För drygt 1 månad sen fick jag sluta med min medicin som jag tar för mitt eksem som jag har i mina händer o under fötterna. Man ska bara äta dom i 6 månader o sen göra ett uppehåll för att se så det är medicinen som gör att det blir bra eller om det har blivit bra utan den. 

Men det tar knappt 1 månad sen får jag lite fnas, sen går det några dagar till o då kommer sprickorna som ett brev på posten. Men,, mina händer o fötter är inte alls lika hemska som dom var för ett par år sen. 

Jag gick länge med det för dom kunde inte hjälpa mig på VC men tillslut fick jag en remiss till hudmottagningen o där fick jag värsta läkaren som knappt tittade på mitt eksem. Han sa att det inte går att göra nåt då sa jag att jag ville prata med hans chef så han kom in o undersökte mig.. Han sa att detta kan vi nog fixa till ,, då berättade jag vad den andra läkaren AT - läkaren hade sagt så han stod o blängde på mig. 

Jag har turen att få ha den läkaren som hjälpte mig o han är underbar. Han lyssnar, han förstår o han pratar o förklarar. 

Jag har även fått medicinsk fotvård 2 ggr tror jag att det är.. Jag vet inte om jag ska höra av mig till dom igen o se om jag kan få en tid ?

Hur som helst så har jag börjat med min medicin o har ätit den några veckor så jag hoppas att mina sprickor som jag har nu försvinner o att det inte kommer några mer. Det räcker med dom 2 stora o djupa sprickorna. 

Det gör t.o.m så ont när foten går emot nåt som tex när jag ska ligga o sova så jag får ha foten hängandes utanför sängen, men sen somnar jag i från det o har vaknat o legat skönt,, men haft ont =) Jaja, man kan inte få allt,,, eller jo det är ju det jag får,, allt o lite till. Men,, dom säger att man får inte mer än man orkar bära...

Undra bara hur mycket mer jag orkar ?

Dags att försöka sova lite. Hoppas att ni har haft en bra dag där ute o att helgen har varit bra. Här har vi haft storm o spöregn.. 

Sweet dreams Puss I Pannan... Ja jisses,,, Puss I Pannan har jag skrivet sen jag började 07 =) 

Mina egna hjärtan som jag gjorde för många år sen =) 

Även den här gjorde jag för många år sen.

Den 14;e slutade jag med en medicin som jag INTE har klarat mig utan i några år. Jag är så trött på all medicin som jag måste äta men jag är så otroligt TACKSAM för att dom finns. 

Ca 2016 började jag få lite hårdare hud på fötterna men jag filade så det var rätt bra då men det blev grovt igen ganska fort. Jag gick länge med detta innan jag sökte läkare o jag ångrar att jag väntade så länge.. Man ska aldrig vänta när man känner att nåt inte står rätt till. Jag vet inte hur det hade gått om jag hade sökt vård från början ? Kanske hade jag sluppit dessa hemska år.. 

Jag var först på VC sen fick jag en remiss till Hud mottagningen o där träffade jag först en hemsk läkare. Han tog inte ens på mina fötter o händer o han tittade inte heller utan sa att det inte går att göra nåt åt det, gå hem o smörj dom. Men jag blev så förbannad så jag sa att jag ville prata med en annan läkare o in kommer Oliver som var otrolig. Han undersökte o tittade o sa att det fanns några sätt att kolla om det gick att få bukt med så jag sa till läkaren vad den andra stollen hade sagt då ryggade han o ställde sig bakom läkaren. Jag är så glad att jag röt i o stod på mig. Men ibland orkar man inte. Hur som helst så var mina händer o fötter så hemska så jag klarade knappt gå från sängen till toan. Jag grät o många gånger skrek jag av smärta. Så fort jag tog ett steg sprack fötterna. Tänk er att ni har lagt i ett knäckebröd i en strumpa o när ni går så spricker ju det,, precis så var det med mina fötter. 

