Polisen varnar för en ny form av bedrägerier kring betalkort som synts i hela Norden. Kriminella byter ut betalningsterminaler i butiker och caféer mot manipulerade läsare. Dessa sparar sedan kundernas uppgifter så att de kan stjäla deras pengar - en ny form av skimning. Polisinspektör Peter Enell berättar hur det går till.

Det är inte klokt att det är på detta sättet. Man måste tänka på allt o vara rädd för allt. Kan dom inte lära sig att det som är mitt ÄR MITT.. Om jag sen ska betala det jag har handlat så ska man inte behöva gå o känna en rädsla att man kanske kan bli av med dom små slantarna man har kvar efter alla räkningar som är betalda.

Lås fast dom så kan dom inte byta ut dom, så svårt ska det väl ändå inte vara !!

Uppdaterad oktober 2020.

Nu blev helgmyset genast lite roligare. Forskning visar nämligen att det finns tilltugg som är direkt nyttiga!

Att unna sig en näve osaltade nötter eller en skärva choklad med hög kakaohalt kan vara bra för både sötsug och hälsa, det menar forskaren Joe Vinson, som tidigare forskat kring förekomsten av antioxidanter i dessa typer av snacks.

Men nu har det poppat upp ett nyttigare alternativ för den som är sugen på sunda tilltugg. Enligt en studie presenterad av samma forskare är nämligen popcorn det absolut smartaste vi kan sätta i oss i snacksväg.

Vinson menar att popcorn är en utmärkt källa till antioxidanter, bland annat är förekomsten av nyttiga polyfenoler högre i just popcorn än i frukt och grönsaker. Eftersom den poppade majsen är så fattig på vätska blir också koncentrationen av nyttiga ämnen större än exempelvis i en vattenrik gurka, menar han.

Bra för tarmarna

Popcorn består till 100 procent av fullkorn, vilket ger en rad hälsofördelar. Bland annat mår mage och tarmsystem bra av fullkornsprodukter och mättnadskänslan påverkas positivt. En näve popcorn kan täcka hela dagsbehovet av fullkorn, enligt Vinson.

De små vita snacksen är också rika på magnesium, som är viktigt för musklernas och nervernas funktioner.

Men den som frossar i smörpoppade och extrasaltade varianter får i sig mer onyttigheter än hälsofördelar, varnar han. Allra bäst är att poppa själv i så lite fett som möjligt, och att skippa saltet helt.

Allra nyttigast är den lilla del av majskornets skal som tenderar att fastna mellan tänderna.

– Det är en del av popcornet som förtjänar betydligt mer respekt, sa Vinson när han presenterade sitt forskningsresultat.

Jo men det är ju klart att man litar på forskare,, eller hur =)  Jag älskar popcorn o äter det nästan varje dag. Men, jag har inte smör för det är verkligen inte gott o sen luktar det så illa när man poppar smörpopcorn. Jag försöker att inte äta sötsaker utan håller mig till mina poppisar då är jag nöjd o belåten. Att dom sen är bra för kroppen är ju toppen,, så poppa o ät =)

Amygdalan, den lilla mandeln, och Hippocampus, den lilla sjöhästen, båda delar av limbiska systemet är utgör centrala element i våra minnes- och affektinlagringssystem. Att känna till något om hur de samarbetar hjälper dig både skapa metaforer tillsammans med din klient och att arbeta mer effektivt med finliret mellan affektreglering och narration.  Hippocampus och amygdala arbetar tätt samman men står för olika minnesinlagringssystem hos oss. Tekniker för att arbeta modifierande med dess funktioner används mer eller mindre i nästan alla terapiformer som syftar till nyinlärning och nya färdigheter – även om terapeuten inte tänker på det – men genom bara litet mer kunskap om hur de fungerar är det lättare att anpassa interventioner.

