Nu som först börjar jag tina upp, trots att jag tog en ganska lång o varm dusch innan. De va riktigt kallt men ändå svettades jag. 

Jag måste kontakta en sjukgymnast så jag får hjälp att bygga om min kropp.. Ja de låter kanske dumt men så är de. 

Tänk er alla åren som jag har byggt upp muskler så att jag ska orka bära min fet-vikt, de har ju blivit helt felställt .. 

Nu när jag har gått ner så pass mycket så känner jag att musklerna stämmer inte alls överrens med dom rörelserna jag har idag. Jag har mindre ork idag i kroppen än jag hade innan med allt vikt.. 

Jag ska inte bli nåt muskelpaket för de klarar jag inte av med värken, men jag vill träna upp musklerna rätt för mina rörelser idag.. O de lär bli väldigt jobbigt. 

Nu är de dags att krypa ner i sängen o hoppas att JB  ger mig en rejäl dos.. 

Hoppas att ni har haft en bra dag allesammans.. Va rädda om er o varandra.

Dröm sött.

Puss I Pannan ♥

Ps,,,,,,,, glöm inte TÄVLINGEN med HASSE på SJÖKANTEN  HÄR 

De ösregnar idag oxo.. Jag hade velat gå ut på en promenad men de gör jag inte nu i detta vädret för då får jag ännu mer ont i musklerna. 

I förra veckan träffade jag på en kvinna när jag va ute med Teddy o vi pratade en stund. Hon sa efter ett litet tag att hon har de jobbigt med sin värk ,, sin fibromyalgi.. Hon sa att de är svårt för andra att förstå o jag höll genast med henne o förklarade att jag oxo har fibromyalgi. De finns dom som har de ganska enkelt sen finns de dom som mig själv som inte kan göra ett  s  k  i  t ....

Jag vet att de är mycket gnäll från min sida, men de har, o är så jobbigt när man inte får medvind utan mest bara motvind. 

Tänk om jag Inte hade min sjukdom,, vad jag hade kunnat göra mer för min vikt.. Sen förra hösten, vintern, våren o första delen av sommaren har varit hemsk för mig.. Dom fina dagarna är lätträknade, dom dagarna har jag mått så mycket bättre..

Sen har jag inte tagit tillvara på alla fina dagar o promenerat som jag vill för latmasken har tagit över o jag kom in i ett " nu skiter jag snart i allt " igen... 

Jag har gått upp lite i vikt ,, jag får helt enkelt skylla mig själv för jag trillade dit med godis o god mat. Nu måste jag ta över mitt liv igen, jag kan inte låta de gå förbi mig som jag har gjort i många år.

Tänk om min värk kunde minska lite så hade jag klarat av så mycket mer. Men nu har jag ju kommit in i promenaderna så nu hoppas jag att de snart blir uppehåll så jag får gå ut...

Jag kommer ihåg när jag va hos läkaren i Värnamo för att se om jag skulle få operation, en gastric bypass.. Jag hade ju tagit reda på allt så läkaren hade inget nytt att berätta för mig, jag vet bara att han sa att de inte va några frågetecken från nån av oss utan att jag hade gjort min läxa .. 

Däremot så frågade han mig vad jag förväntade mig av läkarna o operationen ?

Jag sa till honom att jag väntar mig att dom gör sitt jobb på allra bästa sätt o se till att allt går bra, sen tar jag över o gör mitt jobb. Jag visste/vet ju att de är så mycket att göra, de är inte bara att vänta ut dagarna o se hur vågen minskar i vikt. De funkar inte så för alla.. 

Mitt första år gick jättebra o de va precis som jag hade trott att de skulle vara, varken lättare eller svårare. 

Däremot trodde jag Aldrig att jag skulle få jobba så här mycket som jag får göra för att gå ner i vikt. Jag har hela tiden kunnat äta mycket o allt. Jag mår inte dåligt. Jo jag mår dåligt av en viss sorts godis o de är jag glad för. 

Jag får varje dag, varje mål sätta mina egna gränser för jag känner inte av att de är bra. Visst äter man lite mer nu än man gjorde i början, men så är de för dom flesta. Jag försöker hålla mig till att äta mest protein sen sallad o sen kolhydrater. Om de är potatis till middag så tar jag ½ eller en jätteliten,, pasta däremot älskar jag o kan äta mycket av så därför gör jag de knappt aldrig.

Bröd,,, oh himmel så gott de är med en god macka med smör o ost.. De är väldigt sällan jag äter bröd, de gör jag bara när Liam är hos mig.. Jag älskar mitt bröd, jag levde på bröd förr, brödet va den stora boven.. Jag skulle kunna leva på bröd resten av livet,,,, men istället äter jag musli o yoghurt till frukost o kvällsmat.. 

