Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin GALLBLÅSA

Av Anneli Gustavsson - 22 september 2020 14:20


Förra året så fick jag ju åka in akut pga min gallblåsa höll på att "spricka". Hur som helst så blev jag jättesjuk efter operationen o det har jag skrivit om innan men vad min läkare sa då att jag kunde få ett bråck efter operationen, men det skulle inte komma inom 6 månader. 

 

Men det kom nästan direkt o jag sa detta till dom på avdelningen o även till den läkaren. Men han sa att det inte var nåt för det var inte så stort o det var det inte då.. 

 

Men nu har det gått 1 år o 7 månader o det blir ju bara större o större.. Jag visade min vän det o han sa att jag absolut skulle ringa så dom skulle se över det, han jobbar i vården .. Ja även mamma o Rohde har sagt till mig att jag ska kolla upp det men jag har bara ryckt på axlarna o velat glömma det för jag är såååå otroligt rädd för vad dom ska säga.. 

 

Jag är så otroligt rädd att det ska bli en operation,, att få gå igenom det jag gjorde förra året med blodförgiftning mm... Att behöva sövas,, för jag är så RÄDD för den där masken så jag får panik o det blir bara värre o värre..

 

 

Så här ser bråcket ut, jag försökte få till ett bra kort men det är inte lätt. Det sitter precis under revbenen men när jag ligger ner o ska resa mig upp så skjuter det i höjden o trycker även på revbenen o lite annat där under.

 

Så i dag har jag gått o förberett mig o jag ringde tillslut, så hon ringde upp mig för en stund sen. Jag sa att jag gärna ville träffa min läkare A på kirurgen men hon sa att hon skulle prata med det teamet för det var inte säkert att det var A jag skulle till utan jag kanske skulle direkt till Eksjö eller Värnamo för det är dom som utför såna operationer. 

 

Mitt hjärta slår riktigt hårt nu för bara att få höra operation blev jag nervös även om det nu inte blir nån.. Men jag är orolig ändå... Men det är lika bra att få det gjort så nu ska jag avvakta på svar från dom på något sätt o det kan ta tid.. 

 

Ja ,,, alltid är det något.. Jag blir så ledsen. Tänk om jag en gång,, en dag kunde få ha en "normal" dag.. Fast jag tror inte att jag skulle vilja ha det för då blir jag ju påmind om hur det "normalt" "ska" vara.. Nej, jag avstår nog o låter det vara som det är fast helst utan operationer.

 

Ha en fin dag..

 

BE SAFE ♥

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - 15 juni 2019 20:00


Härom morgonen när jag vaknade så hade jag ett namn i huvudet o det var Kinnonen.. Min ena granne i huset hade skaffat en liten valp, en pudel som hon inte ville behålla så hon ville att jag skulle köpa den. Men jag visste inte hur jag skulle göra för jag blev så ledsen över Teddy.. Jag vaknade så jag har ingen aning om ifall jag tog hand om hunden eller inte, men knasigt att jag kom ihåg namnet, Kinnonen ... Jag har aldrig hört det ordet innan =)

 

Jag har ju haft ont i magen ca 1 vecka nu o dom tog ju extra prover på mig som visade bra så det blev jag ju glad för men jag förstår inte varför jag har ont i magen då ? Men det är bara att vänta ut det OM jag inte skulle bli värre då måste jag höra av mig till dom. Men igår hade jag en mycket bättre dag, jag kände knappt av magen men i morse när jag vaknade så hade jag ont igen o har det nu oxo.

 

Men jag åkte o handlade lite innan o jag träffade på en tjej som är lika gammal som mig som gick i c-klassen tror jag men hon kände inte igen mig o det tror jag de för jag har ändrats mycket sen dess.

Men jag pratade med en annan som jag inte känner till o hon sa att hon måste kolla så att hon lägger varorna i rätt vagn.. Jag sa att jag brukar ha en förmåga att ta fel vagn o gå i väg med den.. Jag tänkte inte mer på det utan plockade på mig lite nektariner o la dom i vagnen, jag går vidare o rynkar pannan o måste tänka efter om jag har köpt nåt grillat ? Det låg 2 påsar med grillat i vagnen o då ser jag att jag hade snott en mans vagn så jag smyger tillbaka den. Jag såg att han gick o letade men jag sa inget för han pratade i mobilen. Jag tog påsen som låg i hans vagn o handlade klart.

