Mitt Nya Liv

Inlägg publicerade under kategorin LÄKARE/SJUKVÅRD

Av Anneli Gustavsson - Måndag 24 feb 13:42


Jag har ju sen i december ätit en ny medicin för mitt eksem.. Det är på licens så det finns inte på apoteket utan jag måste beställa det varannan vecka.. Man får bara ta ut 30 tabletter åt gången.. 

 

Det är viktigt att man följer anvisningarna då det är hemska biverkningar. 

 

Jag har sen ett tag tillbaka fått lite olika saker som ploppar upp, bla mina ögon har blivit ännu mer rinnande o jag ser lite suddigt ibland. 

 

Jag har även något förhöjda blodfetter o det kan man få,, så jag får ta prover med jämna mellanrum.. Jag ska ta nya prover igen den 4;e o är dom fortfarande höga så finns det en medicin som kan motverka detta,, om det inte gör det så kanske jag får sluta med medicinen.

 

Jag har även fått flushing,, alltså jag blir varm o röd i ansiktet, det går som vallningar,, nej jag är inte i klimakteriet...  Sen får jag utslag i ansiktet o dom kliar.. Det är inga finnar så det är uteslutet..

 

Jag ringde till hudmottagningen innan idag o pratade med sskan om att jag vill ha en telefontid till min läkare O, men han hade ingen förrns den 10:e så hon skulle se vad hon kunde göra.. Om jag ändå ska fortsätta med medicinen trots detta så behöver jag nya recept, så jag får se vad som sägs o görs..

 

Mina händer har ju blivit mycket bättre o även fötterna. Dom är inte såriga längre men jag får ju fortfarande sprickor så jag måste använda mina hydrocoll (plåster).. 

 

Jag hoppas verkligen att detta lägger sig o att mitt eksem försvinner . Ja det kommer aldrig att försvinna för det är kroniskt men det kan ligga vilande o det hoppas jag verkligen att det ska göra snart för det tar så på krafterna att ha det så här.

 

Jag använder oftast handskar när jag håller på med nåt i köket, har även när jag sköljer av disken o sätter in den i diskmaskinen så jag försöker verkligen att göra det jag kan för att det ska vara så bra som möjligt, men ibland går det ju inte. Jag måste ju trots allt vara i vatten när jag tvättar mig, duschar mm men då smörjer jag mig så fort jag kan.

 

Ja, jag vet inte vad jag kan göra men jag hoppas innerligt att det kommer att försvinna snart, men,, det är inget jag tror på.

 

 

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Onsdag 12 feb 15:40



I sin vardagskrönika skänker professor Peter Währborg en tanke till den femtedel av landets befolkning som lider av långvarig smärta. Bild: Aleksandr Davydov, Stefan Berg

 


"Attityden till långvarig smärta präglas ofta av oförståelse och misstänksamhet. Som smärtläkare får man ofta ta vid där andra läkare inte riktigt lyckats med smärtlindringen", skriver professor Peter Währborg i sin vardagskrönika.
 

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.


Jag vaknade inte. Trots detta fann jag mig själv i bilen på väg till jobbet som smärtläkare en halvtimme senare. Eftersom vägen från mitt hem påminner om en puckelpistbana vaknade i alla fall mina inälvsorgan av den omilda behandling som jag består dem med varje vardagsmorgon. Jag hann skänka en medlidsam tanke till den femtedel av landets befolkning som lider av långvarig smärta. Cirka två procent lider dessutom av en utbredd smärta i stora delar av kroppen. Inte sällan är denna långvariga smärta dessutom förknippad med Lützen-dimma i hjärnan och en plågsam trötthet.

 

Som smärtläkare får man ofta ta vid där andra läkare inte riktigt lyckats med smärtlindringen. Psykiatriker frågar förstås om allt som gör ont i livet och gynekologer om det som gör ont i underlivet. Kirurger frågar inte så mycket, men skär gärna bort det som gör ont. Det är förresten därför kirurger sällan träffar patienter med huvudvärk.


Men om smärtan sitter på flera ställen i kroppen eller inte går att skära bort, då blir det krångligare. Man förleds ofta att tro att det som inte syns, eller går att röntga, är "hittepå". Denna titthålspsykologi lägger som regel bara sten på en redan tung börda att bära. Få saker i livet påverkar människor så mycket som ständig värk. Dessutom är dessa patienter liksom osynliga för omvärlden därför att smärta inte syns på utanskriften.