När man har gjort den här operationen så trodde jag nog att man skulle få mer stöttning o att dom följde upp oss mycket bättre än dom gör. När de hade gått 1 år så fick jag bara ett telefonsamtal o sen va de klart.  Nu efter 2 år så har jag fått papper att fylla i hur mycket jag väger osv, jag har inte läst de så noga för jag är INTE nöjd med vikten eller med MITT jobb så dom får helt enkelt vänta på mina uppgifter. 

De hör väl till kanske att man får ett bakslag men de gäller att ta tag i de igen. Jag kan känna att de är fruktansvärt jobbigt när folk gnäller o klagar på att dom är så hungriga då dom flyter.. De är ju inget den perioden i ens liv, de kan röra sig om ett par veckor till drygt 1 månad som dom bara får dricka för att snabbt gå ner i vikt.

Bit ihop... När operationen är gjord så har ni resten av livet att njuta o att kämpa så vad är dessa flytdagar ?

Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra i samma situation, men de gör jag ibland o de gör fruktansvärt ont att läsa att dom går ner jättebra i vikt osv. 

Varför kan inte jag göra de ?

Varför är de så olika ??

Jaja,, jag har resten av livet på mig att kämpa. Jag önskar bara att jag hade en liten gnutta medvind ibland,, bara ibland.. 

De hade varit så mycket lättare om jag hade haft värken för sig o fetvikten för sig,, men så är de inte utan dom båda bråkar med mig samtidigt o de är inte lätt underlätta nåt av dom.

Nu ska jag dricka upp mitt goa kaffe o sen ska jag se vad som är på tv;n ikväll. 

Va rädda om er o varandra. 

Puss I Pannan ♥

Oh fy fasen vilken kramp jag fick i magen... De bara small till ,, jag försökte lägga mig men de gick inte. De gjorde ont i mellangärdet o drogs upp mot axlarna o nacken.. De va precis som allt krampades, de va väl jag som spände mig så, så att de blev krampaktigt i axlarna oxo....

De gick över efter ca 10 min,, men jag lovar att de va hemskt. 

Nu är magen " öm " efter detta, o jag hoppas att de inte kommer tillbaka. 

En gång några månader efter min gbp-operation så fastnade maten ,, jag åt revben... De gjorde fruktansvärt ont. Jag höll på att få ringa ambulansen, men jag lyckades att få upp de själv. Jag kräktes i 2 timmar sen va jag helt slut.

Nä inga mer kramper tack.......

Visste Ni Att ; Bajset färgas brunt av bilirubin, ett färgämne i gallan. Annars är bajset grått.

Idag fick jag ett brev med posten, de är från Värnamo..

Dom vill att jag ska fylla i min vikt, om jag har haft några komplikationer o lite annat smått o gott.

Jag får ångest... Jag vill Inte skicka in detta brevet för min vikt är åt helvete.......

Det är inte roligt längre, jag trodde väl aldrig att de skulle bli så svårt att gå ner i vikt men framför allt hålla den. 

Jag går upp o ner,, ja jag går bara ner till en viss vikt sen går jag upp några kilon o gå ner dom jag har gått upp. 

Jag kan inte hålla på att träna som alla andra för min värk o de gör mig så lessen o besviken. Jag HATAR min värk, jag HATAR att behöva vara den som måste kämpa så när jag Inte kan göra de som alla andra. Jag VET att de är många med mig som kämpar med sin vikt, jag är Inte ensam o de gör inte mig gladare att andra får kämpa heller.. 

MEN jag vill kunna vara stolt över min vikt o vara stolt över att jag oxo klarar av att träna,, ja röra på fläsket så de minskar sakta med säkert.

Om jag kunde önska mig nåt nu så skulle jag önska ,, ja inte den lätta vägen utan jag skulle önska att de blev väder som jag klarar av så att jag oxo kan träna så att vikten minskar. 

Men de kanske inte är meningen att jag kommer att gå ner mer i vikt ? OM de skulle vara så kan jag säga att jag blir väldigt besviken... 

Brevet kommer jag inte att skicka in nu........

Dags för lite kaffe, sen ska jag göra lite frukt till kvällen. Jo jag vet att jag ska passa mig för frukt när man ska gå ner i vikt, men jag vill kunna unna mig nåt.

Puss I Pannan ♥

Har varit o handlat lite inför helgen.. Värmde till mat som jag fick av mamma igår , men orkade bara 1/3... ????!!!...

De är inte sant.. De har väl hänt ett par gånger bara under mina dryga 2 år som gastric bypass opererad..  Jag känner ju att lite av hungern finns kvar men de är stopp trots att jag har ätit sakta. 

Jaja,, nu blir de över så de räcker till lite senare. 

Jag skulle egentligen städat idag, men jag får ta de i morgon. Ja, jag behöver inte skriva varför jag inte klarade de idag för de är som vanligt.

Va 17, jag kollade precis på tv-programmen som är ikväll för jag vill se de nya TV3 Dokumentären kl 20.. Men sen ser jag att Let´s dance är IDAG kl 20 på 4;an ?? Varför ??