 

När jag kommer hem o packar upp så ser jag 4 äpplen,, ok... Fasen oxo,, jag hade snott mannens äpple o trodde att det var mina nektariner =)

Nu kom den stackars mannen hem utan sin frukt,  hoppas inte att han har svårt att ta sig till Ica o handla ifall han skulle behöva dom ... Ja, så gör jag,,, utan att tänka =)

 

Jag mådde inte bra när jag hade handlat så jag la mig o vilade en stund, tittade lite på tv o gjorde avslappningar.. Men jag har ju så ont i min nacke o axlar plus det andra. 

 

Jag ringde bort till Rohde för att ta med henne på en liten promenad men hon svarade inte så jag gick bort för att titta till henne, men hennes rullator stod inte där så då förstod jag att hon inte var hemma. Jag gjorde ett nytt försök att ringa henne o då svarade hon, hon var inne i stan hos en väninna som behövde hjälp med telefonen.

 

Jag gick en liten runda själv, det var skönt men jag fick så ont i benen sen vi gick för nån dag sen så jag har små kramper i vaderna =) Ja det har tagit på krafterna att vara sjuk.

 

   

Jag tog dessa bilder när jag gick rundan. 

 

Några av mammas fina blommor .

 

 

Det var vackert på himlen inatt, men jag fick inte till bilden så bra.

 

 

Jag fick lite oväntat besök oxo. Vet inte vart han tog vägen sen..

 

Nu ska jag se om det är nåt bra på tv;n.. Det är väl några filmer så det blir nog bra med det.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

  

Av Anneli Gustavsson - 10 juni 2019 13:49



Nu har jag varit på VC o tagit lite prover. Jag skulle inte ta nåt förrns vecka 26 men jag mår inte bra i magen. Jag har ont o har haft det ett tag nu men har försökt vänta ut det men nu vågade jag inte det längre för det gör ondare än innan. Cornelia sa att jag skulle ta prover idag så ska hon höra av sig i morgon när hon har pratat med läkaren, så dom är snabba o mycket hjälpsamma o det är jag så tacksam för. Det är som små kramper men jag har även väldigt ont av min fibromyalgi nu så det gäller att kunna skilja på vad som är vad ?!..
 
Jag var lite orolig vem som skulle ta proverna, hade det varit han som tog dom sist så hade jag sagt ifrån att nån annan skulle ta dom... Jag har aldrig haft problem med dom där o dom är så försiktiga o det var tjejen i dag oxo, jag kände det knappt..
 
Medans jag satt o väntade på min tur så läste jag lite i en tidning o får upp detta;
 
 
Heja Dagny,, vilken krutgumma.. Henne skulle jag vilja träffa.. 
 
Nu är det bara att hålla tummarna att det inte är nån inflammation, gallstenar, retning på bukspottkötteln som jag hade innan när jag låg inne. Det onda går under revbenen ut i högersida o över till ryggen.. Jaja, det blir som det blir men jag kan inte låta bli att vara lite orolig nu. 
 
Efter det så gick jag till apoteket o hämtade ut lite saker samt köpte cerat, det går en hel del för mig så jag köpte 3 betala för 2 =)
 
Gick in på Konsum o handlade lite. Pratade med Ida, hon är så gullig den tjejen så man blir glad i hela kroppen, hon är väldigt omtänksam..
 
När jag står i kön så ser jag den här bilden;
 
 
Då är det någon som har ritat den här fina teckningen till affären,, visst är det gulligt ..
 
Hem o plocka in varorna så nu ska jag lägga mig o vila lite.
 
Ni får ha en bra dag där ute.
 
Puss I Pannan ♥
 
 
Av Anneli Gustavsson - 15 maj 2019 21:00


Förra veckan fick jag ett brev med posten om att jag hade fått en telefontid till min läkare här på VC... Jag blev lite orolig för jag förstod inte varför jag skulle prata med honom ? Var det nåt galet när jag var hos honom sist ? Var det något fel på proverna ? Nää,, jag tog inga prover då så det kunde inte vara nåt med dom.

 

Jag ringde till VC o frågade varför jag hade fått den tiden så sskan skulle ta reda på det o återkomma till mig. Hon ringde dagen efter o sa att det inte var nåt att oroa sig över,, ja det var så läkaren hade sagt för han vet att jag blir lätt orolig nu för tiden.

 

Idag ringde han o vi pratade en stund. Det var Kirurgen som ville ha en uppföljning om mitt mående så det blev jag glad för.. Vi pratade om mycket o jag tog bla upp att jag tappar fruktansvärt mycket hår o mina naglar går sönder för minsta lilla.

