Ja tiden går fort trots att jag fortfarande kämpar. För 4 år sen fick jag åka in akut med smärtor i magen ut i sidan o mot ryggen. Ja det gjorde jag den 6e feb 2019.. Men då hade jag gått med smärtor o kramper i nästan 4 år för det var ingen som tog mig på allvar. Så den 6e klarade jag inte av det så mamma körde in mig till Närakuten, jag fick direkt åka ner till Akuten o där var jag fast. 

Min gallblåsa var så sjuk så dom kunde inte ta ut den med titthål som dom oftast gör. Den var för storad, hård, inflammerad o hade neckrosprickar ( gallblåsan höll på att dö ) på vilket INGEN läkare har sagt till mig,, det har jag läst själv i min journal. Det var även många stenar o grus. 

Dom fick tillkalla flera läkare för det blev akut, det blev allvar,, jag hittar inte ordet men istället för att ta ca 1,5 timme så tog det över det dubbla.. 

Vid operationen opererade dom in ett dränage i magen o det läckte hela tiden,, väldigt mycket så dom fick tömma det hela tiden. Jag fick sepsis, en feber på 40,4 tror jag det var o en sänka på 561,, den ska ligga under 5.. 

Jag kommer ju inte ihåg så mycket av den första tiden men jag kommer ihåg när läkaren sa att jag var så jättesjuk. 

Sen fick jag åka till Linköping o det var en hemsk upplevelse, det såg ut som jag hade hamnat på 50-talet. Jag ville hem till Ryhov igen. Så jag låg där i 2 dagar sen kom ambulansen o hämtade mig,, tack o lov... 

Låg inne 5 veckor första omgången... Dom flesta på avdelningen var jättebra men sen fanns det några som var mindre trevliga.

Nu har det gått 4 år o jag har fortfarande väldigt ont i magen. Dom har förstört den när dom skar av nervtrådarna så högra muskeln i magen är paralyserad. Den går inte att träna upp heller. Det gör ont vad jag än gör, så fort jag rör mig.. 

Har ju varit i Malmö för en utredning om dom ev kan operera o sätta in ett nät, men även om dom kan göra det vet jag inte om jag vågar chansa ? Dom har ingen muskel att fästa den i så då måste dom fästa nätet i mina revben o det kan ge kronisk smärta resten av livet... Jag har tillräckligt med smärtor o dom kan inte garantera att det blir bra. Detta skulle i såna fall bli en stor operation, o det förstår jag ju, men jag vet inte om jag vågar riskera nåt ? Jag kanske har det "bra" som jag har det då ? Om man nu kan säga att jag har det bra för det har jag inte. 

En operation är som rysk roulett ,,, du vet inte om du överlever. 

Jag har ju fått korsetter o visst kan det vara skönt när det sitter åt lite,, men samtidigt så gör det ont när det sitter åt för det klämmer. Ja jag får välja mellan pest eller kolera. Vilket ska jag ta ? 

Jag har ju fått ett navelbråck nu oxo som gör jätteont,, troligtvis är det för att min bukvägg är så papperstunn så det har blivit så där oxo. NÄR FAN SKA DET TA SLUT ?

Vad kommer härnäst ?

Man tycker ju att det borde bli bättre med åren då man har tagit bort gallblåsan men i stället har det kommit till mycket annat. 

Det o mycket annat har tagit så mycket på mig så jag mår inte bra, jag känner mig inte lika glad längre o så har det varit länge nu. Men jag försöker att inte visa det för jag gnäller så mycket annars om min värk o mina hemska fötter,, som tack o lov har blivit lite bättre. Suck. 

Dom säger att man inte får mer än man klarar att bära.... Men jag går snart på knäna för nu är det TUNGT. 

Men jag är tacksam för att mamma alltid ställer upp o har ställt upp   

Jag skulle kunna räkna upp alla sjukdomar jag har o allt som jag får fightas med men det orkar jag inte, jag tror inte ens att jag kommer ihåg allt förrns just den gör sig påmind. 

