För många år sen när jag hade Teddy så gick vi ofta till Hembygds Gården, vi kunde sitta där länge o bara filosofera. Det är så rogivande att vara där. 

Förr så gick jag ofta dit på vintern med syrrans barn o sa att Tomten bodde där med sin familj, jag gjorde det även med mina barnbarn o jag har även gjort det med gårds flickan. 

Dom har alltid lyssnat noga på vad jag har berättat o vi har tittat in i fönsterna för att se om vi kunde se Tomten men det gjorde vi aldrig. Flera gånger brukade det stå ett par skor utanför dörren på det stora huset o jag sa alltid att det var Tomtens skor. 

Man vi måste vara tysta för att dom sover alltid på dagen o gör alla leksaker på natten o dom andra små husen som är jämte det stora. Så vi smög runt o tittade o det var väldigt spännande,, mina barnbarn sa alltid att det var där fammoos tomte bodde, så det körde jag på =) 

Men det är alltid skolavslutning oxo o det är så mysigt o oftast är det fint väder. Dom sätter upp bänkarna dan innan o sen kommer barnen o sätter sig där ,,, dom pratar lite o sjunger o sen är det sommarlov.

Men,, en gång när jag gick där med Teddy så såg jag en liten flicka sitta i gropen o jag hörde att hon var ledsen. Jag gick lite sakta för jag ville se hur hon mådde, om det var nåt jag kunde hjälpa henne med. Teddy gick o nosade o jag hörde snyftande så jag ropade på henne o frågade om hon mådde bra. Hon hade sänkt huvud o tittade upp lite på sniskan o jag frågade igen hur hon mådde om hon var ledsen. Hon sa att hon var ledsen o jag frågade om jag fick komma ner till henne o det fick jag så jag gick ner. 

Jag frågade varför hon var ledsen o hon sa att föräldrarna inte var snälla mot henne, jag kommer inte ihåg vad hon berättade nu men det hon sa kommer jag ihåg att det verkade vara hemskt för henne. Jag satt där med henne en bra stund o sen sa hon att hon nog kunde gå hem igen att dom hade lugnat ner sig. 

Jag frågade om hon ville att jag skulle gå med henne men hon sa att det var bäst att hon gick själv. Jag frågade igen om hon var okey o det var hon. Jag kramade om henne innan hon gick iväg o jag stod en bra stund o tittade efter henne.. 

Detta gjorde så ont i mitt hjärta. Jag tänker ofta på henne när jag går där, undrar hur det gick o hur hon mår i dag. Jag ville så gärna följa med henne hem men jag måste ju respektera henne där. Jag hoppas verkligen att det gick bra för henne o att föräldrarna blev snälla sen. 

Jag kommer inte ihåg henne,, men jag kallar henne Flickan i gropen. 

Nä nu är det dags att sova. Ny vecka nya utmaningar. Dröm Vackra Drömmar   

Jag älskar det här lilla huset. 

Skorstenen är så läcker. 

Huset i mitten är där Tomten bor =)  Neo undersöker allt. 

Här är det skolavslutning o där var det flickan satt. 

Trädet var uppruttet. 

I dag kunde jag städa klart, jag dammade igår men jag klarade inte att dammsuga men nu är det oxo gjort o det är så skönt. 

Det har varit lite festligheter nere i centrum i dag,, Bergets Dag, det är alltid första helgen i september.. Men, jag gick inte dit ,, har inte varit där på några år. Förr var jag med där o hjälpte till med ett lotteri,, allt gick till Estlands barnen. Jag var ute i butikerna o "tiggde" vinster till vårt lotteri o jag fick ihop såna vinster,, en kaffebryggare tex o mycket annat. Jag var ända in till stan o gick i butikerna där. 

Jag gick till ,,, kommer inte ihåg om det var Lindex eller Kappahl o fick en stor svart säck med kläder som dom inte kunde sälja. Ok,, det var mycket som behövdes lagas men det fixade vi. 

När alla lotterna var slut så fick jag folket att köpa upp alla lotterna ändå trots att det inte fanns något att vinna. Det var så roligt för jag kände att jag gjorde nåt som var viktigt, jag kände mig behövd. Men sen hände en sak som gjorde att jag slutade med det. 