 

Attityden till långvarig smärta präglas därför ofta av oförståelse och misstänksamhet. Annat är det i Frankrike. Där är det första man frågar patienter som kommer till sjukhus om de har ont. I USA frågar man mest om de har råd och i Sverige om de har högkostnadsskydd. För länge sedan trodde man att smärta förorsakades av onda andar eller demoner. Märkligt nog tycks attityden fortleva. Tanken om att man har sig själv att skylla frodas fortfarande. Ve den som klagar över smärta och skam över den som behöver läkemedel för att förskonas en smula.



Långvarig smärta gör en både trött och ilsk. Många av mina patienter utvecklar därför en ren depressionsbild. Dessvärre kan inte heller vi smärtläkare bota bort mycken av den smärta vi möter i vår vardag. Det är en frustration som vi ofta delar med patienterna.

 

På vägen till mitt jobb hann jag erinra mig en alldeles sann historia som en kollega berättade för mig för en tid sedan. Han hade träffat en dam med mycket långvarig och besvärlig smärta som uppgivet öppnat samtalet med ”ja, här sitter en kärring där inget hjälper”. De kom på god fot med varandra så när hon kom på återbesök och han fann henne sittande i väntrummet utbrast han glatt ”jaha, här sitter en kärring där inget hjälper”. Problemet var dock att det inte var hon som satt där och väntade på doktorn.



Försäkringskassan verkar dock vara mindre bekymrade. Kan man inte stå på benen, kan man i alla fall stå till arbetsmarknadens förfogande, tycks man mena. Patienter med långvarig smärta är verkligen en mycket utsatt grupp. Det finns mycket få specialister inom området och utbildningen för alla kategorier inom sjukvården är mycket bristfällig.

 

På min väg mot jobbet befann jag mig strax i slutet av Tingstadstunneln. Då såg jag ljuset i tunneln. Få patienter blir så delaktiga i sin egen behandling som smärtpatienterna. När de får lära sig strategier som gör att de själva bättre kan bemästra sin smärta är det ju faktiskt dem som tar kontroll över sin kropp och som förstår betydelsen av att vara delaktig i sin egen behandling.



Läkemedel, injektionsnålar och andra traditionella sjukvårdsinsatser kan vara nödvändiga för smärtlindringen, men meningen i livet kan bara den finna som lärt sig bemästra det meningslösa.

 

 

 

 

Tänk vad många det är som tror att det är hittepå med smärtor som inte syns.. Man blir ifrågasatt om man verkligen har den värken man säger att man har.. Varför inte bara gå till jobbet o sen gå hem o vila ? Men det är inte så enkelt o det är inte "bara" att göra nåt när man har kronisk värk dygnet runt. Man blir helt slut, man orkar inte. 

 

Som när man har fibromyalgi så får man mycket mer på "köpet" än "bara" värken. Det är så mycket smidigare att få ställa klockan på morgonen för att sen åka till jobbet som vilken Svensson som helst.. 

 

Det krävs hur mycket som helst för att ORKA vara sjuk. Att hålla reda på allt, alla tider som man har till läkaren, sjukgymnasten, måste komma ihåg att få recept på medicinerna. Har varit på arbetsterapi ett par gånger, varit hos psykolog, kurator ja allt som f-kassan har tvingat mig till bara för att jag ska få pengar från dom. Jag har varit på utredning på Badhotellet i Tranås o där konstaterade dom att min kroppsfunktion/förmåga var nedsatt med 75% o det är inte roligt att höra när det gäller smärtorna. Att inte kunna göra nåt ordentligt. Jag skulle mer än gärna ha ett jobb att gå till, att ha ett Svensson liv men tyvärr funkar det inte.

 

Visst kan jag göra saker MEN för varje sak jag gör får jag betala för det med smärta. Jag vill göra saker som att ha mina barnbarn som jag älskar över allt, men när dom har åkt hem så blir jag liggandes ,, ja det är värt det.. 

 

Vill jag som jag har gjort nu, baka lite bullar o kakor ja då får jag oxo betala för det. Jag kan aldrig göra något utan att få ondare, nä så funkar det inte.

 

Jag kommer att få leva med detta o det kan jag ta, men jag vill att min omgivning förstår mig, hur jag har det. Man kan aldrig begära att någon ska veta hur man har det, men jag tycker att man kan be att dom kan försöka lyssna på det man har att säga o försöka sätta sig in i det. Det är inte lätt det fattar jag oxo för jag förstår det inte heller. 