Jag opererade gallblåsan feb 2019, dom sa att om jag hade kommit in några dagar senare hade jag kanske inte klarat mig. Tack för den, som jag har tjatat om den värken i magen i flera år men dom sa att det var min fibromyalgi.

Efter galloperationen blev jag jättedålig, ja det har jag skrivit om innan så det gör jag inte nu. Men,, min läkare då sa att det är ganska vanligt att man kan få ett bråck vid operations ärret men det dröjer länge. Jo tack,, det var nåt som hände nästan direkt så jag tog upp det o en läkare sa att det var ett bråck. Jag levde med det, o det blev bara större o större o jag fick ondare o ondare i magen. Jag kontaktade först VC, men min läkare där sa att jag måste kontakta min läkare på Kirurgmottagningen o det gjorde jag. Han sa då att dom inte har planerade bråckoperationer ,, det gör dom i Eksjö så en remiss skickades dit. Jag kom dit till en trevlig läkare som sa att jag måste vänta ca 1 år pga coronan o det förstod jag. Men vi skulle stämma av under halva tiden o då fick jag prata med en ny läkare för den andra hade slutat. Han sa att det inte var nåt bråck utan att det var bukväggen som var för tunn, han ville ha en röntgen, men vi skulle höras av igen i november. Han stod fast vid att det var bukväggen o jag fick en ny röntgen här i Jönköping. Fick sen åka dit o han var dryg som tusan, ja det har jag förklarat här innan, det kan hända att jag blandar ihop det lite ? Men jag har röntgat 2 ggr för att se om det hade ändrats. 

Bukväggen är tunn o det går inte att göra nåt åt det. Jag fick en remiss till Team Olmead för att skaffa en gördel,, ja en gördel som jag ska gå med resten av livet. Jag var så besviken o ledsen när jag åkte därifrån, detta är mitt liv,, resten av mitt liv.

Jag ringer till Kirurgmott o säger att jag inte kan leva med detta, jag måste få hjälp för jag har så ont i magen, vad ska jag göra ? Sköterskan säger att jag ska höra av mig till VC igen för dom skriver redan ut värktabletter till mig för min fibromyalgi,, men jag säger att det inte är den jag har ont av. Jag får en tid till min läkare där o han säger att han ska skicka en remiss till specialisterna i Malmö. Det har gått 4 veckor snart, jag ringde dit i torsdags tror jag det var o sköterskan på mottagningen var trevlig men kunde inte hjälpa mig så hon skickade mig vidare så jag fick prata med remissavdelningen. Sköterskan var dryg, kort i tonen o förklarade att dom inte har läkare där varje dag o visste inte när dom skulle komma dit ? Va ?? Jag kände att allt var kört, ingen vill hjälpa mig o jag började gråta, då säger hon hejdå o lägger på luren. 

Jag hade tänkt ringa i måndags igen men sa till mig själv att jag avvaktar till fredagen för då hade dom haft hela veckan på sig att ha läkare där. Men,,, i fredags fick jag ett brev från Malmö o jag bröt ihop totalt. 

5 månader ??? Ska jag gå i 5 månader till o det ska hinna töja ut sig ännu mer ? Vad ska jag göra ??  Jag måste ju vänta på specialisterna, att dom ska kunna hjälpa mig, dom är ju trots allt specialister... Men det hjälpte ju inte när dom opererade mig,, då var det en Överläkare, en Specialist o en AT läkare. Vem av dom klippte av mina nervtrådar som paralyserade min muskel ? Vem vill ta på sig ansvaret ?

Ska dom säga - Du skulle kommit in tidigare för nu kan vi inte hjälpa dig ? Det har gått för lång tid ? JAG HAR JU FÖR F-N SÖKT SÅ FORT JAG FICK SÅN VÄRK I MAGEN O SEN EFTERÅT OXO.

