De ösregnar idag oxo.. Jag hade velat gå ut på en promenad men de gör jag inte nu i detta vädret för då får jag ännu mer ont i musklerna. 

I förra veckan träffade jag på en kvinna när jag va ute med Teddy o vi pratade en stund. Hon sa efter ett litet tag att hon har de jobbigt med sin värk ,, sin fibromyalgi.. Hon sa att de är svårt för andra att förstå o jag höll genast med henne o förklarade att jag oxo har fibromyalgi. De finns dom som har de ganska enkelt sen finns de dom som mig själv som inte kan göra ett  s  k  i  t ....

Jag vet att de är mycket gnäll från min sida, men de har, o är så jobbigt när man inte får medvind utan mest bara motvind. 

Tänk om jag Inte hade min sjukdom,, vad jag hade kunnat göra mer för min vikt.. Sen förra hösten, vintern, våren o första delen av sommaren har varit hemsk för mig.. Dom fina dagarna är lätträknade, dom dagarna har jag mått så mycket bättre..

Sen har jag inte tagit tillvara på alla fina dagar o promenerat som jag vill för latmasken har tagit över o jag kom in i ett " nu skiter jag snart i allt " igen... 

Jag har gått upp lite i vikt ,, jag får helt enkelt skylla mig själv för jag trillade dit med godis o god mat. Nu måste jag ta över mitt liv igen, jag kan inte låta de gå förbi mig som jag har gjort i många år.

Tänk om min värk kunde minska lite så hade jag klarat av så mycket mer. Men nu har jag ju kommit in i promenaderna så nu hoppas jag att de snart blir uppehåll så jag får gå ut...

Jag kommer ihåg när jag va hos läkaren i Värnamo för att se om jag skulle få operation, en gastric bypass.. Jag hade ju tagit reda på allt så läkaren hade inget nytt att berätta för mig, jag vet bara att han sa att de inte va några frågetecken från nån av oss utan att jag hade gjort min läxa .. 

Däremot så frågade han mig vad jag förväntade mig av läkarna o operationen ?

Jag sa till honom att jag väntar mig att dom gör sitt jobb på allra bästa sätt o se till att allt går bra, sen tar jag över o gör mitt jobb. Jag visste/vet ju att de är så mycket att göra, de är inte bara att vänta ut dagarna o se hur vågen minskar i vikt. De funkar inte så för alla.. 

Mitt första år gick jättebra o de va precis som jag hade trott att de skulle vara, varken lättare eller svårare. 

Däremot trodde jag Aldrig att jag skulle få jobba så här mycket som jag får göra för att gå ner i vikt. Jag har hela tiden kunnat äta mycket o allt. Jag mår inte dåligt. Jo jag mår dåligt av en viss sorts godis o de är jag glad för. 

Jag får varje dag, varje mål sätta mina egna gränser för jag känner inte av att de är bra. Visst äter man lite mer nu än man gjorde i början, men så är de för dom flesta. Jag försöker hålla mig till att äta mest protein sen sallad o sen kolhydrater. Om de är potatis till middag så tar jag ½ eller en jätteliten,, pasta däremot älskar jag o kan äta mycket av så därför gör jag de knappt aldrig.

Bröd,,, oh himmel så gott de är med en god macka med smör o ost.. De är väldigt sällan jag äter bröd, de gör jag bara när Liam är hos mig.. Jag älskar mitt bröd, jag levde på bröd förr, brödet va den stora boven.. Jag skulle kunna leva på bröd resten av livet,,,, men istället äter jag musli o yoghurt till frukost o kvällsmat.. 

När man har gjort den här operationen så trodde jag nog att man skulle få mer stöttning o att dom följde upp oss mycket bättre än dom gör. När de hade gått 1 år så fick jag bara ett telefonsamtal o sen va de klart.  Nu efter 2 år så har jag fått papper att fylla i hur mycket jag väger osv, jag har inte läst de så noga för jag är INTE nöjd med vikten eller med MITT jobb så dom får helt enkelt vänta på mina uppgifter. 

De hör väl till kanske att man får ett bakslag men de gäller att ta tag i de igen. Jag kan känna att de är fruktansvärt jobbigt när folk gnäller o klagar på att dom är så hungriga då dom flyter.. De är ju inget den perioden i ens liv, de kan röra sig om ett par veckor till drygt 1 månad som dom bara får dricka för att snabbt gå ner i vikt.

Bit ihop... När operationen är gjord så har ni resten av livet att njuta o att kämpa så vad är dessa flytdagar ?

Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra i samma situation, men de gör jag ibland o de gör fruktansvärt ont att läsa att dom går ner jättebra i vikt osv. 

Varför kan inte jag göra de ?

Varför är de så olika ??

Jaja,, jag har resten av livet på mig att kämpa. Jag önskar bara att jag hade en liten gnutta medvind ibland,, bara ibland.. 