 

Den här artikeln var nog den bästa jag har läst nånsin gällande smärtor. Det var skönt att han förstod så mycket om hur man har det o vad man får uppleva.. Han förklarade det så bra ...

Att ha kronisk smärta som jag har med både fibromyalgi, diskbråck o nerver i kläm är inte en dans på rosor....... Det gör ont ... Väldigt ont...

 

ANNONS
Av Anneli Gustavsson - Onsdag 5 feb 17:17


Fick ett bra med posten innan idag från Hudmottagningen.. Jag måste ta om mina prover igen för triglyceridvärdet (blodfetterna) var fortfarande något högt, så jag ska ta om det i början av mars igen..

 

Jag ringde o pratade med henne o hon sa att jag inte skulle oroa mig för det var inget farligt. Men dom vill hålla det under uppsikt o det är jag bara tacksam för. Jag frågade vad som skulle hända om det inte gick ner, då finns det en medicin som jag kan ta o i värsta fall får jag sluta med min medicin Toctino för mitt eksem.. Ja, alltid är det nåt.. 

 

 

Det har varit strålande solsken idag o det är vackert med snön.. Har inte vågat mig ut för då halkar jag väl o bryter benen =)

 

 

Jag väntar med att gå ut till i morgon då ska jag åka ner o handla lite för på fredag händer något roligt ,, mer om det då =)

 

Idag har jag städat lite, dammsugit o vaskat golven så nu känns det att jag lever, har haft några jobbiga dagar med fibron.. Jag ska städa handfatet o toastolen i badrummet oxo sen gör jag inget mer.. 

 

Plockade bort mina plåster under fötterna, dom ser ganska bra ut. Jag såg 1 spricka under ena tån.. Hoppas att det håller sig så nu.. Smörjer in dom med vit vaselin o har på mig strumpor..

 

Ska ta mig lite att äta nu o se om det är nåt bra på tv;n sen.. 

 

Ni får ha en bra dag där ute. Ha en fin kväll.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Torsdag 30 jan 13:45


När jag kommer till röntgen o väntar på min tur så pratar sköterskan med en ung kille o han säger att hans mamma har gjort sig illa i axeln o vill komma in för en röntgen.. Men hon försöker förklara för honom att man inte bara kan komma dit o begära en rtg utan man måste gå via läkaren först ( han var otrevlig o ville inte förstå ) .. Så hon sa att när dom ändå är där så kan dom gå bort till akuten o få träffa en läkare men det ville han inte. Han sa att han inte hade tid med det men hon sa att det var enda sättet att kunna få en rtg OM det skulle behövas.

 

Han frågade hur lång tid det skulle ta innan dom fick träffa läkaren o hon sa att det troligtvis kommer att ta många timmar o sen frågade hon om han bade bråttom o hur länge han kunde vänta ?? 30 min säger stollen då... Han sa att han inte tänker sitta 6 timmar som han hade fått göra en annan gång o då säger sskan att det är så det går till där,, det är för att det är AKUTFALL................ Hon erbjuder att följa med dom bort dit men han säger att han hittar själv o jag märker att hon börjar tappa tålamodet.. Han sa oxo att han inte kunde lämna hela sin familj där, jag vet inte hur många dom var ,,, för dom kunde inte Svenska,, men det finns ju faktiskt tolk man beställa. Vem tror dom att dom är ??

 

Det kommer fram efter mycket tjafsande från honom att detta hände för 2 veckor sen så det var INTE AKUT som han först sa. Men det slutade med att dom i alla fall gick bort till akuten o jag hoppas att dom får vänta väldigt länge för så gör man inte.

 

Sen när jag satt i väntrummet så var den en annan tjej där med en äldre dam , så när personalen kommer o ropar upp henne så fräser tjejen ifrån o säger att det är på tiden, dom har faktiskt en tid till läkaren den o den tiden.. Ja säger sskan ,, vi har varit o ropat upp er flera gånger i det andra väntrummet ,, där ni skulle sitta.. Så dom hade satt sig fel o det fick sskan lida för.. Dålig stil.

 

Jag behövde inte vänta länge på min tur o dom var så trevliga. Dom förklarade hur undersökningen skulle gå till. Att jag först skulle svälja en tunn kontrast för att sen svälja tjockflytade kontrast o sist vatten. Jag fick ta en klunk i taget o jag satte faktiskt i halsen en gång så det var bra att dom fick se det.. Sen efter att jag hade stått o gjort detta skulle dom lägga mig ner så jag skulle svälja oxo men det gick rätt bra.. Det tog ca 30 min o sen åkte jag till apoteket i Norrahammar där jag hade beställt min medicin.. Jag måste ju alltid beställa den eftersom det är på licens så dom har den inte hemma.. Men nu fick jag den så fort så jag har ju kvar men nu har jag den hemma i alla fall. 