Jag fick stödja mig på min rullator o jag var så glad att jag hade den men det var ändå hemskt. Jag fick då reda på av läkaren att jag hade nåt som heter Tylotiskt Eksem. Jag gick på puva-bad länge men det hjälpte inte. Jag fick olika smörjor men det hjälpte inte. Men efter ett tag så fick jag en medicin Toctino, en licens medicin som var jättedyr men det behövde ju inte jag betala som tur va.. Den åt jag i några år sen fick jag alitretionin,, även den var dyr.. MEN,,, den har hjälpt mig o det är jag så otroligt glad för. Jag har haft nån enstaka liten spricka under fötterna men inget mot det jag hade innan. Man ska bara äta den 6 månader för den är bara prövad på 6 månader. Det är inget som händer om man äter den längre men man ska sätta ut den för att se om den har gjort nån nytta.. 

Nu har jag ätit sista omgången i 1 år,, jag får ta prover så att dom kollar mig ofta o det känns skönt. 

Nu är jag lite rädd hur det ska bli med mitt eksem ,, tänk om det kommer tillbaka o sen kanske det inte hjälper igen,, vad gör jag då ? Jag vet att jag får börja med den igen om det kommer tillbaka. Jag ska även till läkaren den 2 september så det känns bra att han kollar upp mig.

Jag vill visa hur fina mina fötter har blivit eftersom jag la ut när dom var som värst. 

Jag lägger in en länk med lite bilder men jag lägger även ut bilder här,, jag gör dom mindre men dom går att klicka upp på. 

Min rubrik har en stor varning så nu vet ni det. 

Jag hoppas att mitt eksem är över för alltid så jag slipper min medicin.. 

Så här fina är mina fötter nu o det är innan jag har smort dom.

Detta vaselinet är jättebra o superbilligt i Ullared.

Smörjer in med mycket vaselin, på med strumpor o sen tofflor. Fötterna blir så mjuka o goa. 

Om ni bara visste vad jag LED AV SMÄRTA. Det gör ont i mig bara att titta på bilderna men jag är glad att jag har dom så jag kan se tillbaka o känna skillnaden. 

VARNING HEMSKA BILDER.

I dag är det 1 vecka sen jag bröt min tå. På lördagen fick jag åka in till Närakuten. Kom in direkt o det gick snabbt hos den läkaren. Ner till röntgen o där kom jag oxo in direkt, fick sitta o vänta en stund på svaret,, om jag skulle få gå hem eller om jag skulle vidare till ortopedakuten.

Jag såg direkt på ssk;an vad hon skulle säga så det var bara att gå bort till Akuten. Ingen tänkte på att köra mig i rullstolen,, jag lovar jag hade tackat ja för så ont hade jag.

Hur som helst så kom jag till akuten, fick sitta knappt 10 min sen fick jag komma in. En AT läkare kom nästan direkt o sa att den måste vi nog försöka dra tillrätta, men han ville vänta på sin chef så det var det som tog tid. Den läkaren tittade in som hastigast men det var AT läkaren dom tog in mig i gipsrummet för där hade dom en liten röntgenmaskin. 

Jo,, jag hade ju fått bedövning innan i foten o det gjorde sååååå fruktansvärt ont men den var skön att ha när han skulle dra den tillrätta. 

Han drog så jag trodde hans syfte med att dra min tå var att ta med sig den hem,, men det gick inte så han fick ta en penna som han satte mellan stortån o den brutna tån. Där drog o slet han så hela jag kasade ner på britsen. Men,,, han fick till den tillslut o jag lovar att jag hade så ont trots att tån var bedövad.

Jag fick ett bandage som jag ska ha i 3 veckor, det går att ta av det o sätta på igen men jag vill försöka ha den på så länge det går. När jag skulle duscha så tog jag först på en engångs handske sen en plastpåse o sen tejpade jag det. Jag hade foten utanför duschdraperiet o det var inte lätt kan jag säga. 