 

Han förklarade att det var kroppens sätt att reagera så här pga att jag var så sjuk. Han påminde mig igen om att det höll på att sluta illa. Jag skulle inte oroa mig alltför mycket. Vi skojade om att jag skulle bli flintis, det är så bra med min läkare för vi kan skoja till det o även vara allvarliga. Han ville i alla fall att jag skulle åka ner o ta prov på min sköldkörtel, dom tog prover på den i feb men han ville ha ett nytt prov så jag åkte ner innan. Jag frågade även om jag kunde ta till flera vitaminer o han sa att det finns multivitamin så jag pratade med dom på apoteket.. Han förklarade att det finns olika stadier när det gäller håret, jag ska se om jag fick det rätt... Tillväxt, vilande o sen att man tappar håret.. Först växer det ju o sen liger det vilande lite o sen tappar man håret. Nu har min kropp slagit bort detta för att ta hand om resten av kroppen så därför tappar jag håret.. Det är så skönt att få prata med min egna läkare, jag känner mig trygg o lugn. Han betyder så mycket för mig.

 

 

Det blev den här pyllan,, jag ska ta en om dagen så nu hoppas jag att det kommer att hjälpa mig.

 

När man sitter i väntrummet till provtagningen så finns den här tavlan o jag tycker att den är hemsk. Jag ryser bara jag ser den,, den ser ut som DÖDEN..........

 

 

När jag ändå tog prover idag så frågade jag om dom inte kunde ta proverna som hudmottagningen vill ha varje månad, men det fanns inga inlagda den här månaden.. Konstigt för jag har ju fått papper på det. Ringde till Hud innan men dom hade stängt så dom ska ringa mig i morgon.. Även salvan Salsyvase 2% finns inte längre så dom måste skriva ut nåt annat till mina fötter för nu är dom hemska. O det är oxo ett försvar från kroppen att den inte tar hand om fötterna så nu har jag sprickor o flisor.. Ont ont ont.

 

Ja,,, då är det dags igen för en sövning.. Den 23;e ska jag in igen för att vidga gallgången med en ballong... Det är redan nästa vecka o jag är så nervös.. Jag pratade med Cornelia på KA o hon skulle följa med mig ner till op för att se om dom inte kan söva mig genom nålen istället för att få masken i ansiktet,, jag får panik o kan inte andas. Det är hemskt.

Först ska jag ta prover o sen ska jag till avdelningen.

 

   

Det är så skönt att få komma till samma personal för där känner dom till mig så det är det enda som känns tryggt. Jag saknar dom faktiskt, för dom var i mitt liv ganska länge o är fortfarande =)

 

   

Jag har fått spinn på mina orkidéer så jag är så ledsen. Dessa två har inte fått spinn på sig så jag har ställt dom på bordet istället. Jag har tvättat dom andra i såpa så jag hoppas att dom ska klara sig, annars får jag köpa nya. Ja det kanske är dags att göra det ändå.. Men dom får stå där så länge så att dom inte blir smittade.

 

Idag bjöd mamma på våfflor med grädde, sylt o blåbär, det var så gott. Jag åt faktiskt 3 st..

 

 

   

Min goa systerson Linus o hans söta flickvän Julia var oxo där. Men jag fick gå in när jag hade ätit för jag hade ont i kroppen, blev så trött o skakig så jag fick lägga mig. Jag somnade efter en stund o det var så skönt. Det var precis vad kroppen behövde. Mamma väckte mig när hon knackade på fönstret, hon kom in med mat tills i morgon så det  behöver jag inte tänka på, gott gott..

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

 


Av Anneli Gustavsson - 6 maj 2019 19:21


Idag är det exakt 3 månader sen jag fick åka in akut med smärtor i magen, sidan o ut i ryggen. Ingen läkare hade tagit mig på allvar när det gällde den här smärtan utan skyllt på min fibromylgi, så hade jag det i över 2 år.... Hade jag fått gå till MIN läkare så hade han lyssnat på mig o jag hade kanske kunnat undgå att må som jag gör nu.

 

Jag har hela tiden haft bra personal som har hjälpt mig på KA o även här hemma med hemsjukvården, dom är underbara o jag är så TACKSAM för all  hjälp jag får.. Vänner på nätet är jag oxo så tacksam för.