 

Ja, nu är jag nog genomsökt ganska rejält.. Nu ska jag bara ta nya prover den 3;e feb eftersom blodfetterna var något höga på förra men det kan dom bli av medicinen jag äter så det är därför som dom har täta kontroller, det är bra de. Det känns tryggt att ha det så. Den här gången slipper jag grav-test ,, det var jag ju tvungen att ta förra året på Neotigasonen,, men den här medicinen är precis lika farlig för ett foster men dom har väl förstått nu att jag inte ska bli gravid o skaffa barn =)  Annars är det så bra att dom är så noga, för när man har ätit den är medicinen o vill skaffa barn måste man vänta i 3 år så skadlig är medicinen för ett foster.

 

Ni får ha en fin dag där ute.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Måndag 27 jan 19:55


Sov lite längre i morse, jag måste säga att jag har sovit ganska bra sista tiden.. Är kanske bara uppe 1 gång / natt. Ja jag vaknar ju till men somnar om igen ganksa fort.

 

M ringde o pratade en stund oxo,, mysigt när han ringer.. Han får komma hit snart o äta mina bullar innan dom försvinner =)


Idag var det dags att åka till Ryhov,, till mammografin.

 

 

När man kommer i gången så ser man att dom har byggt upp huset på mindre än 1 år.. Det går undan som bara den. Här kommer dom att öppna en ingång, det ska bli spännande att se hur det kommer att se ut i det nya huset.

 

 

Det nya huset skymmer ju sikten för det gamla så dom är inte så glada.. Men det blir nog bra med det ändå.

 

Det var lugnt i kulverten o inte många inne på mammografin heller.

 

 

Den här apparaten är inte rolig. Det gör så fruktansvärt ont när dom klämmer ihop brösten men det är bara att bita ihop.. Nu dröjer det 2 år tills nästa gång,, tror jag det är.

 

   

När vi var på City Gross o handlade så såg vi den här korgen.. All Glögg 20 kr,, men det fanns inte en flaska glögg utan det var BBQ OIL =)

 

 

Ja det var väl billigt ändå för den grill oljan =)

 

Efter det åkte vi till Ica Maxi,, ja Rohde var med oxo.. Vi handlade även där.. Dom bjöd på sushi o det var så gott, det är ju helt underbart gott. Jag förstår inte att det är så dyrt bara, jag har inte råd att köpa nåt där.. Men man kan gå på Basilika ,, där kan man äta hur mycket som helst.. Ska bjuda med Liam snart.. 

 

Efter det åkte vi till Apoteket i Norrahammar, köpte ut lite medicin o beställde Toctino.. När jag är där får jag ett sms som löd;

 

 

Det är ju helt underbart.. Jag har varit så nervös för detta provet eftersom jag inte har varit o tagit några prover sen 2008.. Jag ska i fortsättningen gå till min nya läkare på Gynhälsan, hon var helt underbar. Hon lyssnade o pratade.. Nu är det bara svar från mammografin o det kan ta upp till 3 månader sa hon.

 

Hem o lämna av Rohde, bära in hennes kassar o sen in med mitt. 

 

Nu har jag ätit lite mat från igår. Ska se om det är nåt bra på tv;n ikväll har inte kollat det än.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.

 

Puss I Pannan ♥

 

 


Av Anneli Gustavsson - Onsdag 22 jan 19:54


Innan färdtjänsten kom idag ringde M till mig så vi hann prata en liten stund, det var skönt det då slapp jag tänka på det jag skulle göra.

 

Det var en tant som redan satt i bilen o sen åkte vi o hämtade Rohde.. Det var lite jobbigt att både sätta sig o sen komma ut för sätena var så låga men det gick, jag fick gunga till så jag kom ut sen.

 

Han som körde oss luktade så mycket rök, det var så äckligt o tänk så har jag oxo luktat en gång i tiden när jag rökte.. 

 

Det var jättefint o mysigt på Gynhälsan o det kändes hemtrevligt o stilrent.

 

       

Det var inte så många när vi kom, men sen när vi skulle gå var det många fler.

 

Läkaren som jag hade,, Marianne var helt underbar. Vi satt o pratade o tog det lugnt o det kändes riktigt bra o jag kände mig trygg. Jag sa till henne att jag har avbokat alla tider som jag har fått ang cellprover sen 2008 , men nu kände jag att jag måste ta mig i kragen.

