När jag körde vid Åsasjön så tittade jag över sjön o såg hur solen strålade vackert, jag sa till dig att idag blir det en fin dag. När vi kom till Råslätt så började mina tårar rinna o jag blev rädd, det var nästan så jag kände på mig att det var den allra sista vackra dagen för oss två.

Du var ovanligt lugn, du skakade inte alls som du brukade göra, men du ville inte vara hos veterinären för du ville att vi skulle åka hem. 

Du ska veta att jag fick världens chock, jag har nog aldrig varit chockad men det blev jag nu när Matilda, veterinären sa att det var slutet för dig, det var palliativ vård som gällde. Jag frågade henne vad hon skulle göra, du förstår ju o du vet att jag har sagt det till dig när en veterinär säger att det inte finns något mer att göra så finns det bara en sak att göra o det var att låta dig somna in. 

Jag började må illa, jag trodde att jag skulle kräkas men jag måste skärpa till mig för jag hade dig över min axel som du älskade att ligga, du var ovanligt lugn. 

Jag sa till veterinären att vi låter det bli ett slut nu o jag började gråta, jag kunde inte hålla tårarna tillbaka, men det var precis som du kände det för du kröp nära intill min hals o du tryckte dig hårdare mot mig som för att trösta mig. Oh gud vad jag saknar dig vännen. Ok du kommer ihåg att du fick en lugnande spruta först i nacken, du kände den inte. Jag var orolig för du kämpar alltid emot så dom har ofta fått ge dig lite mer lugnande men jag pratade med dig, hörde du det ? Jag sa att allt kommer att bli bra, att jag aldrig kommer att lämna dig. Förlåt, jag ljög lite, vi måste vara ifrån varandra ca 1 vecka för du ska kremeras men du kommer snart hem till mig igen. 

Efter en stund när du hade fått sprutan så hörde jag på din andning hur du började kämpa emot, du ville inte, precis som du alltid har gjort.

Jag vaggade dig som jag brukade göra, jag viskade till dig att jag älskar dig, du kommer att bli fri, från dina sjukdomar men du kommer aldrig att slippa mig för du kommer alltid att vara i mina tankar. 

Jag tackade dig för alla åren som jag har fått med dig. Tack för att du har kämpat vid min sida då jag har mått dåligt, varit ledsen o gråtit. Du har kommit o lagt dig på mig, tryggt dig nära mig trots att dina små tassar har borrat in i mina ömma muskler så har jag älskat hur du har skyddat mig o tröstat mig.

Jag sa att vi har haft många bra år tillsammans, hur älskad du har varit av både barn o vuxna o dom flesta djuren. Du var min lille filosof, du älskade att sitta i ditt fönster o det gjorde du i många år, men inte det sista året för du blev nästan blind. Du kommer att få tillbaka ditt fönster så fort du kommer hem igen. Jag har tänt ljus för dig så att du ska se ditt hem o veta att jag saknar dig.

Sista tiden blev du som en liten valp igen, du ville busa o ville bli jagad , oftast när vi hade varit ute o kom in, då sprang du runt i lgh. 

Tack för att du har funnits o älskat mig. Jag är så ledsen att jag inte kunde göra mer för dig. Jag brukar ifrågasätta OM jag gjorde rätt ? Det gick så fort så jag hann inte tänka, men jag hade lovat dig ett värdigt liv. Snälla Teddy, säg att jag gjorde rätt ?

Det var dags för dom två sista sprutorna, nu var du lugn jag vet inte hur mycket du uppfattade nu. Den lugnande sprutan fick du 16;15 o dom andra fick du 16;45, jag såg att den ena var nåt blått i. 

Jag böjde mig ner i pussade dig, jag viskade förlåt, jag älskar dig o att vi ses snart. Jag smekte din panna som jag brukade göra o dina ögon blundade o du njöt alltid när jag gjorde så. Jag bad dig se efter mig så att jag skulle hitta dig när den dagen kommer. Jag kunde knappt sluta pussa dig. 