De hade varit så mycket lättare om jag hade haft värken för sig o fetvikten för sig,, men så är de inte utan dom båda bråkar med mig samtidigt o de är inte lätt underlätta nåt av dom.

Nu ska jag dricka upp mitt goa kaffe o sen ska jag se vad som är på tv;n ikväll. 

Va rädda om er o varandra. 

Puss I Pannan ♥

 

Nettan

7 augusti 2012 19:12

Jag jobbar som coach och har gjort det i många herrans år. Men trots det har jag svårt att hålla motivationen uppe efter operationen. Jag har krävt att få prata med en psykolog och våra samtal startar på torsdag. :-) Det är oerhört jobbigt att vara GBP-opad, därför att operationen är ett fysiskt ingrepp medans matmissbruk är psykiskt. Jag fattar inte varför landstingen "släpper" oss så lätt efter operationen.

Så kräv att få prata med nån som kan hjälpa dig på rätt spår igen.

Styrkekram

http://efterfyrti.blogg.se

 

Isabella

7 augusti 2012 20:22

Hejsan! Vill bara skicka massa styrkekramar till dig! Har stor förståelse för vad du går igenom även om jag inte har fibro, därimot har min mamma det och både hon och jag har gjort en gbp. Hon har också svårt att gå ner och måste kämpa. Och även jag måste kämpa nu när det nästan har gått 5år sedan min op, kroppen vill gå upp och jag måste hela tiden tänka mig för men jag kan ändå röra på så som jag vill. Men ni har en helvetes sjukdom och du gör ett toppen jobb och du är jätte duktig att du försöker röra dig!!! Fortsätt kämpa!!! Bamse kram

 

Ewa Johansson

7 augusti 2012 21:16

hejsan gumman! Jag känner igen mej! Det känns precis lika dant för mej. Vad är 3 veckor flyt. En baggis om man jämför med det som kommer efter opn. Man rasar inte bara. Plötsligt tar det stann. man har för ont för att motionera. Man går små korta promenader, man har för ont för att kunna gå fort. Vi får stötta varandra Annelie! Puss på dej! kram

Anneli Gustavsson

11 augusti 2012 23:11

Nä jag förstår inte heller att de är så mycket gnäll för dessa små veckor som flytet gäller. Dom har ju resten av sitt liv att äta gott sen.

Ja vi får allt kämpa du o jag. Trodde inte att de skulle vara så här svårt att gå ner i vikt. Men men, skam den som ger sig. Puss i Pannan o kramen ♥♥♥

 

GeddFish

7 augusti 2012 21:53

Hej Anneli!
Jag läser väldigt ofta din blogg och följer dig, fast jag kommenterar inte så mycket.....
Men, jag är med dig!
Jag har förstått att du verkligen kämpar. Och det är inte alls lätt. Synd att vara tvungen att kämpa, när det finns så mycket gott.
Du har en superfin familj. Kram♥ Gerd

http://gerd-geddfish.blogspot.com

Anneli Gustavsson

11 augusti 2012 23:07

Tack vännen.
Ja inte trodde jag att jag skulle behöva kämpa precis som innan operationen men vissa får visst göra de. Jag är trots allt glad för de jag har gått ner, men nu är de inte tillräckligt längre. De Ska minska igen.

Kram kram ♥♥♥

 

Matilda

7 augusti 2012 23:55

Du kommer att klara det! Älskar dig värdens bästa moster!<3 pussssss

Anneli Gustavsson

11 augusti 2012 23:06

Tack älskade Tilda.. Du vet precis vad du ska göra för att muntra upp mig. Jag är så glad att jag har dig ska du veta. Älskar dig puss puss ♥♥♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Som veterinär kallades jag in för att undersöka en 13-årig hund som hette Batuta.Familjen förväntade sig ett mirakel.Jag undersökte Batuta och upptäckte att han hade cancer och skulle dö av detta och att det inte fanns något att göra för...

    Den här bilden följer mig i graven. Den har jag tatuerat in på min arm =)       I dag har det varit en jobbig dag, det är det alltid den här dagen. I dag är det 9 år sen du somnade in o jag ser allt framför mig än, vilket är jobbigt....

  Det är så mycket att hålla reda på när man är hemma o är sjuk. Inte nog med att jag har min fibro o allt annat.. Jag går ju o bryter tån,, ja för ca 2 år sen.. Sen halkade jag ju 22a dec 23 o slog i rejält.    Men nu så har jag pratat med Fol...

      Ja nu tjejer får vi ta fram rakhyvlarna, epilatorerna mm o se   till så att vi har lena o sexiga ben =)          ...

  I dag har det varit skönt väder, härligt att klä sig lite lättare. I dag skulle jag även gå hem till Rohde o plocka med mig lite kläder o lite annat smått o gott.   Det är så att hon har kommit till ett korttidsboende för hon har varit sjuk. ...