 

Hon var väldigt försiktig o sa att jag kunde ha kvar min hormonspiral lite till o att jag skulle komma tillbaka om ca 1 år.  Hon trodde att jag hade kommit i övergångsåldern för mina äggstockar såg ut som små russing o det kändes jättebra.. Hon frågade om jag hade haft mycket svettningar men nu dom sista åren har det inte varit så farligt. Men när Liam var liten så var det hemskt, jag hade alltid med mig en kökshandduk om jag gick ut,, men jag gick aldrig  ut i onödan o hon sa att jag säkert redan då började komma in i övergångsåldern.

 

 

 

Jag fick en salva som jag ska använda varje dag i 2 veckor o sen 2 ggr / vecka så det ska nog funka. Jag fick både salvan o piller men jag valde att börja med salvan o sen om den inte känns bra så kan jag ta pillerna. 

 

Hon sa att jag antingen får ett sms med svar på cellproverna eller så ringer hon OM det skulle vara nåt så jag hoppas verkligen att jag får ett sms även att hon var supertrevlig.

Jag kramade om henne innan jag gick o jag fick en go kram tillbaka..

 

 

Efter läkaren o apoteket gick vi till City Gross o handlade lite. Ringde även o beställde färdtjänst hem så vi hade 1 timme på oss så vi gick där inne o lallade lite. När vi satt o väntade på färdtjänsten så såg vi att solen började gå ner så hon har varit framme väldigt länge idag,, så skönt.

 

 

Vi behövde inte vänta länge innan han kom o hämtade upp oss. Han var så trevlig så vi pratade lite. Innan han körde hem oss hämtade han en ung kille som satte sig bakom mig så vi  började prata. Han o hans familj var visst födda med ryggproblem så han hade jätteont i ryggen. Sen visade han mig att han inte hade nåt hår på vänstersidan av huvudet för han var opererad där när han var liten. När han var mellan 6 - 12 år hade han cancer så han hade inget skallben utan bara en plastbit som skyddade hjärnan så han var tvungen att vara väldigt försiktig så han inte skulle få några slag där, då skulle det sluta illa. Han var riktigt pratsam o så gullig.. 

 

Väl hemma så gick jag in till mamma, min moster Gunilla o morbror Gunnar var där o hälsade på, jag har inte sett dom på länge så det var trevligt att se dom. När jag satt där så ringde sonen så jag gick in till mig o pratade med honom, dom mådde alla bra ,, så det var skönt.

 

Sen packade jag upp det jag hade handlat, tog en macka o la mig på sängen o skulle titta på hollywood fruarna,, ja jag vet inte vad dom heter men nån av fruarna var det, men jag hann inte se så mycket för jag somnade visst o vaknade inte förrns 19;40 o det började kl 18, så jag hann sova en stund. Det tar på krafterna men jag har varit så fruktansvärt nervös för idag men nu är det äntligen över,, jag gjorde det.. Jag avbokade det inte som jag har gjort i alla år.. Nu ska jag fortsätta att gå regelbundet, det har jag lovat mig själv. Så nu hoppas jag att det inte är nåt galet med provet jag tog idag.

 

Javisst ja, när vi åkte hem så ringde dom från hudmott o sa att provet jag tog i måndags var något för höjt så jag ska ta om det igen den 3 februari så dom kollar upp det, det känns oxo jättebra att dom är så noga.. 

 

Nu ska jag se om det är nåt bra på tv;n mer än filmen som är på 3;an, men den har jag redan sett.

 

Hoppas att ni har haft en bra dag där ute. Var rädda om er o varandra. Dröm Vackra Drömmar.  Ps,,,, vänta inte med att gå till Gyn utan gå på dom tiderna ni får..

 

Puss I Pannan ♥

 

 


Av Anneli Gustavsson - Måndag 13 jan 14:15


Vaknade ca halv 8 i morse o kunde inte somna om men jag låg kvar i sängen o gjorde ett tappert försök.. Sen ringer mobilen ca halv 9 o då får jag för mig att jag ändå hade somnat så det var mamma som ringde o skulle se så jag var vaken för jag skulle till läkaren.. Men när jag svarar så är det min läkare på hudmottagningen. Då blir jag så nervös för jag trodde att det var nåt galet med mina prover som jag tog sist men det var det inte, dom såg bra ut. Han hade bara tid o ringa nu i stället för i morgon, men han frågade om det var ok o det var det ju =)

Han sa oxo att det kan ta upp till 3 månader innan min nya medicin får full effekt o nu har jag ätit den snart i 1 månad. Sen har jag ju mina tider till provtagningarna som jag inte får missa.