Jaha de såg jag ju nu när jag kollade fredagens program.

Hockey hela jävla dan !!!!!! De är ju fullkomligt onödigt att ha sport hela dan så.. De finns ju sportkanaler, sänd skiten där !!! 

Tänk om jag hade fått bestämma vad som skulle sändas på tv, då hade ni fått se bra mycket bättre saker än de som sänds idag. 

Nä, nu är de dags för lite kaffe på maten.

Ha en bra dag.

Puss I Pannan ♥

Jag har varit röksugen nu i ca 1 månad. Jag har drömt många gånger om att jag smygröker.. När jag precis har vaknat så vet jag inte OM jag har smygrökt eller om de va en hemsk mardröm ...

De tar ju en stund att vakna till, men sen inser jag tack o lov att de bara va en dröm. 

När jag slutade röka 1 okt 03 så va de jättejobbigt , de va nog jobbigt i ca 1 år o sen har de gått bra. Ibörjan va de ju reflexer som att man ville sträcka sig efter en cigg efter maten eller till kaffet. Ibland när jag handlade så höll jag på att säga till om ciggen, men ju längre tiden gick desto bättre gick de. 

Tills för nu......... Förbannade tankar som ska spöka. Jag BEHÖVER inget nikotin punkt slut !!!

Sen jag slutade röka har jag inte tagit ett endaste bloss.. Idag skulle jag inte klara av att testa för jag skulle trilla dit direkt, o de vill jag inte. Jag mådde inte bra det sista när jag rökte så jag är stolt över att jag inte gör de mer.

Men det är väl som så att när man gör sig av med ett missbruk så tar man till ett annat.. Ciggen, maten .. Ja nu missbrukar jag varken cigg eller mat längre så de kanske inte är konstigt att de ena vill ersätta de andra.. 

Jag har funderat på varför de är lättare att släppa tanken på att låta bli att röka än att låta bli godis o matmissbruket ?  Jag vet ju att maten är ett måste, men de är ju inte godiset.. 

Jag tycker att de borde vara precis lika lätt/svårt att sluta med godismissbruket som med ciggen men de är de inte för mig..

Har ni sen ni opererade er känt att ni vill byta ut matmissbruket till något annat missbruk ???

Puss i Pannan  ♥

Visste ni att hela världens befolkning skulle få plats stående tätt tillsammans på Öland

Jaha tänker ni,, nu har de slått över på kärringa totalt.. Men de har de inte mer än vanligt =)

Eftersom jag skulle ta prover på vc när jag va där så fick jag ju inte äta nåt, o de gick till 16 tiden innan jag kom åt att äta så jag har mått så dåligt... 

Tack o lov att jag gör de.. 

Varför ?

JO......... Jag dumpar inte, kan äta allt, mao så kan jag fuska med godis o all skit som mitt gamla liv stod för. JO de är svårt att låta bli för även för oss som är opererade kommer suget tillbaka o de måste man kämpa för OM man inte har turen att bli sjuk o dumpa... 

Därför blir jag så glad att jag känner av något, så jag vet med mig själv att jag mår dåligt nu när jag inte äter som jag alltid gör. Jag slarvar inte med mina måltider, som jag gjorde förr..  O de är så skönt att jag har kommit in i att jag ska äta ordentligt. 

Så jag är så less på min värk men så glad för att jag mådde dåligt när jag inte fick nån mat i magen =)

Puss I Pannan  ♥

Förresten,, visste ni att En hiss luktar annorlunda för dvärgar ...

Jag har väl kommit in i en period igen då jag tycker att de är så jobbigt med både min fibromyalgi o min vikt. Jag har sagt de innan, men jag säger de igen att de är Inte lätt att gå ner i vikt trots att jag har gjort en gastric bypass operation... 

Jag vill så mycket, mycket mer än jag klarar av just nu. De har inte varit några problem för mig innan för då har ju inte ens viljan funnits utan jag har bara velat dra nåt gammal över mig o varit överlycklig när jag har fått vara ensam i min lilla lägenhet med Teddy.... 

De har varit lugnt o skönt.

Nu när jag ändå har kommit så långt på vägen så finns ju viljan, jag vill ju för fasen så låt mig få klara av de jag vill nån gång. 

Jag hatar min värk (fibromyalgi) o just nu är jag inte glad över min situation alls.   

Jag känner mig lessen i hela kroppen o jag blir ännu lägre när jag ser o hör hur bra allt funkar för alla andra.

Ta de på rätt sätt. Jag är så glad över att alla lyckas o jag glädjs verkligen med er, jag blir glad när ni känner sån glädje.. 

Men jag skulle själv vilja uppleva den för min skull,, inte genom andra hela tiden. 

Jag tittade runt till er bloggvänner innan, jag hoppas inte att jag glömde nån.. 

Dröm sött, va rädda om er o varandra. 

Nu tar jag natt.

Puss I Pannan  ♥