Jag ska ringa o göra en anmälan till olika instanser. Jag ska även ringa till Team Olmead o kolla upp detta med gördeln, för att se om den kan hjälpa mig ? 

Vet ni hur det känns att gå med en gördel hela dagarna ? Den är i vägen, den klämmer när jag måste böja mig ner men det är ändå på något sätt skönt när det sitter åt,, ja om jag inte rör mig för mycket. Den gördeln jag har nu är mjuk o jag vet inte alls hur den andra gördeln blir ?

TÄNK OM DET HAR GÅTT FÖR LÅNG TID ?

Jag vet inte var jag ska börja ? Det började ca 2015 då jag fick ont i magen ut i höger sida o bak i ryggen. Jag sökte för detta o dom sa att det är min fibro, gå hem o ät värktabletter. Jag sa till dom att jag äter högsta dosen så det går inte ta mer. 

Sökte flera gånger men jag påpekade det även när jag var hos läkaren för andra saker. Jag fick då samma svar, fibron, ta medicin, vila. Har du fått diagnosen fibromyalgi så har du INGA andra sjukdomar, allt är fibromyalgi. 

Jag kämpade med smärtan o såna hemska kramper som kunde hålla i i flera timmar efter det var jag helt slut. 

2019 fick jag åka in akut,, dom sa - Hade du kommit några dagar senare så hade du inte klarat dig. TACK för att ni tror på mig då när jag söker för det. 2 dagar efter det opererade dom bort gallblåsan. Massor med strul, jag fick sepsis, sänka på 561, 40,5 i feber mm. Dränaget som jag hade räckte inte så dom skickade mig till Linköping ,, ett ställe som Gud glömde, det var fruktansvärt där o jag var glad när jag fick komma hem till Ryhov igen. Jag låg inne 5 veckor första omgången o sen ett par veckor. Men hela 2019 var jag dålig o hade svårt att komma tillbaka. 

Bara efter ett tag märkte jag att min mage "putade" o läkaren hade sagt att man kunde få ett bråck o självklart skulle jag ju få det oxo. Sökte för detta o första läkaren ,, VC sa att det var ett bråck. 2a läkaren på Ryhov sa att det var ett bråck. 3e läkaren i Eksjö sa att det var ett bråck men vi kunde inte operera just pga coronan så jag skulle vänta 1 år. Vi skulle ha kontakt efter halva tiden o det hade vi. Sen när det hade gått ett år,,, i november så får jag en ny läkare för min andra hade slutat. Han var dryg o väldigt kortfattad. Han sa att det inte var något bråck o det finns inget att göra nåt åt det. Jag fick sen en kallelse till Eksjö till honom som jag inte gillade, han var lika dryg då o lite tyken. Han förklarade för mig att min muskel var paralyserad o det finns inget att göra nåt åt saken. Jag blev ledsen o började gråta men det fanns ingen empati där. 

Jag fick ytterligare en röntgen som visade samma sak. Väldigt papperstunn bukvägg o levern låg utmed magen o därför ligger den oskyddad. Jag måste nu vara försiktig så jag inte får några hårda slag mot det stället.. När jag hade gjort mina röntgen så kontaktade jag VC o pratade med min läkare där o han förklarade lite vad som sas på röntgen, han sa oxo att han inte är nån kirurg o det vet jag men jag var nöjd med att få prata med honom. Sen pratade jag med min läkare på Ryhov o han sa att han skulle skicka en remiss till specialisterna i Malmö. 

Jag vet att sånt här tar tid men när man går o har ont hela tiden så blir man både ledsen o arg.