 

Ja det var  bara att gå upp o fixa till mig så jag hade det klart. Jag skulle vara hos Dr A kl 11.15 Det var meningen att jag skulle ta bussen både dit o hem men mamma sa att hon kunde köra ner mig för hon vill inte att jag ska gå för mycket med fötterna i onödan, så hon körde ner mig o sen åkte hon till jobbet. 

 

Jag fick sitta o vänta ca 25 minuter innan jag fick komma in men jag hade ju ingen annan tid att passa så det gjorde väl inte så mycket. Han sa att jag kunde börja äta Imodium varje dag så kanske min mage blev lite bättre, jag skulle prova mig fram för det har jag inte gjort innan. Han sa även att det är IBS som jag har o det har jag ju vetat i många år sen jag hade Peter Gadd, en underbar läkare som tyvärr inte lever längre. Han skulle skriva ut ett intyg om att jag behöver ett handtag i duschen så det får jag hemskickat, trodde att jag kunde få det idag så jag kunde skicka det till kommunen men det skulle dikteras o skrivas ut o det visste jag väl ,, men jag tänkte att det kanske gick ändå =)

 

Jag tog även upp att jag har fått svårt att svälja o sätter i halsen ganska ofta nu o så har det varit ett tag.  Han började klämma på halsen o jag får lite lätt panik för det är  hemskt när jag får nåt där,, jag kan inte ens knöla under mitt täcke längre för jag få panik när det är nåt i vägen.. Men han kände inga knölar eller nåt men tog det på allvar så jag ska få en röngten o få dricka kontrast men det är ingen fara så det är jag glad för att han vill kolla upp.

Han skrev även ut lite mediciner o några fick jag återkomma om för jag hade ett uttag kvar på dom.

 

Jag tog även upp att jag får kramper i benen, underarmen, tårna o lite annat men det är inte så mycket han kan göra åt det, det blir väl så med fibron så det får jag ta även att det gör så förbaskat ont många gånger.

 

Efter läkaren gick jag till apoteket o löste ut mina mediciner bla Toctino så det blir andra månaden som jag ska äta den ,, o sen gick jag bort till NKBO för dom skulle oxo skriva under pappret om handtaget att dom godkänner det men då hade dom lunchstängt så jag skulle få vänta i 20 min, men dom kom utifrån o skulle gå in så dom frågade vad jag skulle göra det så han tog pappret o skrev under det så det var snällt gjort.. Sprang även in på Konsum o köpte mjölk för jag hade inte så mycket..

 

Gick till bussen, det är så smidigt att köpa en biljett när man har appen men när jag kom o skulle gå över gatan så kom bussen o åkte förbi så jag fick vänta ca 20 min men jag ringde Rohde o pratade en stund.

När jag skulle gå den lilla vägen hem höll jag på att smälla av.. Kassarna som jag bar var inte så tunga för andra men för mig, jag fick stanna flera gånger o rätta till dom.. Jag klarar inte att bära knappt något.. Tänk er själv att 1 liter mjölk kan vara så fruktansvärt tungt att bära... Men jag hade rätt mycket medicin i den andra kassen, ja tungt var det.

 

 

Jag tänkte att jag sitter långt fram i bussen ifall jag skulle behöva bromsa åt honom =)

 

Nu är jag hemma, har tvättat händerna fixat knäckemackor o te o det var så gott. Det behövdes lite i magen...

 

 

Annars blir det lugnt idag.  Har ganska ont nu av min fibro så jag ska göra lite avslappning o hoppas att det hjälper.

 

Ha en fin dag där ute.

 

Puss I Pannan ♥

 

 

Av Anneli Gustavsson - Söndag 12 jan 17:00


Jag hade ett hemskt år ,, det var fruktansvärt på många sätt o vis.. MEN jag hade även bra dagar, men återkommer till det sen.

 

Jag hade i 3 år gått med kramper i magen som strålade ut på högersidan o lite bak i ryggen. Har tagit upp det med läkaren flera gånger men dom har bara viftat bort det att det är min fibromyalgi men jag har sagt att det är nåt helt annat det är inte min fibro.. Men jag får ju lita på vad dom säger för dom är ju läkare,, eller ?? Om jag hade fått komma till min läkare så tror jag att det hade gått bättre än det gjorde, men nu får jag inte veta det.