Men,, det började faktiskt som så att kyrkan skulle ta hit barn från Estland o då fick man "ansöka" om att få bli en familj som kunde ta emot 2 barn o jag ringde direkt till prästen o tjatade. Jag ringde flera gånger o hon bokade upp mig i alla fall o jag blev så glad. 

Jag fick 2 systrar som var så söta o goa. Dom kunde inte så mycket engelska, o den yngsta var ganska blyg men dom tinade upp ganska fort. Jag hade innan dom kom hit tiggt ihop lite saker till dom. Mina goa grannar bidrog till,, jag kommer inte ihåg vad det var nu men dom fin saker från dom oxo. 

Jag hade även tiggt till mig så vi kunde äta på pizzerian o dom fick stora ögon när dom såg att dom fick varsin stor pizza,, dom orkade inte äta upp allt så vi tog med resten hem. 

Den yngsta flickan blev sjuk strax innan dom skulle åka hem så jag fick åka till akuten med henne, hon hade hög feber. Hon hade halsfluss o den läkaren ville först inte undersöka henne så jag blev förbannad o tog ton o sa att dom skulle åka långt om ett par dagar, dom ska åka med båten i många timmar o jag ville inte att hon skulle åka utan att jag visste vad det var för fel. Jag sa till läkaren att hon hade halsfluss men det sa hon att hon inte hade. Gör ett test då sa jag o mycket riktigt jag hade RÄTT. 

Hon fick medicin o jäklar i min låga,, hon blev så hög på den medicinen så hon hade aldrig pratat så mycket som hon gjorde då. Men på natten kom hon in till mig o la sig i min säng o jag trodde att jag skulle brinna upp så varm var hon. Så hon fick en alvedon så hon kunde somna. Jag sov inget för jag var så orolig för henne, det blir man när man inte känner till dom. 

Men det var en underbar vecka o jag grät när dom åkte hem. Jag saknade dom så mycket o vi sa att vi skulle skriva till varandra o det gjorde vi. 

Jag fick ett brev från deras mamma Malle där hon tackade mig så mycket för att jag hade tagit hand om hennes döttrar o att jag hade tagit May till läkaren. Jag skrev tillbaka o sa att det var jag som skulle tacka för jag lärde mig så mycket på den veckan. Om vad allt har för betydelse, har man bara varandra så har man ALLT. 

Vi skrev med varandra i många år, sen skaffade dom fb o vi har skrivit lite där oxo. Nu är dom vuxna, gifta o har såna söta barn. 

Dom var förresten o hälsade på mig när dom var i kyrkan i Bankeryd, då hämtade jag dom o dom var här några timmar o även den gången blev jag ledsen när dom skulle åka ifrån mig. 

Dom satte verkligen sina spår i mitt hjärta o dom kommer alltid att finnas där.

När kyrkan åkte till Estland så var jag med  o när vi hade kommit i land kommer det fram en dam o pratar med mig men jag förstod inget. Hon sa Anneli o jag skakade på huvudet o sa på engelska att jag inte förstod henne. Hon vände sig om o gick.. Men då fick jag se att det var May,, den yngsta som var sjuk.. Då hade hon o hennes mamma kommit för att möta mig, jag fick en liten bukett med vilda blommor. Jag har en blomma kvar som jag pressade i en bok o den är jag rädd om. Vi hann tyvärr inte umgås nåt men jag hann krama om dom.. Sen när vi skulle hem, så hade May sagt att dom skulle försöka komma o vinka av mig men jag väntade o väntade o var precis på väg att gå på båten då ser jag 2 tjejer som kommer springandes o jag vrålade till som dom gick på båten att dom kommer.. Jag höll på att missa båten men jag ville så gärna krama om dom igen o det var svårt att släppa taget. 

Jag kan tänka än i dag på det som var, när dom var hemma hos mig , hur dom växte. Jag har alltid velat ha sommarbarn men så fick jag dessa underbara tjejer..  Jag saknar den tiden ,,skulle gärna vrida tillbaka klockan o få tillbaka den veckan. 

Ja tur att man har sina minnen o foton.. Nu är det dags att lägga sig o titta lite på tv;n..

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar. Puss I Pannan