Efter en stund lyssnade hon på ditt hjärta o det hade slutat slå, jag trodde att mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen på mig av rädsla. Jag stannade kvar med dig en stund innan jag skulle gå men jag kunde inte lämna dig, jag sa att dom måste lyssna på ditt hjärta en gång till o det gjorde hon, det var tyst, du hade somnat in. Hon tog dig i sin famn o vi gick åt varsitt håll. Jag fick ju skriva på ett papper om detta innan så att jag förstod vad som skulle hända, jag vet inte hur den namnteckningen blev för jag såg inget för mina tårar, detta var innan du fick dina sprutor.

Jag såg en som satt i väntrummet, en som jag hade pratat med innan vi fick gå in. Jag skakade på huvudet till honom o han tittade på mig, han förstod att du inte längre fanns.

Jag kommer knappt ihåg hur jag tog mig ut till bilen ,, men rätt som det var satt jag där o grät med ett tomt koppel o två lappar, ett kvitto o en lapp som jag ska ta med mig när jag hämtar hem dig igen från kremeringen. 

Tårarna rann hela tiden när jag körde hem, jag körde väldigt försiktigt. När jag väl kom hem gick jag in till mormor o bröt ihop. Hon blev oxo väldigt ledsen o vi grät båda två. Jag gick in till oss o där var det precis som allt försvann, allt blev vitt ,, inget fanns längre, det var precis som jag var i en annan värld där bara du o jag fanns, men jag kom tillbaka till verkligheten. 

Detta var i måndags min vän som allt hände. Jag har inte varit ute förrns idag då jag måste handla lite. 

Du ska veta så många det är som har tröstat mig här på bloggen, på fb, i min grupp, via pm, sms , instagram o telefonsamtal. Det är tom okända som har skrivit o tröstat mig o det värmer mitt hjärta. Det har tagit några dagar för mig att orka läsa vad dom har skrivit men det är så fint. Usch vad jag saknar dig, jag har aldrig bott ensam o min säng har inte varit så tom som den är nu, under mina 15 år med dig så har du alltid sovit med mig, var är du ?

På lördag - söndag ska jag ha bröderna bus, jag är lite nervös för det. Jag är rädd att jag ska börja gråta hejdlöst o inte kunna skärpa till mig, men jag får ta det om det blir så. Du får vara mitt stöd.

Inatt klockan 01 så gick jag ut på altanen som vi alltid brukade göra, du kissade o jag tittade på stjärnorna. Men jag såg inga stjärnor inatt, allt var så svart. Ungefär så känns det i mitt hjärta nu,, det är svart.

För en liten stund sen kom det in en ganska stor humla, den flög runt mig o sen flög den en bit ifrån mig så jag följde efter den in till vardagsrummet. Den gjorde en liten vändning mot mig precis som för att kolla om jag var där, precis som du alltid gjorde. Den flög ut genom köksfönstret o sen försvann den. Jag fick en liten känsla av att det var du som var o hälsade på mig. Snälla kom till mig, jag är så ensam, jag vet inte vad jag ska göra ? Ska jag gå våra rundor som vi alltid har gjort ? När klockan är dags att gå ut med dig så finns du inte här, du har tagit med dig en stor bit av mitt hjärta, snälla bevara det väl.

Det är kallt ute nu, jag måste stänga altandörren. Så fort jag har öppnat den så väntar jag bara på att du ska smita ut från mig, men du är ju inte här hos mig. Jag vänjer mig nog snart vid det oxo, men jag vet inte om jag vill göra det ? Jag vill ha dig här hos mig, men jag vet att du har det bra där du är nu min lilla ängel. Ingen vet hur mycket jag älskar dig mer än du själv, ingen vet det.

Det var så svårt att lämna dig men du är snart hemma hos mig igen. Jag har ditt lilla gosedjur som du fick när du var liten, jag har din filt, foton o mina minnen, jag ska vårda dom ömt.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Jag hoppas att du förstår att jag gjorde det som var rätt för dig. Jag ville tänka på mig själv, men klarade inte av det.