Jag har svårt att gå, jag får gå på hälen så jag belastar kroppen så dumt så nu har värken blivit sämre igen,, precis lagom till den hade blivit bättre. Men så är det. 

Jag får hjälp av mamma med promenader, det är jag tacksam för.

Ja den ligger ju lite fel,, man ser det inte så mycket men den överlappar den andra tån något.

Nu började det dyka upp lite färger på foten.

Här är frakturen, det ser man klart o tydligt.

  Det gjorde fruktansvärt ont att få bedövningssprutan, men allt går.

Bandage i 3 veckor.

Ja det gick ju att göra så här oxo. 

Undra vad som kommer härnäst ?

I måndags ringde jag till VC o Kirurgmottagningen för att jag vill ha ett andra utlåtande ang mitt bråck, icke bråck.

Jag har en telefontid på månadag till Axel VC o sen den 30;e till Alex på kirurgmottagningen.. Jag vet hur det kommer att sluta, även om det inte är ett bråck så är bukväggen papperstunn så det går väl inte göra nåt åt det i alla fall. 

Men det är ju bra att jag har fått tider så snabbt, det hade jag inte räknat med faktiskt. 

Sen har jag en telefontid till, till min läkare Oliver på hudmottagningen ang mina händer o fötter.. Jag har ju fått äta medicinen extra länge eftersom det har funkat så bra. Det är egentligen bara forskat på dom i 6 månader o sen ska man göra uppehåll för att se om dom har gjort nån nytta o det har det i mitt fall. Men nu så måste jag nog sluta o ha ett uppehåll för att se om medicinen har hjälpt mig eller om det har blivit bättre av sig självt,, vilket jag inte tror.. Men när jag har slutat med medicinen o det blir sämre så får jag börja med dom igen, TACK O LOV att det finns mediciner o att jag tål dom. 

Jag har inte hört av mig än ang gördeln för jag vill se vad läkarna säger först, jag har ingen lust att gå med en gördel ,, dom är bara i vägen. Jag har en mjuk gördel här o den är så skön när det drar åt,,, OM du inte gör nåt annat än att bara stå upprätt. Ska du böja dig klämmer det.. Nä,, jaaa,,, jag vet inte !

Ha en bra dag o en Trevlig Helg ♥

Tänk vad många dagar vi har på 1 år,,, 365 dagar o det finns mycket vi kan fylla dom dagarna med. Att hålla i gång o göra ditten o datten skulle vara roligt men det funkar inte för mig o har inte gjort sen 1990 då jag fick min arbetsskada. Jag var hemma 1 år pga värm o yrsel, jag gjorde mig illa när jag städade på Psyk på Ryhov.. Det var jobbigt att komma tillbaka men jag gjorde så gott jag kunde. 

Sen blev ju värken mer o mer o jag fick vara hemma mer o mer, gå till olika läkare varje gång , få recept på mediciner o försöka gå o jobba samtidigt som jag hade lille Marcus som skulle till dagis. Det var tur att jag hade honom för han var ljuset i mitt liv o för hans skull måste jag orka ta mig igenom dagarna. 

Tillslut fick jag diagnosen fibromyalgi,,, blev inte alls glad,, men det var ju bättre än det jag gick o var orolig för,, cancer... Min fibro har ställt till ett helvete för mig o gör det fortfarande. Det är bara att lära sig att leva med det för jag hade inga val. Jag har fruktansvärda smärtor till o från. En vanlig vardag för mig är värk, dygnet runt. Sen kommer skoven o dom är hemska. 