I dag har det gått 3 veckor, jag ringde till kirurgmottagningen på Ryhov i går o

Hon sa att jag skulle vända mig till VC för att få medicin mot magen för jag har så ont eftersom jag redan har fibromyalgi o värktabletter den vägen. Men dom har inget med min mage att göra. Hon sa att jag skulle höra av mig till olmed ang gördeln, även om det kostar pengar då slipper jag lägga ut pengarna på ett läkarbesök ?????? Dom ville inte ta i det nu eftersom jag hade fått en remiss till Malmö så jag måste vänta på den även att jag har sån värk. Hon påpekade oxo att dom bara gör canceroperationer ,, planerade o att Eksjö har hand om gallan,, men dom hade jag ju inget förtroende för,, det sa hon rätt tyket. MEN när det är dom som har förstört min mage så borde dom ta hand om mig oxo.

Jag fick numret till Malmö o i dag fick jag tag i dom. Sköterskan som jag pratade med sa att dom hade tagit emot remissen men att hon inte kunde hjälpa mig . Jag frågade när hon trodde att en läkare kunde titta på min röntgen men det visste hon inte. Hon hörde att jag började gråta, jag sa att jag har så ont i magen o jag berättade för henne vad dom hade sagt igår på kirurgmott på Ryhov. Hon sa att det enda hon kunde göra var att koppla mig till dom som har hand om remisserna så det gjorde hon. Den sköterskan var så kall o kylig ingen empati alls. Jag frågade om dom inte kunde skynda på det lite för jag har så ont i magen men då sa hon till mig - Ja då får du väl åka in akut. Jag började gråta o sa att ingen vill hjälpa mig i detta trots att det är vården som har gjort det mot mig. Jag frågade när hon trodde att en läkare kunde kolla på det men hon sa att det finns inte läkare där alla dagar o hon visste inte när dom skulle vara där,,,, kanske nån gång nästa vecka,, ja kanske i början av veckan men hon var inte säker sen sa hon hejdå o la på .  VEM FAN SKA HJÄLPA MIG ??

Även om jag skulle åka in akut så tar dom inte heller i det eftersom det ligger en remiss i Malmö, då "rotar" dom inte i detta det vet jag för så har det varit alla andra gånger det har varit nåt. 

När jag läste min journal så stod det: 

Diagnos/Åtgärd

Vi har äntligen sovit gott i natt. Neo har bara väckt mig 2 gånger för att krypa intill o mysa, men vi har somnat om direkt. Det är så otroligt mysigt när han ligger nära mig. 

Fick ställa klockan för jag skulle till läkaren i Eksjö,, kirurgmottagningen. 2 läkre innan har sagt att jag har ett bråck efter operationen av gallbåsan som dom tog bort 2019... Men,, i november förra året fick jag en ny läkare som sa att han ville ha en ny röntgen för han trodde inte att det var ett bråck. Så jag har varit på röntgen o där fick jag reda på bla att bukväggen är papperstunn. 

Jag behöver inte sitta o vänta länge,, knappt 5 min. När läkaren kommer in så hade han en attityd, jag kan inte förklara hur han var. Han sa att dom har klippt av nervtrådar på min högra muskel i magen där dom har opererat så den är paralyserad.. Den fungerar inte o den har töjts ut så att levern o mina inre organ putar ut på högra sidan.. Detta gör ont o särskilt när jag ska böja mig eller göra nåt. Jag känner av det hela tiden o det känns som att det trycks upp mot mina revben på höger sida.. Men han sa att han måste vara ärlig mot mig o han förklarade att det är ovanligt att detta händer,, men det kan hända. 

Jag frågade honom om dom hade gjort fel, men han försvarade läkarna o sa att det kan bli så när det är akut operationer... Dom försökte ju först med titthål men gallblåsan var så sjuk så det hade blivit allvarligt så därför fick dom öppna upp mig ganska mycket. Jag bryr mig inte ett dugg om att jag har ett fult ärr,, det är att dom har förstört mig. Detta går inte att göra nåt åt. Jag frågade om dom inte kunde sätta in ett nät som höll ihop det men det går inte. Muskeln är förstörd !!!