Nu är du fri att springa som du vill. Spring inte för långt bort från mig .

ÄLSKAR DIG MITT HJÄRTA ♥

 

Nea

14 april 2016 16:30

Jag lider med dig och beklagar din smärta. Min chow gick bort-fastän ett år sedan, och det ömmar ännu. Kramar!!

http://Www.minmia.bloggplatsen.se

Anneli Gustavsson

18 april 2016 15:56

Tack så mycket. Ja jag tror säkert att det alltid kommer att kännas, men att det på något sätt blir bättre med tiden.
Kramar ♥

 

Erik

14 april 2016 18:05

Fina Teddy <3 kram

Anneli Gustavsson

18 april 2016 15:55

Kramar ♥

 

TantGlad

14 april 2016 22:02

Å vad fint och kärleksfullt du skriver om din älskade Teddy. Tårarna trillar ner över mina kinder , och jag gråter mig igenom ditt inlägg......Jag förstår EXAKT hur du känner det.
Föbrå inte dig själv bara. Vi vill väl inge attvåra kära pälsklingar ska ha ont. Ha besvär. Allt för vi av kärlek till dem. Det är nu sorgen och saknade som kommer, och som gör så förbannat ont . Sorgen tar sin tid .
Din Teddy var en otroligt söt , vacker och älskad vovve. Han lider inte nu. Tänk på det.
Men sorgen den tar sin tid. Den gör bara det.

En stor tröstekram ännu en gång får du avmig

http://tantglad.bloggo.nu

Anneli Gustavsson

18 april 2016 15:55

Tack vännen. Det finns så mycket jag vill säga till Teddy, jag pratade alltid med honom o jag pratade även med honom när han fick somna in. Jag pratar fortfarande med honom o hoppas att han hör mig.
Min Teddy var bäst, underbar o älskad. Usch vad ont det gör =(

Kramar ♥

 

wiolettan

15 april 2016 19:48

Förstår att dessa dagar är fruktansvärda för dig och hoppas att du har vänner eller andra som kan vara med dig och stötta. Tänker så på dig och vet att allting hos dig nu kretsar omkring samma sak. Tankarna går tillbaka och runt, och, jag har svårt att finna några ord till tröst.
Varm styrkekram.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Anneli Gustavsson

18 april 2016 15:53

Jag har fått så mycket stöd o tröst på nätet men även hemma. Det är otroligt vilka vänner jag har som har skrivit till mig. Jag har även fått stöd av dom jag inte känner o det är otroligt fint.
Jag har bara haft svårt att läsa allt fint som har skrivits, men jag har börjat att läsa lite nu samt svara.
Ha en fin kväll, kramar ♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Som veterinär kallades jag in för att undersöka en 13-årig hund som hette Batuta.Familjen förväntade sig ett mirakel.Jag undersökte Batuta och upptäckte att han hade cancer och skulle dö av detta och att det inte fanns något att göra för...

    Den här bilden följer mig i graven. Den har jag tatuerat in på min arm =)       I dag har det varit en jobbig dag, det är det alltid den här dagen. I dag är det 9 år sen du somnade in o jag ser allt framför mig än, vilket är jobbigt....

  Det är så mycket att hålla reda på när man är hemma o är sjuk. Inte nog med att jag har min fibro o allt annat.. Jag går ju o bryter tån,, ja för ca 2 år sen.. Sen halkade jag ju 22a dec 23 o slog i rejält.    Men nu så har jag pratat med Fol...

      Ja nu tjejer får vi ta fram rakhyvlarna, epilatorerna mm o se   till så att vi har lena o sexiga ben =)          ...

  I dag har det varit skönt väder, härligt att klä sig lite lättare. I dag skulle jag även gå hem till Rohde o plocka med mig lite kläder o lite annat smått o gott.   Det är så att hon har kommit till ett korttidsboende för hon har varit sjuk. ...