Tiden gick o tillslut var det dags för en gastric bypass,,, 8 mars 2010 blev det gjort o jag kommer ihåg än i dag hur ont i magen det gjorde när gasen gick ur,, ja dom blåser upp magen för att komma åt.. -48 kg o jag var stolt men jag fick kämpa för det var inte lätt att gå ner i vikt o jag fick ingen hjälp från Värnamo där jag gjorde det. Så det var till att klara det själv o lista ut hur jag skulle göra. Dom sa att jag aldrig mer kommer att kunna gå upp i vikt o det är skitsnack.... Du kan gå upp i vikt hur lätt som helst. Många går ner i vikt o stannar där men dom flesta har gått upp i vikt o ännu mer än vad dom vägde från början. Jag har oxo gått upp i vikt men inte allt o det är INTE lätt att gå ner det man går o bär på. Jag måste börja försöka ta tag i det igen, det gick så bra för mig innan när jag kämpade på. Får hoppas att det blir en fin vår o sommar o att det blir en lång sommar så jag kan gå ut o gå.

Jag känner av mina diskbråck i nacken men det äter jag oxo medicn för så dom hjälper mig. När det började så fick jag gå o hålla upp mitt huvud med händerna så ont hade jag. Så jag har 3 diskbråck o 2 nerver som ligger i kläm i nacken. Ont ? Oh ja.

Sen har vi ju mitt eksem som jag fick för några år sen. Stora djupa sprickor under fötterna o i händerna. Jag kunde knappt gå eller borsta mina tänder så hemskt var det. Jag kom till hudmottagningen o träffade en bra läkare o han hjälpte mig så jag fick medicin. Det har tagit flera år att få någorlunda fina fötter igen. Men jag äter fortfarande medicinen. Den ska man bara äta 6 månader o sen göra ett uppehåll, men jag har fått äta den lite längre. Så jag hoppas nu att mina fötter ska vara bra så jag kan ta mina promenader.

2019 blev jag jättesjuk,, min gallblåsa var dom tvungna att att operera bort o det höll på att sluta riktigt illa. Du kan läsa mer om det nedanför.

2020 kom coronan, ingen trodde att det skulle bli som det blev,, en pandemi. Många har dött o många har varit sjuka. Detta har gjort att jag inte har vågat träffa mina barnbarn alls mycket. Dom dagarna är lätträknade under dessa åren som har gått. Plus att jag knappt orkade ha dom 2019 när jag var så sjuk. Vi måste fortsätta att vara rädda om oss o varandra så att smittan försvinner så att jag vågar ha mina älskade barnbarn igen. Jag saknar dom så otroligt mycket. Dom växer i från mig, snart är dom så gamla så att dom inte vill komma till mig. Men då ska jag muta dom så dom kommer hit =) Så det positiva är att jag har träffat mina barnbarn vid några tillfällen o det har varit underbart ♥ 

För 1 år sen hände nåt fantastiskt. Jag blev mamma igen =) Ja han var väldigt hårig o en glad liten skit. Mamma hade köpt mig en hund. Han var 9 veckor när han flyttade hem till mig, jag var chockad i 1 vecka. Mamma hade tänkt på allt när det gällde Neo, mat, säng mm. Koppel hade jag ,, det var Teddys så det använder han nu o det kopplet är ca 15 år gammalt, så Teddy är med oss på våra promenader. Tack mamma ♥

Det finns visst dagar som är underbara o fantastiska. Det där lilla som kan betyda så mycket. Men oj så jag saknar att kramas. Jag vågar inte det men det ska jag göra sen. 

Vi får vara tacksamma för det vi har. Vi kanske inte har allt men vi kanske inte heller behöver det. Vi har folk i vår omgivning som vi kan finnas till för o för mig betyder det mycket om jag kan hjälpa någon. 

Det har varit några jobbiga år för min del men det har även funnits mycket glädje o jag är tacksam för så mycket. 

Önskar en fin dag ♥

Det finns mer att läsa HÄR.

Det blev en promenad i dag igen. Jag tänkte inte gå så långt men när jag ändå var ute så gick jag på o jag tänkte gå lite längre men jag var tvungen att gå hem.. Det blåste som tusan o särskilt vid Martins gården, där är det öppet så det blåser rejält. 

Mammas lilla skatt ♥

Hoppas att jag kan gå lite längre nästa gång.

Hårda vindar.