 

Mest tacksam är jag för mamma som ställer upp o hjälper mig hela tiden. Ja, nu har hon fått hjälpa mig att städa längst ner på toastolen för jag har svårt att böja mig så, det klämmer i magen,, dränaget klämmer på insidan...

 

Jag höll på att inte klara mig. Hade jag kommit några dagar senare så hade jag inte suttit här nu. Hade inte blodförgiftningen gått över så hade jag inte suttit här, så ja,, jag är tacksam för allt hjälp jag har fått på KA.

 

Jag själv tycker inte att jag har kommit så långt på 3 månader, eller jo det kanske jag tycker men jag är otålig o vill kunna göra mer än jag kan ..... Jag vill inte bli helt slut när jag har duschat, eller fixat håret. Att ta på mascara efter att jag har fixat håret går inte för jag skakar som ett asplöv så jag måste vänta. Allt tar på krafterna. Sen har jag haft en svacka med mycket fibrovärk som har tagit ner mig ännu mer.

 

Jag är orolig över nästa ingrepp som ska hända. Dom ska vidga gallgången igen med en ballong, sen verkade det som att det skulle bli nåt mer efter det ?

Jag har sån ångest över masken som dom sätter i ansiktet ,, jag får ingen luft, jag får panik o det ligger o gnager i bakhuvudet på mig redan. Det förstör så mycket för mig att behöva gå o vara rädd för masken. Jag ska ringa o prata med Cornelia,, sskan,, hon är underbar. Hon kanske kan ta upp detta med läkaren så dom kan söva mig genom nålen i handen ? Det kan göra så satans ont, det känns som handen brinner upp o spricker, som att den exploderar. Sist dom sövde mig på det sättet så skrek jag högt o sen tuppade jag av. Men jag somnar heller på det sättet än masken.

 

Det är jobbigt nu, jag gråter o känner mig nere. Det är svårt att ta sig upp när det är så här.

 

 

 

Idag fick jag burkarna som jag beställde, hoppas nu att jag ska få lite bättre naglar o att jag inte tappar så mycket hår.. Man tar 1 kapsel / dag o jag hoppas att dom ska gå bra till mina mediciner.

 

Ja ni ska få se hur mycket jag tappar.. 

 

 

Så här mycket har jag tappat på FEM dagar.. Ja det är sant, det försvinner mer o mer o snart är jag väl skallig. Jag tappade ju jättemycket hår när jag hade gjort min magsäcksoperation, när jag gick ner så mycket i vikt o fort då tappade jag mer än hälften av håret. Men när det växte ut så fick jag jättefina krullor, som tyvärr inte finns kvar längre. Kan skymta några nån gång =)

 

Innan i kväll så ringde mobilen, det var Gunnel som jag delade rum med på KA.. Hon ville  bjuda ut mig o mamma på lite fika så vi ska åka till henne på fredag eftermiddag, det ska bli så roligt att träffa henne. Hon gjorde oxo samma operation som mig o hon mår jättebra, som tur är.

 

Skönt att det snart är läggdags, det har varit en uschig dag. Trist väder, regn o hagel, kallt o blahaigt. Jag vill ha varmt o soligt, håller tummarna att solen tittar fram snart.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

  

Av Anneli Gustavsson - 3 maj 2019 22:57


Dagen idag har även den varit jobbig. Men den har ändå varit något lite bättre än igår. Läkaren hade skrivit ut medicin så jag fick åka till apoteket. Sen gick jag in till Konsum I NHR o köpte lite godis för jag ville åka upp till bröderna bus o få lite kärlek. Jag stannade en stund o det var så mysigt, dom blev glada när jag kom o då hade dom inte sett godispåsarna än =)

Självklart blev dom så glada för sitt godis.. Ikväll hade Liam disco ,, jag hoppas att han hade roligt o att han kunde köpa nåt gott.. Det är ju så man gör,, man köper godis o nåt att dricka o sen busar man lite,, dansar ? Njaaäääeee, det kanske man inte gör i alla fall inte om man frågar om han har dansat.. Dom är nog lite blyga i den åldern, han ska ju fylla 11 i år. Herregud vad han har blivit stor men lille Liam ♥ Lillknas ska ju fylla 7 år o han har växt till sig o blivit stor oxo ♥

 

Hur som helst så åkte jag hem till Ica o handlade lite, åkte även ner till Konsun o handlade där innan jag åkte hem. Jag var helt slut när jag kom hem. Mamma hade lagat kycklingfilé med potatisgratäng så det var så gott.. När jag hade ätit så la jag mig på sängen o sen somnade jag..