Två omaka samarbetspartners

Amygdalan hjälper oss överleva genom att varna för fara, verklig eller upplevd. Amygdalan funkar som en “alarmcentral” som säger varning, varning –  svarta hundar bits, rynkade pannor betyder hot, en hiss betyder fara etcetera. Den är särskilt uppmärksam på ångest men även på upplevelser av skam och oro. Den kallas ibland lekfullt för generaliseraren – den varnar hellre en gång för mycket än en gång för litet. I minnesinlagring har amygdalan den centrala funktionen att koda in känslor i minnen.

Hippocampus funktion är bland annat episodiskt, språkligt minne och har en aktiv del både i inlagring och återkallande av minnen. Denna kortisonkänsliga formation slås ut av långa perioder av stress – därav del av förklaringen av nedsättning i minne vid långvarig stress. Men i god funktion är den drottningen av språk och kallas ibland för “förminskaren”. När amygdalan larmar för oro kan hippocampusaktiviteten öka för att att förmedla – inte den svarta hunden, inte just en sån hiss. Fenomenet kallas inom interpersonell neurobiologi “name it to tame it”, det vill säga när ett stimuli blir begripliggjort i sin kontext så kommer skräcken att minska.

I terapi märker vi detta genom att kontextualisering verbalt ofta lugnar och reglerar en orolig klient. Balansgången och hantverket består i att för mycket “ord” och prat under en session kommer att ta bort känsloupplevelsen och därmed hotar att göra behandlingen overksam.

Varje gång du minns ett minne lagras det in på nytt – används för rekonsolidering

En av mekanismerna bakom fungerande terapi såväl som återkommande negativa minnen, flashbacks, rumination är att varje gång du minne ett minne så lagras det in på nytt. Även om vi tror det är det inte samma minne av t.ex doppen i vår ungdoms badsjö som vi minns varje gång. När minnet återkallas blir det vad man kallar för “instabilt” och känsligt för ny tillkommande information. En del av det vi upplever samtidigt som vi minns, t.ex en ändrad känsla kommer att lagras in tillsammans med minnet. Säg t.ex att du får veta att vattnet i sjön var förorenat. Minnena av baden kommer att ändras till följd av detta.

Den fobiskt hundrädde som en gång blivit skrämd av den svarta hunden får varje gång en mörk hund dyker upp (och senare kanske alla hundar) en återaktivering i amygdala som varnar för fara samtidigt som episodiska minnen dyker upp i hippocampus. Så länge alla hundar undviks förstärks inlagringen – rädsla hör ihop med hundar. Minnet blir inlärt på nytt – ofta flera gånger per dag och minnesspåret förstärks.  Och ju fler gånger samma neuronbanor fyrar av tillsammans – desto mer sannolikt att de upprepas igen; neurons who fire together – wire together.

Detta använder vi aktivt i t.ex ångest- och fobibehandling – genom att återkalla minnesbilder som del av behandlingen. När man påminns om något blir minnet instabilt och sparas igen på nytt (Björkstrand et al. 2016:Disrupting Reconsolidation Attenuates Long-Term Fear Memory in the Human Amygdala and Facilitates Approach Behavior, Current Biology).  I terapi arbetar man ofta med att “störa” återsparandet av minnet på olika sätt, så kallad rekonsolidering. Genom att tillföra ny erfarenhet – t.ex en rynkad panna betyder kanske inte att någon är arg på mig – kommer hippocampus att inlagra en modifierad version av minnet som leder till att amygdalan inte larmar lika starkt nästa gång. Skillnaden kommer att synas på fMRI-scans på bland annat amygdalas minskande aktivitet före och efter en lyckad behandling.

Bron mellan hippocampus och amygdala – ett kontaktarbete

Precis som så mycket annat i fungerande terapi handlar detta arbeta om kontakt mellan differentierande delar som var för sig utför sin uppgift men är länkande till andra funktioner. Idealt sett fungerar amygdalan och hippocampus i samspel – en överaktivitet hos amygdalan kan märkas som att man badar i ångest utan att kunna ta sig ur det, medan en dominant hippocampus (i samspel med vänsterhemisfäriska funktioner) kan leda till att affekten för snabbt släcks ut och undvikandet är ett faktum. Att arbeta för att återupprätta fungerande samspel är en grundnerv i terapi.