Han sa att dom som har fått en stroke o blivit förlamad,, som aldrig blivit bra utan dom är fortsatt förlamad,, så är det med min muskel. Den bara finns där till ingen nytta alls. 

Jag har fått en remiss till ortopedtekniska för jag ska gå med en gördel HELA MITT LIV... Räcker det inte nu ??? =(

När jag satt hos läkaren o han pratade med mig så satt jag o kämpade med gråten,, jag ville inte visa honom att jag blev ledsen men jag kände hur tårarna började rinna...

Han sa till mig att lägga mig på britsen o sen kände han på magen o jag är öm o har ont. Han visade mig när jag gjorde en situps,, ja liggandes på britsen,, så spänner man ju magmusklerna.. Han sa att jag skulle känna på högersidan o den på vänstersidan.. Men jag VISSTE JU DETTA... Klart som tusan att jag har känt innan hur det är med mig mage.. Så här har det varit sen 2019... Jag blir så ledsen, förbannad o jag vet inte vad. Min journal blir bara tjockare o tjockare, längre o längre o inte går det att göra nåt åt det. 

Jag får se vad dom säger på ortopedtekniska ,, jag ska ringa i morgon. Tänk om det blir en hård gördel,, då kan jag inte ha den för det kommer att göra ont i mina andra muskler,,, min fibromyalgi.. Ok, jag ska inte ta ut nåt i förskott.. Men,,, jag vill inte gå runt med en gördel resten av mitt liv.. 

Mamma var med så hon o Neo satt i bilen,, men det gick fort hos läkaren. Sen åkte vi till Dollar Store o jag gick in o handlade lite. Åkte vidare till morfars grav o tände ett ljus.. Men,, jag glömde att lägga en kotte där, jag lägger alltid en kotte på gravarna.. 

Efter det stannade vi till vid Sibylla o åt grillkorv med mos o räkröra , det var så gott. Efter det åkte vi hem.. Neo var så duktig hela tiden. Det är en underbar hund på alla sätt o vis. Han sitter snäll i sin bilstol med bältet. 

Neo visar upp sig i hopp om att det ska komma en söt liten flicka =) 

Stackars liten,, nu börjar han bli så trött. 

Men han sitter så fint i stolen med bältet på.

Titt ut =) 

Skönt att komma ut lite..

Min morfars grav   

Neo vill så gärna leka med Bailys.

Puss puss 

 Min lurviga svans

Handlade lite i dag.  

Köpte fina örhängen.

Neo fick en champagne flaska.. Den PIIIIIPER =) 

Sitter o tar det lugnt.

Neo är jättetrött efter denna dagen.

  Sover o snarkar gott =) 

  Det piper så roligt. Neo älskar sina pipleksaker..

Ja det var den dagen. Den var både bra o dålig. Jag får hoppas på att det inte blir värre för det kunde det bli.. En mage där mina organ som putar ut,, nää det är inte roligt alls. 

TACK snälla mamma för att du följde med mig. TACK för att du alltid ställer upp. JAG ÄLSKAR DIG ♥

Ha en bra kväll.. God natt o sov gott. Puss I Pannan ♥

När jag var liten så visste jag precis hur jag ville ha mitt liv. Barn,, självklart o det fick jag ju en underbar son som sen fick 2 underbara söner,, mina barnbarn. 

Jag drömde först om att jobba som frisör,, när jag var mindre o var hos min farmor så kommer jag ihåg att jag kammade henne o min faster Ulla så dom sa att dom väntade på min utbildning så jag skulle frisera dom =)

Sen ville jag jobba med barn eller djur men jag avskydde skolan, det var absolut inget för mig. Jag ville jobba men tvingade mig att gå 2 år på gymnasiet ändå,, till ingen nytta alls.

När jag slutade skolan fick jag jobb på en mack o där var jag heltid knappt 1 år sen fick jag min son. Efter det så har jag jobbat inom hemtjänsten o lite annat smått o gott.