 

Jag vaknade av att mobilen ringde o jag hörde barn som fnittrade i andra änden o sen la dom på, det var skyddat nummer. Men efter en stund så ringer Liam o sa att det var han.. Jag sa att det var roligt att han busade så o sa till honom att fortsätta busringa lite till =)

 

Javisst ja,, innan jag åkte o handlade så var jag inne hos mamma o skulle fixa till hennes mobil,, bank-id men det ville sig inte. När jag pratade med banken så sa hon att jag var tvungen att ladda ner firefox för det gick inte att fixa det annars men det är åt skogen fel, man ska inte behöva ladda ner nåt för man går ut på nätet.. Hennes gamla mobil är fortfarande igång o där funkar bank-id så jag får nog ta bort det först o sen försöka, jaja det blir bra det oxo.

 

Jag ber om ursäkt att jag inte har svarat på era kommentarer, men jag har inte orkat,  haft kraft att ta tag i det .. Men jag har svarat på några nu o jag ska svara på alla sen vart efter, ha tålamod ♥

 

Javisst ja,, jag måste ju bara säga att jag har fått en ny spricka under hälen,, kul ? Nää inte alls.. O min fibro är åt skogen ....

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - 27 april 2019 22:15


Jag hade ju en tid som jag skulle tillbaka för en ny operation o den var på skärtorsdagen. Dom skulle vidga min gallgång med en ballong o jag skulle sövas. Detta gjorde dom inne på röntgen med narkosläkare o allt som hörde till.

 

Jag har sån skräck när det gäller trånga utrymmen o när allt kommer emot mig.. Det är likadant med masken som jag fick andas i. Jag skulle först andas ut den luften jag hade i lungorna för att få in ny luft. Att andas in gick bättre än att andas ut, man kom bara till en liten utandning så tog det stopp o jag var tvungen att ta i o jag fick panik så jag började hyperventilera, tårarna rann på mig, hjärtat höll på att hoppa ur kroppen på mig, det var fruktansvärt. Jag får panik när jag inte kan andas ordentligt. Det tog en bra stund, ja det är inte bara jag som tyckte det för det tog en ganska lång stund innan dom släppte på sovmedlet, jag höll fortfarande på att hyperventilera, andas ytligt för det gick inte på nåt annat sätt. Jag somnade tillslut tack o lov, det var gräsligt, hemskt, fruktansvärt, jag får hjärtklappning bara jag tänker på det.

 

Jag låg på uppvaket några timmar sen fick jag komma upp till min avd KA, det är så skönt att ha dom där, den tryggheten. Jag var lite snurrig i skallen, ont i magen nu igen. Ja jag får ju helt enkelt börja om efter detta ingreppet, men jag har inget annat val.

 

Dom tog tempen på mig o jag hade feber så jag fick inte åka hem. Jag skulle vara feberfri i 24 timmar för att få komma hem, men jag fick i alla fall åka hem på söndag eftermiddag. Jag skulle vara tillbaka på tisdag kl 09... Jag var glad för min läkare var tillbaka så nu kunde jag få prata med honom o få reda på lite hur det hade gått. Han sa till mig att jag fick bli utskriven så jag blev jätteglad. Han sa att jag måste komma tillbaka om ca 4 veckor för att göra om samma ingrepp med ballongen för min gallgång var väldigt trång.... Det kändes som nån drog undan mattan på mig, jag var ju så glad för att vi hade kommit så här långt men det hade vi inte eftersom vi måste göra om det igen. Jag blev så ledsen o orolig igen.

 

Jag ser inget slut på det hela, kommer jag att få ha det här dränaget hela livet eftersom min gallgång är så trång ? Vad kan dom göra ?

Jag ska ringa till Cornelia på avd o prata lite med henne om detta,, även det att jag får sån panik med masken om dom kanske kan göra det på nåt annat sätt ?

Ni kanske tycker att jag är löjlig men jag kan inte rå för det, jag får ångest bara jag tänker på det. 

Det är inte roligt längre. Jag går här hemma o mår dåligt, dels för jag har ont i magen, sen fibron, den är hemsk just nu o den här ångesten över att det aldrig tar slut. Jag är så rädd, jag vill inte vara rädd men jag är det ändå, det är inget jag kan styra över. Jag gråter när ingen hör mig eller ser mig. Jag vill inte oroa mamma, hon har ju oxo fått utså mycket nu när jag har varit så sjuk, hon har verkligen ställt upp på mig ♥

 

Tänk om dom kunde säga till mig att dom inte behöver gå in igen, att allt är bra o det kommer inte mer att hända nåt med gallan utan att den rinner som den ska. Jag orkar inte vara sjuk, jag är matt, skakig, trött, så fort jag gör nåt så kan jag knappt andas, jag är helt utmattad men det går över när jag får vila en stund, tack o lov.

