk för allvarlig sjukdom om du skulle bli smittad. Har du dessutom en eller fler underliggande sjukdomar så är risken ännu högre.

Kronisk lungsjukdom

Till den här gruppen sjukdomar räknas kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros. Astma ger en liten riskökning om den är svårbehandlad och instabil.

För dig som har en lungsjukdom är det nu extra viktigt att bibehålla lungkapacitet i den mån det är möjligt. Rådgör med din läkare kring behandling och se till att följa ordinationerna noga.

Allvarlig hjärt-kärlsjukdom

Hit hör hjärtinfarkt, kärlkramp, förmaksflimmer, stroke och högt blodtryck.

Du som har en underliggande hjärt-kärlproblematik bör se till att din medicinering är korrekt. Enbart ett högt blodtryck ser inte ut att öka risken utan andra riskfaktorer, men om man har ett högt blodtryck tillsammans med andra hjärt-kärlsjukdomar eller hög ålder så påverkas risken.

Cancer

Vid en aktiv cancersjukdom och under pågående behandling, så är immunförsvaret påverkat. Det gör att kroppen är mer mottaglig för alla typer av infektioner. Blodcancersjukdomar, aktuella eller tidigare, kan också öka risken.

En viktig åtgärd för att förhindra att bli smittad är social distansering. Det är okej att umgås med friska personer, men håll ett fysiskt avstånd. Undvik folksamlingar och kollektivtrafiken, samt köer i exempelvis matbutiker.

Diabetes mellitus

Vid all diabetes gäller att hålla blodsockret stabilt genom regelbunden blodsockermätning och hälsosamma rutiner. Diabetes typ 2 räknas som en högre riskfaktor än typ 1 som är en autoimmun sjukdom.

För dig som medicinerar kan det vara bra att ha tillräckligt av det läkemedel du behöver hemma. Tänk på att blodsockernivån höjs vid infektion och feber.

Andra riskfaktorer

Nedan listade sjukdomar kan öka risken för att insjukna i covid-19.

• Neurologiska sjukdomar med påverkad andningsfunktion.
• Immunhämmande sjukdom eller behandling.
• Leversjukdom.
• Nedsatt njurfunktion.

Fetma och övriga livsstilsrelaterade riskfaktorer

Övervikt och fetma, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och förhöjt fasteblodsocker är alla tillstånd som visat sig innebära försämrade förutsättningar vid en svår infektion.

BMI över 40 har identifierats som en ökad sårbarhet vid insjuknande i covid-19. Risken för ett mer allvarligt sjukdomsförlopp och död är högre för dessa personer.

Du kan ge din kropp goda förutsättningar att hålla sig frisk genom att utveckla hälsofrämjande levnadsvanor (se allmänna hälsotips längre ner på sidan).

Detta behöver du göra specifikt

All underliggande sjukdom behöver vara under kontroll och det är särskilt viktigt för dig som tillhör en riskgrupp och kan drabbas allvarligt av coronaviruset. Ta dina läkemedel enligt din läkares ordination och vara uppmärksam på eventuella förändringar i dina symptom.
Du gör dessutom klokt i att följa nedan rekommendationer:

• Ta inte emot besök från släkt och vänner om de har sjukdomssymptom, hur milda de än är. Och hur mycket ni än längtar efter att ses.
• Alla som hälsar på ska omsorgsfullt tvätta händerna med tvål och vatten när de kommer in och gärna flera gånger under besöket.
• Känner du av symptom som liknar de vid covid-19, såsom en ny typ av hosta eller ihållande feber, så ska du omedelbart kontakta vården för rådgivning.

För dig som är lungsjuk kan följande tips verka mildrande:

• Sov halvt sittande, med kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen nattetid.
• Gör din andningsgymnastik, om du har ett sådant program.

Detta kan du göra generellt ‒ allmänna hälsotips

En livsstil med sunda vanor innebär att du ger kroppen förutsättningar att bättre stå emot både virus och bakterier. Här följer några tips på sådant du kan göra, dels för att må bättre och dels för att stå bättre rustad i coronatider:

• Håll dig rök- och snusfri.
• Minska din alkoholkonsumtion.
• Rör på dig varje dag.
• Spendera tid ute i naturen.
• Ät en näringsrik och varierad kost på regelbundna tider.
• Se till att få tillräckligt med sömn.
• Ta hand om sådant som orsakar ohälsosam stress.

Skydda dig själv – och värna om andra

För dig som riskerar att bli allvarligt sjuk i covid-19 på grund av din ålder eller någon underliggande sjukdom, är det extra viktigt att följa myndigheternas rekommendationer om utökade hygienrutiner och att hålla fysisk distans till andra människor. Detta för din egen skull, men även för att värna sjukvården. Genom att så många som möjligt håller sig friska minskas belastningen på landets sjukhus och vårdinrättningar.