Ja jag vet inte vad jag ska göra mer än att försöka skriva till bloggadmin, men jag får inga svar på något av det jag har skickat.

Jag har sett att flera av er bloggare här har skrivit om att det strular för er oxo, att det inte går att länka bloggen till fb längre. Att det inte går att besöka olika bloggar.

Jag har oxo försökt att besöka mina bloggvänner här inne men det har inte lyckats alls utan det bara står o tuggar hela tiden.

Sist när jag försökte länka bloggen till fb fick jag upp detta;

Har även skickat detta till bloggadmin men inte fått något svar.. Jag har klickat både på fortsätt inte o fortsätt att logga in men jag får upp en ruta ,, samma ruta som jag har fått innan.

Ja dom är inte så noga med att bloggen ska funka ordentligt o det är riktigt tråkigt.

Så det är väl så här vi får ha det.. Eller vad tycker ni ?

Ta printar, skicka det till  bloggadmin o skriv att du har problem . Det står klart o tydligt att man ska kontakta dom OM man har problem.

Men,, förvänta dig inget svar !!!

Att säga adjö till sitt älskade husdjur är fruktansvärt jobbigt. Det spelar ingen roll om din familjemedlem levt ett långt och lyckligt liv.

Att behöva ta med sin älskling till veterinären för att göra slut på lidandet är något som många inte klarar av.

Jag minns själv när vi skulle avliva vår familjehund, det är bland det värsta jag någonsin behövt göra. Men jag fanns där vid hennes sida in i det sista.

Och jag försökte att vara stark för henne. För jag visste att hon skulle bli orolig om jag var det.

Efteråt brast det och jag grät i flera dygn, men jag visste ändå att hon var på en bättre plats. En plats där hon inte hade ont längre.

Men tyvärr så väljer inte alla djurägare att vara med in i det sista. De klarar inte av att se sitt husdjur somna in och låter veterinären ta hand om avslutet.

Nu har en veterinär som vill vara anonym valt att dela med sig av vad han tycker om det. Och det är verkligen hjärtskärande.

Så här skrev han:

”När du är djurägare är det oundvikligt, nästan alltid, kommer ditt djur att dö innan dig. Så om och när du behöver ta ditt djur till veterinären för ett humant, smärtfritt avslut vill jag att du ska veta en sak.

Du har varit mittpunkten för dem i HELA DERAS LIV!!!! De kanske bara har varit en liten del i ditt, men all familj de har är du. Det är ett värdelöst beslut varje gång, det finns inga undantag och det är fruktansvärt för oss människor att förlora dem. Men snälla jag ber er LÄMNA DEM INTE.

Låt dem inte dö i ett rum fullt av främlingar på en plats de inte tycker om.  Det ni måste veta som de flesta av er inte känner till är att DE LETAR EFTER DIG NÄR DU LÄMNAR DEM!!!!

De söker av varje ansikte i rummet i jakten på ett som de älskar. De förstår inte varför du har lämnad dem när de är sjuka, rädda, gamla eller döende i cancer och de behöver tröst.

Var inte en fegis för att du tycker at det är för jobbigt för DIG, tänk på vad de känner när du överger dem när de är som sårbarast och människor som jag är kvar för att försöka göra vårt bästa varje gång för att trösta dem, göra dem mindre rädda och försöka förklara varför du inte kunde stanna.

Från en trött veterinär med krossat hjärta.”

När man skaffar ett djur så ska man göra allt för den/dom. Man ska skämma bort dom, ta hand om dom på allra bästa sätt. När man får dom som valpar/ungar så är det upp till ägaren att lära dom allt.. Man ska alltid finnas vid deras sida o det gäller även när man måste ta det svåra beslutet att låta dom somna in...

När Teddy somnade in, när han fick den blåa sprutan som gjorde så att hjärtat skulle sluta slå började hans tårar att rinna o jag blev så ledsen o det gjorde så ont i mig. Han hade fått så mycket lugnande innan så han var inte medveten om vad som hände,, sa veterinären men det kändes ändå som att tårarna var för att vi skulle skiljas åt.. Den synen försvinner inte från min näthinna utan jag ser den så gott som dagligen, det var fruktansvärt att se.

Det kom som en chock när veterinären sa att han skulle få somna in, jag trodde att han skulle få lite medicin som vanligt så jag var inte alls beredd, men på nåt konstigt sätt var jag det nog lite ändå för när vi åkte in till stan så sa jag högt för mig själv " Idag är en bra dag att dö"  Varför jag sa så vet jag inte ? Men det blev Teddys sista dag.

Veterinären sa att jag kunde gå ut om jag tyckte att det var jobbigt men jag sa att jag aldrig nånsin skulle lämna honom ensam, att han skulle vara utan mig när han aldrig hade varit det innan hos veterinären. Han var jätterädd när han var där o jag kunde lugna honom genom att prata med honom o smeka honom. Han litade fullt på mig, så varför skulle jag svika honom hans sista tid tillsammans med mig ? Nej nej nej aldrig.

Veterinären lyssnade på hjärtat o sa att det inte slog mer då bröt jag ihop, jag ville inte att Teddy skulle höra mig,, att jag var ledsen för att göra honom orolig, men jag VET att han kände att jag var ledsen för han kunde läsa av mig som ingen annan.

Jag stannade kvar, jag klappade honom, sa förlåt att jag inte kunde göra mer för honom o sa att vi ska ses en dag o jag hoppas att du väntar på mig o tar emot mig med all den kärlek som jag alltid har fått.

Veterinären frågade om jag ville gå först o lämna honom i rummet men det ville jag inte. Jag ville att hon skulle ta med honom för att han inte skulle ligga där ensam. MEN jag ville att hon skulle lyssna på hans hjärta en gång till så att det inte slog o det gjorde hon, han hade somnat in för gott.

Lämna inte era djur, var med dom in i det sista. Jag förstår inte hur man kan göra nåt så hemskt som att man lämnar ut dom på det sättet ?

Jag saknar min Teddy varenda dag o jag vet att han känner av det, han finns hos mig o jag vet att vi kommer att träffas en dag igen..

Teddy, jag saknar dig. Jag älskar dig ♥