Hippocampus funktion försvagas till exempel vid stress eller trauma, bland annat på grund av att formationen är så känslig för höga nivåer av stresshormonet kortisol.  Med en utslagen hippocampus kommer “generaliseraren” amygdalan kunna få stort spelrum om känsligheten för ångest och oro blir stor, och den blir ofta överaktiv. I flera fall kan faktiskt minnesträning tjäna en funktion i att återaktivera hippocampus samtidigt som man arbetar med tekniker för att lugna amygdala – till exempel genom god allians i kombination med nyinlärning (Louis Cozolino 2017: The neuroscience of psychotherapy, Third edition).

Rynkor under ögonen, fina linjer, puffiga och svullna ögon. Ja, alla dessa är ovälkomna resultat av bland annat sena nätter och mycket skratt!

Har du skrattat dig till ovälkomna kråksparkar eller gråtit dig till svullna ögon? Lugn, vi har djupdykt i vad som orsakar puffiga ögon och rynkor under ögonen.

VARFÖR FÅR MAN PUFFIGA ÖGON?

Puffiga ögon handlar, rent fysiskt, om att den tunna vävnaden kring ögonen fylls med vätska. Det kan bero på ett antal olika orsaker så som dålig sömnvanor, dåliga matvanor (för mycket salt och socker i maten), gener och allergier (exempelvis glutenintolerans). Svullna ögon och rynkor kring ögonen är också ett resultat av livet, det vill säga när vi gråter och nr vi skrattar. Man får alltså dessa ovälkomna tecken runt ögonen av naturligt åldrande. Men de går att bli av med dem!

HUSKURER ATT PROVA HEMMA

Kyla är ett superknep för att bli av med puffiga ögon! Här nedan listar vi några populära och billiga huskurer att prova hemma.

1. Gurkskivor på ögonlocken är ett klassiskt (och lätt!) sätt att snabbt kyla ned och lugna huden runt ögonen. 

2. Kalla skedar, vanliga matskedar som du kan förvara i kylskåpet innan användning, är också grymma som huskur i striden mot puffiga ögon. 

3. Kalla tepåsar med kamomillte kan också ha en lugnande effekt på svullna ögon.

4. Du kan också investera i en gelmask och förvara denna kallt innan användning.

För min egna del så tycker jag att det är fint med rynkor o särskilt dom där kråkfötterna som många får vid ögonen. Rynkor har en historia i varje människas ansikte kan jag tycka. Sen finns det ju dom som tyvärr lider av att ha massor med rynkor o det är ju tråkigt, men jag tycker inte att man ska vara ledsen för det fast det är ju lätt för mig att säga.. Jag "fyller" ju ut mina rynkor,, fast jag har dom oxo.

Men man kan ju prova något av detta o se om det är nåt som hjälper..

När du ska ändra ditt lösenord här på bloggplatsen ska du gå in under inställningar. Sen  där har du lösenord & e-post,, klicka på den så kommer du rätt o kan ändra det.. 

Lite filmtips;