 

I februari hade jag ont igen men jag väntade ut kramperna som jag alltid har gjort. För 2 år sen när jag var i Fuengirola hos mamma så fick jag värsta krampen men den försvann efter ca 30-40 min men efter det blir jag helt slut.

 

Den 6 februari hade jag fruktansvärt ont men jag var ändå tvungen att åka o handla så det gjorde jag. Men det var precis att jag tog mig hem.. Jag orkade inte laga nån mat utan värmde till lite tomtegröt men kunde inte äta den för smärtan var nästan olidlig o jag började må illa.. Jag ringde till mamma o pratade med henne lite o hon sa att nu får det banne mig räcka nu åker vi in o jag kände ju att jag började få feber oxo. MEN nu är det så att man inte får åka in utan måste ringa 1177 innan o där satt jag i kö i ca 55 min innan jag kom fram men sen var det bara att åka in till Närakuten.. Där hjälte dom mig direkt o sen fick jag gå ner till vanliga Akuten o där konstaterade dom att jag hade en kraftigt inflammerad, förstorad, hård gallblåsa med massor med stenar... Där sa dom till mig att hade jag väntat ett par dagar till så hade det brustit o det hade slutat illa. På fredagen den 8;e blev jag akutopererad där dom planerade med titthål men det gick inte för det blev en riskfylld operation så dom kallade till fler läkare, det tar i regel 1½ timme men detta tog 3½ timme o det var svårt att fästa gallgången för den var så kort men det gick tillslut. Jag fick dränage in i buken för det läckte så dom tömde mig flera gånger om dagen.. Jag fick blodförgiftning, hög feber 40,6 o en sänka på 561 o den ska ligga på under 5, så där höll jag oxo på att inte klara mig. Efter 3 veckor läckte det fortfarande så jag fick åka till Linköping o få ett nytt dränage in i levern, gallgången o ut i tarmen. Tillbaka till Ryhov, första omgången låg jag inne 5 veckor, jag kommer knappt ihåg dom första veckorna o det är skönt det.

 

Jag fick komma hem o jag var så orolig att nåt skulle gå fel. Men jag hade hemsjukvård som kom o spolade mina dränage så det kändes tryggt o sen fick dom byta mina plåster på mage. Jag fick inflammation i såret oxo så dom fick öppna upp snittet o ha det öppet men plåster på detta som dom tvättade oxo o la ner gasbinda i,, o det gjorde så ont. Tänk er själva att trycka ner gasbinda i öppna sår... Jag började ju tappa mer än hälften av mitt hår pga att jag blev så sjuk, kroppen slogs ut men det har kommit tillbaka nu...

 

Jag hade svårt att komma igen för kroppen var helt slut. Jag orkade knappt gå runt mitt hus här o det är inte stort. Jag skakade, var matt o kände mig yr o svimfärdig länge.. Nu har det blivit mycket bättre men jag känner ibland att det inte är ok än.. Men jag är så glad att jag har kommit så här långt som jag har gjort.

 

Sen i somras small det till i båda öronen, som om nån drog ner persiennerna o det smäller till o jag blev så yr... Jag kunde knappt gå o jag började må illa, jag kände mig stupfull.. Jag ringde till VC o frågade om det kanske kunde vara öroninflammation för så blev det en annan gång men dom kunde inte säga säkert så jag skulle höra av mig nästa dag. Men på natten blev det så illa så jag kom inte ur sängen, jag fick ringa in till mamma o be henne hämta min rullator i förrådet, sen fick hon hjälpa mig till toan. Hon packade en väska till mig ifall jag behövde åka in men jag sa att jag skulle försöka sova, men det tog tid innan jag lyckades för hela rummet snurrade även när det var mörkt.  Jag kom på sen att jag säkert hade fått kristallsjukan men det sa jag inte när jag ringde VC igen för man ska aldrig ställa sin egna diagnos men jag fick en tid o den läkaren hade ingen aning om hur  han skulle göra men läste sig till det på nätet så det blev mycket mycket värre medans han snurrade o vred på huvudet innan det blev något bättre. Det tog oxo ett tag innan det blev bra o idag känner jag inget mer än min vanliga yrsel tack o lov.