 

Jag vill bara att det ska vara över nu, jag vill inte ha den här oron på mina axlar längre.

 

   

Ådran sprack så det svullnade upp på armen på mig, det gjorde så ont o jag var svullen i flera dagar. Detta var under dom 5 första veckorna, då var jag inte riktigt klar i huvudet.

 

 

Stenarna som dom plockade ur gallblåsan.

 

          

Snittet som dom öppnade på magen började vätska sig så dom fick ta bort många agraffer för att ha såren öppna, dom var ca 3 cm långa o ganska djupa, jag hade 3 såna öppna sår som dom la aquacel i för att vätskan skulle "dras" upp. Bilden går att förstora.

         

Det går att klicka upp bilden.

Här är mina 2 dränage. Den runda som lär längst ner gick ett rör in i buken på mig, det läckte galla ut i påsen för det ville inte rinna rätt,, ja som det skulle utan rann ut i buken så dom tömde den på minst 500 ml varje dag, om inte mer.

Jag fick ha det så här i 3 veckor, sen fick jag åka till Linköping för att sätta in det andra dränaget, det längst upp. Det går in i levern, ut i gallgången o sen till tarmen, det är ju så gallan ska rinna men det vill sig inte riktigt. Så det är den översta som dom opererade på skärtorsdagen oxo, dom vidgade gallgången, tog bort den gamla o satte in ett nytt dränage.

Det kommer hemsjukvården o spolar varje dag o sen måste dom lägga om det oxo ibland så det får jag hjälp med, o hemsjukvården är jättebra oxo så jag har haft tur med dom.

 

Innan rev jag sönder såret som precis hade läkt, det som mitt ena dränage satt i så jag fick plåstra om det själv nu. 

 

Detta börjar ta på mig nu, jag vill inte vara ledsen längre eller orolig. Jag önskar så att jag kunde styra över mina känslor men det kan jag inte. Jag kan inte bara säga till mig själv att ta mig i kragen, det funkar inte.

 

Jag får tänka positiva tankar även om det är svårt men jag måste ju på nåt sätt..

 

I morgon kommer syrran o min svåger på lite fika så det ska bli skoj att träffa dom.

 

Syrran har ringt till mig så gott som varje dag när jag har varit sjuk, tack för din omtanke älskade syster ♥

 

Jag har fortfarande inte orkat svara på era kommentarer, dom är ganska många, dom finns där o jag kommer att svara på dom snart, förlåt för att jag är så seg ♥

 

Dröm Vackra Drömmar, var rädda om er o varandra. Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - 17 april 2019 17:30


I flera år har jag haft ont i magen vid/under revbenen, ut i högra sida o lite bak i ryggen. Jag har haft flera "krampanfall", ibland har det gått över på ca 20 min, ibland har jag fått kämpa i flera timmar.

 

Jag har sökt för detta o läkarna skyller på min fibromyalgi, en annan läkare sa att det var min andningsmuskel. Jo tack, jag har ju bara andats i 53 år så varför skulle den göra ont nu ?

 

Den 6;e februari kom krampanfallet tillbaka men jag fixade o donade, åkte till Ica o handlade men jag hade så satans ont. Orkade inte göra nån mat så jag värmde lite risgrynsgröt men klarade inte av att äta. Jag ringde in till mamma o hon sa att jag måste åka in så jag ringde 1177 o satt i telefonkö i 55 min ,, pratade en liten stund o sen kopplade hon mig till Närakuten så jag fick en tid.. Packade lite ifall jag skulle få stanna kvar. När jag kommer in dit så sitter teamet från Norrahammars VC så det kändes skönt att jag kände igen dom. Dom tog hand om mig ganska direkt om jag minns rätt. Men den läkaren sa att jag måste ner till Akuten. Jag kommer inte ihåg så mycket, vet inte om jag fick vänta ?

Men jag kommer ihåg att dom sa att dom trodde att det var gallan.. Dom tog prover o jag hade feber plus hög sänka. Jag blev inlagd o dom sa att jag skulle på ultraljud nästa dag. Där såg dom att min galla var kraftigt inflammerad, förstorad o att jag hade stenar.. 