1. Livet är underbart

2. Forest gump   

3. My Sister's Keeper

4. Titanic 

5. Love actually 

6. The notebook 

7. P.S I Love You 

8. A walk to remember

9. Love, Rosie

10. Hickaco 

11. Dumbo

12. Pojken i randig pyjamas

13. The Fault in Our Stars

14. Charlie St. Cloud

15. The Spectacular Now

16. Lion

17. 6 years

18. Pay it forward 

19. En oväntad vänskap

20. 12 years a slave 

21. The impossible

22. Remember me

23. A star is Born

24. Notting Hill 

25. The danish girl

26. To all the boys i've loved before

27. The last song

28. Dear John 

29. The green mile 

30. Schindlers list

31. American History X

32. Love, Simon

33. Jag saknar dig

34. I taket lyser stjärnorna

35. Moulin Rouge

36. The Perks of Being a Wallflower

37. Livet efter dig

38. Brokeback mountain 

39. Marley & jag 

40. Känn ingen sorg

41. Brokeback Mountain 

42. About time

43. LOL

44. The wow

45. Sex and The city 1

46. Irreplaceable you

47. Älska mig

48. The spectacular now

49. Dunkirk

50. Pearl Harbour 

51. Fyra bröllop och en begravning 

52. Pianisten

53. Lejonkungen

54. Skönheten och odjuret

55. Fyren mellan haven

56. Blue Valentines

57. My girl 

58. Upp

59. Hotell Rwanda

60. Safe heaven 

61. Jakten på lycka

62. The bucket list

63. Ted Gärdestad 

Vad är egentligen sant och falsk om solskydd? Behöver verkligen solbrända personer smörja in sig och hur är det nu om man sitter i skuggan? Här är alla svaren!

I takt med att våren och sommaren är på väg, är det även dags att börja tänka på att smörja in sig med solskydd för att skydda huden. Men vad är egentligen sant och falsk när det kommer till solskyddsfaktor? Här  är myter om solskydd hämtade från Evy Technology och Apoteket, som alla bör veta om!

1. "Solskydd behövs inte i skuggan"

En väldigt vanlig myt om solskydd är att det inte behövs om man befinner sig i skuggan eller om det är molnigt. 80 procent av UV-strålarna från solen kan faktiskt lysa igenom molnen och om det är torrdis ute, kan exponeringen av UV-strålarna öka. Med andra ord, använd solskydd även om det är molnigt ute!

2. "Solbränna skyddar mot solen"

Även om du har en solbränd hud, behöver den skydd. Så kallade UVA-strålar från solen kan penetrera längre ner i huden oavsett om du är solbränd eller inte. Därför bör du skydda dig med solskyddsfaktor oavsett om du är solbränd eller inte. Solbränna skyddar alltså inte mot solen. 

3. "Solskydd motverkar inte hudcancer"

Dagens solskydd är betydligt mer effektiv än de som fanns på marknaden för 15-20 år sedan. Allt eftersom utvecklingen fått framåt har man kunnat se att solskydd ger en positiv effekt på huden och därför bör man använda solskyddsfaktor för att motverka hudcancer. 

4. "Kroppen får inte i sig D-vitamin om man använder solskydd"

Ännu en myt som inte stämmer. Oavsett om vi använder solskydd eller ej, får kroppen i sig D-vitamin. Det räcker med att vi vistas i solen en kort stund för att vi ska få i oss dagsbehovet av D-vitamin. Dock behövs en ganska stark UVB-strålning så den viktigaste källan av D-vitamin kommer från kosten. 

5. "Om man är ljus i hyn och smörjer in sig med solskydd blir man inte brun" 

En vanligt förekommande myt om solskydd är att om man har ljusare pigment i huden och smörjer in sig med solskyddsfaktor, blir man inte brun. Detta stämmer inte. Du blir brun men inte bränd eftersom du skyddar dig med solskyddsfaktor. Dessutom tenderar färgen du får att hålla längre. 

6. "Om man har mörk hy behöver man inte använda solskydd"

Personer med mörkare pigment i hyn har ett bättre skydd mot solens starka strålar än de med ljus hud. Men viktigt att veta är att man fortfarande kan bränna sig och få solskador som soleksem eller pigmentförändringar. Se därför till att skydda dig även om du är mörk i hyn. 

Att bränna sig i solen är smärtsamt, jobbigt och farligt. Men du kan hjälpa huden att återhämta sig. Ta reda på hur du svalkar och återfuktar huden bäst. Se mer i videon på sidan här. 

Var rädda om er i solen, smörj er med ett bra skydd o drick mycket vatten.