 

Att sen behöva kämpa med mitt kroniska tyloiska eksem som jag har  haft länge nu är oxo väldigt tufft. Jag har så stora långa o djupa sprickor under fötterna o i händerna o det gör så förbannat ont så fort jag måste gå på fötterna eller när jag måste använda händerna. Fick en medicin ,, Neotigason men den fick jag sluta med för en av biverkningarna var att man kunde tappa håret o iom att jag gjorde det då jag blev sjuk så ville läkaren inte att jag skulle fortsätta med den.. Men nu har jag fått en ny medicin Toctino o där är en vanlig biverkning att tappa hår så nu är jag så rädd att jag ska tappa det igen, men då är det bara att sluta med det. Jag har fått hur måna salvor som helst så jag vet knappt vilken jag ska ta, salvor o andra smörjor. Jag vågar inte hoppas på den här medicinen. 

 

Det är en daglig fajt med min fibromyalgi som jag får dras med dygnet runt. Musklerna vilar ju inte  utan jobbar hela tiden. En normal dag har jag normal värk vad nu normalt är ? Sen har jag mina skov som jag gärna är utan.. På detta så kommer även att man sover dåligt o alla andra saker som hör till som jag inte orkar dra upp nu.. 

 

Trots att mitt år har varit för jävligt på många sätt o jag är helt slut så har det ändå funnits dagar som har varit underbara.. Att jag blev bättre från operationen även att det tog tid..

Att jag fick komma ner till mamma i Fuengirola o bara vara.. Visst hade jag sprickor under fötterna men dom var inte så illa utan att jag kunde gå,, men jag plåstrade om fötterna innan. Jag älskar att få komma till henne, min själ mår så otroligt bra även att värken alltid knackar på dörren..

 

Något som både har varit dåligt o  bra är att jag har knappt kunnat ha mina älskade barnbarn Liam o Jack förra året,, jag har gråtit o tyckt att allt har varit så orättvist. Alla andra kan o får men jag har inte kunnat eller fått nåt.. 

 

Men dom gångerna jag har haft dom hos mig har varit underbart, dom fyller mitt hjärta med kärlek, mys o bus o det är det bästa som finns ♥

 

Något som har varit väldigt jobbigt oxo när jag har varit så sjuk är att jag har saknat Teddy mycket mer än vanligt. Han var ju som min snuttefilt, mitt allt. Det var han o jag i 15 underbara år ♥

 

I allt detta jobbiga som har hänt så är jag så tacksam för att jag lever. Att mina nära o kära mår bra, det är allt som betyder något.

 

Jag är så tacksam för all hjälp som jag har fått ,, främst av mamma. Jag älskar dig ♥

 

Alla som har ringt, skrivit, skickat blommor o kort. Alla ni finns i mitt hjärta.

 

Ja, jag vågar inte önska mig något för det blir oftast tvärtom så jag låter bli.. Men jag önskar er alla där ute ett underbart 2020 ♥

 

Bye bye 2019 Välkommen 2020 med nya utmaningar..

 

Translation In Your Language

Presentation


Mitt Nya Liv


Denna Blogg Är Kryddad
Med Kärlek

Och Galenskap


Fråga mig

44 besvarade frågor

COPYRIGHT BY ME !

       

SAMARBETE

 

Önskar Du ett samarbete med mig så kan du skriva till mig antingen här på bloggen eller på min mejl.

 

anneliprivat@hotmail.com

    

RSS

Besöksstatistik

FÖLJ MIG PÅ YOUPIC

Kommentera gärna mina

foton på Youpic

 

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

Instagram

Följ Mig På Nouw

        

Klicka på bilden så kommer ni

till min andra blogg ♥  

Följ Mig På FB

❤❤❤

MIN KAMERA

Nu är det den här skönheten som ska få göra sitt.

Hoppas att vi kommer överrens.

       

Dagens citat

MITT NYA LIV


Så här färgrann var min mage efter min GBP

 

Jag tappade mer än hälften av håret. Jag var livrädd att bli flintis. Men det kom tillbaka. Detta är en stor hårtuss från 2 dagars borstande.

 

 

Nu har jag fått en massa krullor, tidigare hade jag rakt hår. 

Jag har gått ner 48 kg & över 1 meter. 

Men jag kämpar fortfarande väldigt hårt med att gå ner resten av min vikt. Helst 15 kg till. 

Sök i bloggen

Kategorier

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16
17
18
19
20 21 22 23 24 25
26 27
28
29
30
31
<<< Oktober 2020
>>>

Tidigare år

Arkiv

WEBDESIGN

Roliga Fotosidor

 

Här Kan Du Synas

BLOGGAR JAG FÖLJER

GBP LÄNKAR

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se