89 började jag städa på Ryhov o 90 fick jag en arbetsskada o kunde inte jobba på 1 år pga smärta i nacke o axlar samt blev så yr så jag kunde knappt ta mig från A till B. Jag kom tillbaka men klarade inte av att jobba,, fick vara hemma igen o sen var det arbetsträning som gällde. Några dagar hit o några dagar dit. Jag hamnade tillslut på Akuten o det var så roligt att jobba där, så mycket jag fick se o så mycket jag fick hjälpa till med. Men min huvuduppgift var att ta hand om patienttransporterna o det blev för tungt så jag fick sluta jobba helt. Jag har inte jobbat sen 93 o det känns för jävligt. Jag har inte kunnat bestämma OM jag vill jobba extra för att tjäna lite mer pengar o hitta på nåt roligt tillsammans med sonen. 

I början på 90-talet så var jag hos en sjukgymnast Mikael o det var han som sa till mig att han trodde att jag hade fått fibromyalgi o att jag inte skulle vara rädd att det var något annat, han såg ju på mig att jag var orolig.

Jag var på utredningar hit o dit o det tar verkligen på krafterna men jag fick det på papper tillslut o det var min HEMSKA DOM.

Översta bilden förklarar hur jag känner mig inombords när jag mår som sämst. Det känns som jag har blivit överkörd gång på gång o inget hjälper. Jag har blåmärken på hela kroppen,, fast på insidan där ingen kan se dom. Tänk er att springa emot dörrar, bord ,, du slår i din lilltå o det känns som du ska explodera av smärta.. Det blir blåmärken inombords,, jo då dom kan bli ytliga oxo när du slår i nåt. Men så är det inte med fibron.. INGEN ser hur jag mår,, eller hur ont jag har. 

Ingen kan förstå min frustration över att inte kunna göra saker som vanliga friska människor kan göra. Ingen kan förstå hur jävla ledsen jag blir när jag får säga NEJ när mina barnbarn ringer o vill komma till mig för att jag har såna kramper    Tänk er själva att det inte är det lättaste att förklara för en som är 9 o 13 år gamla varför jag är sjuk. Jo Liam förstår lite mer men det är ändå inte lätt för dom. 

Dom här punkterna o lite mer,, det är det som ställer till det för oss som har fibro. När man går till läkaren så ska dom klämma o trycka för att det ska stämma in på OM man har det eller inte ?

När du väl har fått din diagnos,,, muskelvärk så har du för f-n fått allt detta på köpet !!!!

Räcker det inte med värken ?? Nä, det är ju dumt att behöva sova på nätterna. Minnet, ja det kan vi glömma,, tappa orden,, ja jisses här glömde jag ju vad jag skulle skriva nu. När man ska stå o berätta något så står jag ofta o stammar fram nåt halvdant. Jag tappar orden, jag glömmer saker. 

Ta dig upp ur sängen på morgonen,, ja det tar tid trots att jag har hoppat upp o ner på natten, man kan ju tycka att jag redan är "uppmjukad" men det är jag inte. 

Balansen,, ja den har jag tappat för längesen. Jag vet inte hur många gånger jag har ramlat i duschen, på golvet,, ute ? Hur svårt det är att ta sig upp när man ligger platt fall,, det är banne mig inte det lättaste. 

Synen,, när man har dålig syn o ska gå till optikern för att kolla styrkan på glasen.. Ja då måste jag alltid be om extra tid för jag ser så suddigt,,, fibrosyn det är så jobbigt. Det känns som man har plastfolie på ögonen o det är svårt att koncentrera sig,, ja det har jag svårt med annars oxo. 

Jag är 55 år,, gammal eller ung.. Jag ville så mycket mer med mitt liv än att bara vara värd för en hemsk värk. Jag är min egna VÄRD FÖR MIN SMÄRTA, VÄRK, FIBROMYALGI o jag kan inte sparka ut den... Den finns troget vid min sida. 

