För 9 år sen fick du somna in o bli en fin Ängel.
Det var många tuffa år av saknad,, som fortfarande är en stor saknad men inte lika hemsk.

 

Jag hann inte säga hejdå till dig för det kom som en chock. Vi fick åka in till veterinären igen pga dina tumörer i rumpan. Innan hade du fått salva o antibiotika,, men den dagen sa en ny veterinär att det är palliativ vård som gäller. Därför beslutade hon att du skulle få somna in där o då. Jag vet att jag har sagt det i flera år att jag var dum som inte bad en annan veterinär där att undersöka dig, jag var för chockad av dom orden.

Detta tog mig väldigt hårt, fruktansvärt hårt, det går inte att beskriva. Jag hade många hemska år utan honom. Jag trodde att jag var beredd men det var jag inte,, tänk så fel jag hade om det. Jag vet att mamma sa till mig att jag skulle vara förberedd pga hur det var o jag sa till henne att jag var det. Hur förberedd man än tror att man är så är det inte så. 

Han har det bra idag. Han är frisk, hans päls är krullig, vit o fin o han både ser o hör. Han har många Änglavänner. Hoppas att han har träffat alla andra som vi har förlorat.

Jag Vet att han finns hos mig o det visar sig på flera sätt. Jag skulle ge vad som helst för att få hålla om honom igen. 

Han låg ofta bakom min rygg,, ja vi låg rygg mot rygg o nu måste jag alltid ha en kudde bakom ryggen o har haft i 9 år. Han låg även så jag kunde hålla om honom, han var alltid nära.

Tänker extra på dig idag... Mitt hjärta,, mitt allt