Ja då har det gått 3 år sen jag gjorde min operation. Den gick jättebra o jag har mått så otroligt bra hela tiden. Tyvärr dumpar jag väldigt sällan o jag kan äta allt o mycket. Dom säger ju att efter 2½-3 år så äter man nästan en "normal" portion.. Ja vad nu normalt är ?

Dom enda gångerna jag kan dumpa ( må dåligt ) är om jag äter för fort eller tuggar dåligt. Men dom gångerna blir jag glad att kroppen reagerar.

Jag är glad att jag har kommit så långt som jag har gjort, MEN jag är så otroligt besviken på mig själv. Det är så lätt att trilla tillbaka där jag en gång var. Det är inget jag vill men det bara blir så. Jag har ju trots allt ett missbruk med mat o annat man kan stoppa i munnen. Ja jag menar mat , godis.. Maten tycker jag att jag är ganska noga med o jag försöker att hålla mindre portioner, även godiset har jag hållit mig ifrån sista tiden. Det har istället blivit pop corn. Det är det förbannade godiset som har "slunkit" ner. Det är ju bara gott för stunden, sen smakar det äckligt i magen.. Jag vill INTE hålla på att äta , jag VILL kunna träna som alla andra men min värk säger ifrån ibland. Jag tycker själv att jag har varit duktig med mitt tränande sen jag började förra sommaren. Det är nu det sista som värken har slagit ner mig, + att latmasken tog över dom sista veckorna.

Nu har jag kommit igång igen med min träning o jag hoppas att snön , ja det här vädret försvinner så jag kan börja gå igen. Vädret har gjort sitt med min värk i vinter, ja det är inte bara jag som är drabbad, men det är mig det gäller nu =)

Nu hoppas jag att allt kommer att flyta på någorlunda bra så jag kan börja ordentligt med träningen o att jag börjar gå ner i vikt. 

Nu har jag sagt mitt. Den här 3 års dagen är inget att fira. Jag siktar in mig på mitt 4;e år o hoppas att jag har nått mitt mål då. Håll tummarna är ni goa.

Dröm söta drömmar. Var rädda om er o varandra.

Puss I Pannan ♥