Ja, jag har värktabletter o dom hjälper mig ganska mycket. Dom tar topparna o dom hjälper mig några timmar.. Jag äter medicin dygnet runt,, NÄ jag är inte beroende, jag får äta 4 ggr/dygn o det är jag glad för. Jag är tacksam för att det finns medicin o jag är tacksam för att det finns så jag kunde få sjukpension. Men det är oxo det enda jag är tacksam emot när det gäller fibron. 

Det finns så mycket annat jag är tacksam emot så missförstå inte när jag säger så. Det är fibron det handlar om nu. 

Jag såg nåt på nätet innan, en kille Andreas Person och är fysioterapeut och specialist på smärta och smärtrehabilitering. Han har spelat in filmer o det kan ni se under här. Så fort jag hade sett en film så hade jag redan glömt bort vad han pratade om.. Det är likadant om jag ska försöka läsa en bok.. Ögonen följer raderna o jag kan tom bläddra sidan, men jag får gå tillbaka o göra om o göra rätt,, läsa... 

HÄR hittar ni till hans sida.

Kanske,,, nån gång,, nån dag kan jag få det som jag vill ha det. Men nåt jag aldrig får tillbaka det är mina dagar som jag ville jobba, dom åren har gått mig förlorat o kommer aldrig mer tillbaka. 

Smärtan som tar en massa tid för mig som jag förlorar får jag inte heller tillbaka. 

Det är inte roligt att ha värken, kramperna, känna mig som ett enda stort blåmärke jämt o ständigt. Alla tårar som har trillat genom åren. Att gråta mig till sömns är inget ovanligt. Ja det behöver inte vara bara för att jag ska försöka sova, tårarna kommer ofta när jag mår dåligt. 

Kan det inte bli mina år snart ??? Jag tycker att det är dags nu !!!

Jag fick upp detta som ett minne på fb. Tänk vad tiden går o smärtan fortfarande finns kvar. Att dom inte har kommit nånstans med sin forskning ang fibromyalgi, det är skrämmande men så är det väl bara för att det inte har nån dödlig utgång.

I går gjorde jag morotschips o äppelchips o det blev så gott. Jag var lite osäker på äpplena så jag tog bara ett men det blev så gott.

Hade 5 plåtar i varmluftsugn på 100 *.

Så i dag gjorde jag massor av allt o första plåten med morötter blev jättebra o sen sa jag till mamma att det tar sån tid med äpplena så hon sa att jag skulle höga graden o det gjorde jag.. F-n oxo,, allt blev bränt.. Hon fick in det som gick att äta, jag hade en morot till här inne så jag la in den... 

MEN, undertiden så trillade jag dit o nu mår jag så illa, magen är orolig o körig för att inte säga svullen.

Jag köpte den här innan jul för jag tänkte att jag skulle bjuda på den om det kom nån men jag tänkte ju inte på att det var corona så den har legat o retat mig i skafferiet bra länge nu.. 

Tills jag för en stund sen gick o öppnade asken o åt hela översta laget... Jag har inte ätit godis på säkert 1 år så nu får jag börja om igen. Jag får ändå vara glad att det inte har varit fler gånger men jag är ändå så besviken på mig själv.

Nu blir det ingen mer choklad, den är borta. Usch vad jag mår illa. Måste dricka nåt med kolsyra så det får röra om lite i magen..

Är helt slut,, ska snart lägga mig o se om jag kan sova lite. Lille Neo ligger på mina fötter nu o sover gott. 

Syrran o hennes man var nere o hälsade lite på honom innan ikväll .. 

Ser ni halon runt solen, den är riktigt stor.

Tog en promenad bakom sjöarna, det blåste rätt rejält på ditvägen men sen blev det bättre men jag frös som bara den så det var skönt att komma hem. Det blev 7 km o 

12.725 steg.

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar. 

BE SAFE STAY SAFE ♥

Puss I Pannan ♥

Vaknade till sol idag,, men det brukar vara sol på morgonen men sen försvinner hon ganska fort igen.. 

