Jag tänker ju ofta på döden, eller om de finns ett liv efter döden ?

Finns de ett liv efter döden ? 

Eller blir de bara svart ?

Vad är de för mening med att födas till den här världen när man måste bli ifrån tagen allt man har gått igenom ?

Sonen som jag älskar över allt, hans familj, mamma ja alla i min familj, nära o kära. Varför måste man dö ? Jag struntar i allt skit om att vi skulle bli överbefolkade osv. Om gud nu har sett till att allt detta har hänt så borde han ha sett till att jorden växte med antalet människor osv.

Vad händer om de inte finns ett liv efter döden ? Dom som lever kvar blir ensamma tex Marcus blir utan sin mamma, mina syskonbarn blir utan sin moster osv. Den dagen då min mamma inte finns blir ju jag o min syster kvar utan henne, den dagen vill jag absolut inte uppleva. De är ju vi som får leva kvar som blir ledsna o lämnas.

Men tänk om de finns ett liv efter döden o vi i familjen inte får träffas igen. Om jag dör, får jag träffa min son, mina barnbarn eller finns de flera världar man kommer till ? Vad föds man till ? Om jag lever vidare så vill jag inte leva utan att träffa min familj, då finns de ingen mening med att leva vidare. 

Jag vill absolut inte leva utan dom. Att inte få träffa dom, säga till Marcus att jag älskar honom eller till barnbarnen. Jag vill inte att dom ska glömma mig. Jag vet att bilden av någon som har dött bleknar , de har den gjort när de gäller min pappa. Han dog 92, jag kommer bara ihåg honom på ett visst sätt. Jag tänker inte på honom så ofta nu. Tiden har gått jättefort, o ibland känns de så längesen så de känns inte som jag har haft nån pappa trots att jag har de..

Jag vill inte ha dom här tankarna, de är så jobbigt. Varför måste bli ifrån tagen dom man älskar ? Varför måste man skiljas från dom man älskar ?

Får vi mötas igen ?

Puss I Pannan ♥

 

Weronica/Wimmsan

17 december 2012 22:11

Det har jag funderat på mest hela tiden sen Tom dog, livet är orättvist
Och denna olycka var så jävla onödig. Men jag är otroligt tacksam för att jag har mina barn i livet <3

Anneli Gustavsson

17 december 2012 22:13

Jo, visst tänker man mer när någon dör. O man är tacksam för att ens barn mår bra o är i livet.
De är bara så jobbigt att ha dom här tankarna, o vetskapen att en dag inte får vara med min familj.

Va rädd om dig vännen kram kram ♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Den här bilden följer mig i graven. Den har jag tatuerat in på min arm =)       I dag har det varit en jobbig dag, det är det alltid den här dagen. I dag är det 9 år sen du somnade in o jag ser allt framför mig än, vilket är jobbigt....

  Det är så mycket att hålla reda på när man är hemma o är sjuk. Inte nog med att jag har min fibro o allt annat.. Jag går ju o bryter tån,, ja för ca 2 år sen.. Sen halkade jag ju 22a dec 23 o slog i rejält.    Men nu så har jag pratat med Fol...

      Ja nu tjejer får vi ta fram rakhyvlarna, epilatorerna mm o se   till så att vi har lena o sexiga ben =)          ...

  I dag har det varit skönt väder, härligt att klä sig lite lättare. I dag skulle jag även gå hem till Rohde o plocka med mig lite kläder o lite annat smått o gott.   Det är så att hon har kommit till ett korttidsboende för hon har varit sjuk. ...

    Jag förstår inte varför bilderna blir så suddiga när man lägger upp dom på bloggen ? Det är ju inte roligt alls. Har lagt ut dom på andra ställen o där är dom inte så här suddiga.   Önskar er alla en riktigt     GLAD PÅSK      ...