 

Dom planerade operation på fredagen. Dom brukar göra titthål men det kunde dom inte göra för då hade det blivit en riskabel operation då den kunde brista så dom öppnade upp mig i ett ganska stort snitt. En sån operation tar i vanliga fall 1 till 1½ timme,, men min tog 3½ timme.. Det var en ganska jobbig operation. När dom tog bort gallblåsan såg dom att den var väldigt inflammerad, förstorad o hård. Gallgången var ganska kort så den var lite svår att fästa i tarmen. Så nu har jag ingen gallblåsa, det behöver man inte ha.. Gallan "utgår" från levern, det ser ut som grenar i levern av gallgångar men så har vi den större gallgången där gallan har gått till blåsan, men nu så kopplade dom gallgången direkt i tarmen på mig.

 

Dom satte även ett dränage i buken på mig, så jag hade som en påse på sidan.. Det läckte jättemycket galla så dom tömde över 500 ml varje dag så det var ju läckage nånstans.

 

Jag fick hög feber, över 40 grader plus blodförgiftning o en sänka på 561 o den ska ligga på under 5... Nu höll det på att sluta riktigt illa. Dom kämpade med mig o gav mig antiobiotika, alvedon för att få ner febern o morfin för att ta bort den fruktansvärda smärtan jag hade i magen.. Jag skrek när jag var tvungen att resa mig från sängen för att ta mig in till toan o sen tillbaka. Jag klarade inte av mig själv o det var så förnedrande att behöva be om hjälp men jag klarade inte att böja mig framåt eller bakåt. Jag fick hjälp med att duscha oxo..

 

Dom spolade dränaget varje dag o gör så fortfarande. Men i operationssåret så började det att vätska sig så dom fick plocka bort ganska många agraffer för att hålla såret öppet. 

 

En dag tog en läkare sitt lillfinger o körde det rätt in i såret på mig, jag höll på att ge honom en rak höger, jag vet inte varför han gjorde så. Såret var ju öppet o det behövde inte vara större. Dom la om det o tvättade det varje dag för det läckte så. Jag fick ett förband som funkade som en pump som "sög"  upp vätskan men det blev för mycket så dom tog tillbaka till dom vanliga igen. Jag är sydd i 3 lager, jag vet inte hur det där funkar men jag kommer ihåg att dom sa så.

 

Jag fick även inflammerad bukspottkörtel o en inflammerad magsäck, så det var allt på en gång. Ni kan inte ens gissa hur satans ont det gjorde i magen på mig. Jag kunde inte äta, jag mådde illa o gick ner 10 kg på 5 veckor. Det gör iofs inget för jag ska gå ner i vikt men det ska man inte göra när man är så sjuk, då måste man ha alla krafter..

Mina fötter blev hemska, men det var inte så konstigt för hela kroppen blev utslagen, så det var tur att jag var liggandes så jag slapp gå på fötterna, jag gick inte mer än jag var tvungen till. 

 

Det slutade inte läcka så dom sa att jag var tvungen att åka till Linköping för en operation. Jag blev så rädd, nu var det väl kört, nu skulle jag nog inte komma hem mer. Jag har hela tiden varit så otroligt rädd så jag har bett x antal gånger om att få styrka o hjälp..

 

Jag fick åka sjuktransport till Linköping o när jag kom dit så såg det ut som ett fängelse, det var belamrat med saker i korridoren o jag las i ett rum med 3 karlar o det kändes inte alls bra. Personalen var absolut inte som här hemma så jag längtade hem, låg o grät o var så orolig.

Dagen efter så var det dags för operation nr 2.. Dom satte in ytterligare ett dränage in i levern, gallgången o till tarmen. När jag låg på uppvaket så var dom inte alls trevliga, mamma ringde o frågade hur det var med mig o dom var inte trevliga mot henne heller. Usch så jag längtade hem till Ryhov.. Men det gick ganska fort för jag fick åka hem med ambulans dagen efter.. Det var så skönt att komma hem igen o till samma rum, där kände jag mig så trygg o personalen på Kirurgen A är underbara. Dom såg på mig hur jag mådde om jag hade ont eller om jag var rädd, dom fanns alltid där.

 

Jag tror att det är ett par veckor sen som jag fick ta bort mitt första dränage, det som var i buken. Jag trodde att det skulle göra jätteont men det kändes inget. Så nu har jag "bara" ett kvar..