 
  Det är roligt att se när barnen är på Åsaplan o cyklar. Hoppas bara att dom inte börjar ta jorden från dom hoppen som Philip Fagerberg har gjort nu för dom ska vara kvar där.

Ja det har varit en bra dag. Jag känner av att jag har lite träningsvärk i kroppen men jag har ju inte gått på ca 1 månad o det känns. Sen känns det ju även i mina armar när jag kör vagnen men det har jag räknat med. Allt känns ju från början, det blir snart bättre =) Hoppas att mina fötter håller nu så jag kan traska på.

Hoppas att ni har haft en härlig helg o att ni som har haft skolavslutningar har haft det trevligt. 

Var rädda om er o varandra. Dröm vackra drömmar. 

BE SAFE STAY SAFE ♥

Nytt inlägg hos NEO ♥

Puss I Pannan ♥

Det var kallt nu när vi var ute så jag fick ta på mig en kofta, inget skönt alls. Hoppas att det blir varmare sen, dagen är ju inte slut än.

I går var vi på en promenad men inte lika lång som dagen innan, men det fick räcka. Jag är lite rädd att fötterna ska ta stryk o bli sprickor igen. Nu är dom hyfsat bra, ja bra o bra men det är inga prickor, det skulle jag inte sagt för sist jag sa det kom dom dagen efter. Japp jag är skrockfull =)

Jag älskar den här bilden på Neo ♥ Han älskar att åka i sin vagn. Det finns 2 band så jag kan binda fast honom men,, han gled ändå ur så jag stänger den "luckan" så han inte ska göra sig illa, det gjorde han inte den här gången utan det gick bra. Jag gick på en stig så inget kunde hända.

Jag går förbi ett hus här o det finns så mycket liljekonvaljer men det kan jag ju inte plocka =)

Älskar att gå här.

Ja det kan ju bli fint här oxo

Jag hade kunnat gå lite längre men jag valde att gå hem. Dels för fötterna o sen för att Neo skulle ha mat. Vi hade stannat så många gånger o pratat så tiden hade gått så jag tänkte att han kanske var hungrig. Men,, han åt ändå inte direkt när vi kom hem det tog en stund.

Solen försöker visst titta fram nu, hoppas att hon vinner i dag.

Ha en fin dag där ute..

BE SAFE STAY SAFE

Puss I Pannan ♥

Ja, som jag har längtat. Mina fötter har varit hemska med sprickor. Dom har varit så såriga o jag har haft djupa långa sprickor så jag har knappt kunnat gå vissa dagar. 

För ca 1 månad sen började jag med min medicin igen o nu är det lite bättre så i dag gick jag ut en runda o det var så skönt. Jag ville bara fortsätta gå tills det tog stopp. 

Neo tycker inte om värmen o vill inte gå några promenader, nä det vill han inte i vanliga fall heller för han lägger sig ner o protesterar =) Ja ni kan läsa hans BLOGG, jag gjorde ett inlägg där nu o visar vad jag har köpt till honom. Jag är så nöjd o jag är så glad =)

I går såg jag ett gulligt litet rådjur så jag försökte ta lite kort o filma men det blev så suddigt. 

I måndags när jag skulle åka in till stan så såg jag den här lilla fågelungen på asfalten så jag lyfte upp den o la den i gräset för det var så varmt på asfalten. Den flög ut dit igen så jag bar tillbaka den. Mamman satt i trädet jämte o ropade på sin lille unge, men jag kunde inte göra mer. Jag kanske kunde tagit in den till mig o hjälpt den här inne. Ja, jag hoppas att den lever o mår bra.

Det är så vackert när det blommar o det doftar så gott överallt när man är ute på promenaderna.

Det blev inte så långt, men det får räcka så jag inte förstör fötterna. Hoppas att jag är på "banan" igen snart så jag kan gå milen.

Önskar er en underbar fin o solig kväll. Var rädda om er o varandra. 

BE SAFE STAY SAFE ♥

Puss I Pannan ♥