En sak till som jag vaknade av.. Att jag sjöng,, igen.. Jag måste tro att jag är världens bästa sångerska i mina drömmar för annars sjunger jag hellre än bra =) Ja det är lite roligt för i drömmarna kan jag varenda låt men det kan jag inte i vaket tillstånd =)

https://www.youtube.com/watch?v=bkzsoJf-UsA klicka på länken om du inte kan se videon.

Det var den här låten jag sjöng på o den är så rolig när han mimar till den,, jag skrattar gott.

Jag har ju slutat med min medicin som jag fick mot mitt eksem.. Jag slutade med den ca 2 veckor in i juni o läkaren sa att den borde hålla i sig ganska länge,, men det har den inte gjort.

Jag börjar få klåda i händerna plus att jag "fäller" lite skinn på fingrarna,, inte mycket,, än.. Sen har jag fått några sprickor under mina fötter,,, inte djupa ,,, än.. Men det har gjort så att jag inte har vågat vara ute på mina promenader.. Ja det har varit så dåligt väder så jag har haft mycket problem med min fibro oxo.. Men,, idag ringde jag till hudmottagningen o bad om att få ett nytt recept.. Min läkare har semester men han hade skrivit i min journal att en annan läkare får skriva ut den till mig om jag skulle behöva.. Dom ville att jag skulle ta nya prover i morgon istället för i övermorgon så jag ska göra det.. Men dom såg att jag hade tagit prover i juni så dom var väl helt ok.. Man kan få för höga blodfetter o det har jag haft några gånger men inget allvarligt så jag har kunnat fortsätta äta medicinen. 

Men,,, jag har ju börjat tappa ganska mycket hår oxo.. 

Detta var på knappt en vecka,, jag har för mig att det var 5 dagar.. Det kanske inte ser så mycket ut men det är det.. O jag är lite orolig för att jag ska tappa ännu mer när jag börjar med medicinen igen... Jag har att välja på pest eller kolera.. Att få så såriga fötter så att jag inte kan gå på dom igen eller tappa håret o ha hyfsat bra händer o fötter... Vad ska jag välja ??

Ja,, jag ska avvakta den här veckan o se hur mina fötter ser ut, ja händerna oxo såklart. Men om det inte blir värre än så här så kan jag stå ut.. Blir det bättre väder så kommer jag även att försöka ta lite promenader för att se om det skulle funka. 

Det är alltid nåt,, jämt,, hela förbannade tiden. Om ni bara visste hur jobbigt det är att ha det så här.. 

Ständig värk, värk som jobbar dygnet runt..  Jag har gjort den här bilden o den stämmer så bra.

Nej, du får varken rast eller lön. Det enda du får är smärta,, smärta föder smärta o det tar så på krafterna.. Kramperna är jobbiga.

Jag önskar att jag kunde gå till jobbet,, komma hem från jobbet o få gnälla lite som alla gör när dom är trötta på hur dom får slita för ingenting.. Men,, jag hade en möjlighet till att jobba extra kanske o tjäna lite mer pengar,, det har jag inte idag. 

Så förutom smärtan o allt det andra som jag har fått på köpet kom mitt tyloiska eksem.. Sjukdomen från förra året känner jag fortfarande av, det med min gallblåseoperation då det höll på att sluta illa.. Allt tar på krafterna o jag hade fått upp ett sånt bra flås av mina promenader, nu är det borta.. Det är en färskvara,, motionen. Jag ville även kunna få mina promenader så jag skulle stärka mig själv OM jag skulle bli sjuk i corona,, men allt skiter sig.

Jaja.. Det är som det är. I morgon ska jag ta nya prover o sen får jag min medicin då får jag se när jag börjar med den.. Jag tänker inte låta det gå för långt innan för jag hade ett helvete.

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar. BE SAFE ♥

Puss I Pannan ♥