 

Hemsjukvården kommer till mig varje dag o spolar slangen, ser över mina sår som har vätskat ,, innan hade jag 3 stora hål i magen men nu har jag bara 1 kvar o det läker jättefint. 

 

Igår kväll så lossnade bandaget så jag fick ringa efter dom extra, dom kommer alltid på morgonen men det hade lossnat så, så att jag kunde kommit åt det under natten när jag hade somnat. Dom kom hit väldigt fort så det var jättebra. Men dom hade aldrig lagt om nåt sånt här så dom frågade mig lite men jag ser ju inte hur dom gör när det är på sidan.. Dom gjorde sitt bästa men dom hade dragit åt så slangen sträckte.. Jag ville inte ringa o störa dom en gång till så jag fick sitta upp o sova inatt för jag hade så ont. Jag sov inte så mycket o när jag somnade rörde jag mig så det gjorde ont.

 

När dom kom i morse så sa jag detta o hon sa till mig väldigt bestämt att jag skulle ringt till dom igen för det kunde varit nåt annat som jag hade fått söka hjälp för. Men dom bytte det idag o nu känns det bättre,, det känns lite än för det har stramat åt så länge så det har väl blivit lite känsligt just i öppningen där slangen går in.

 

Jag har haft tur med bra personal både på Ryhov o inom Hemsjukvården. Jag är så tacksam för allt..

 

Jag är så tacksam för att mamma har ställt upp o suttit hos mig.. Ja jag var så sjuk så att det var nära att jag inte hade kunnat skriva detta inlägg. Min läkare på KA sa ett par gånger att det kunde slutat illa o när jag gick till VC sa min läkare där " det var nära"... 

 

Jag har varit så matt o skakig, jag har inte orkat något. Jag har fått vila/sova mig frisk.. Idag orkar jag mer för var dag men det är ändå jobbigt för kroppen..

 

Jag är så tacksam för allt, alla blommor som jag har fått. Allt stöd överallt. Mammas väninnor som frågar om hur jag mår. Mina vänner som har hört av sig här o där. Kort som jag har fått med posten. Mina syskonbarn skickade en sån underbar bukett med tulpaner o en söt liten nalle. En fb-vän skickade blomsterbud oxo med jättefina blommor. Besöken jag har fått o telefonsamtalen...

 

Tusen TACK för att ni finns, from the bottom of my heart,,, TACK ♥

 

Nu ska jag fixa lite med en väska, jag ska packa ner lite,, kanske för en övernattning på KA igen.. I morgon ska jag in för en liten operation.. Dom ska blåsa upp en ballong i gallgången, sen vet jag inte om jag ska behålla dränaget eller om dom plockar bort det. Dom kommer att spruta in kontrast för att se så att det rinner som det ska o inte läcker.. Jag ska först o ta lite prover kl 07, sen efter det ska jag direkt till avdelningen för inskrivning. Om allt går bra så kommer jag hem samma dag, så det siktar jag in mig på..

 

Men jag är så orolig o rädd att det ska hända något. Jag är rädd att dom ska se att det fortfarande läcker eller att jag ska få blodförgiftning igen. Ja så är det.

 

Jag har inte orkat skriva om detta innan, det har tagit tid att ta det till mig, jag har varit väldigt ledsen o rädd, men det blir bättre o bättre.

 

 

             

 

     

 

TACK för att ni finns ♥

 

 

Translation

♥ NEOS BLOGG ♥

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL NEOS BLOGG.  

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

46 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

WEBDESIGN

    

RSS

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ NEO PÅ INSTAGRAM

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM.

 

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

VEM HAR NAMNSDAG ?

 

Klicka på bilden så ser du Vem som har Namnsdag.

 

MINA AVSVALNINGSGALLER.

 

HÄR KAN DU KÖPA AVSVALNINGSGALLERNA SOM JAG ANVÄNDER. KLICKA PÅ BILDEN.

 

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Don't Say Goodbye

 

Klicka på bilden ♥

 

Precious Child - Gone To o Soon.

 

EN UNDERBAR LÅT.

Klicka på bilden.

 

MAMMA.

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

 

A STAR IS BORN.

 

KLICKA PÅ LÄNKEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

MAMA - IL DIVO

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU TILL LÅTEN.

 

EVA CASSIDY

 

 

KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER NI TILL EN UNDERBAR SÅNGERSKA.

 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Arkiv

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar

Flaggor

Flag Counter

Skapa flashcards